Jag är med i en 55+ Facebookgrupp o jag har faktiskt läst mer än en tråd där om folk som inte kan rida på sina PRE eller har hemska problem med dom. Jag blev superförvånad, jag trodde att det var utmärkande för rasen att dom var lugna. Men det är väl som du säger att det varierar.
Man kanske åker till Spanien eller Portugal på ridkurs o blir kär, sen funkar inte hästen i sin nya miljö, vad vet jag.
Jag har ju rätt mkt kontakt med rasen iom att mina tränare sen 20 år tillbaks fött upp och har många elever som har, jag själv ridit många, har elever som har och har vänner som har och föder upp.
Jag älskar rasen! Så inget ont om den som sådan!
Men det är ju avlade för tjurfäktning och krig bla under väldigt lång tid. Så de är ju rätt hårda på sätt och vis. Vissa är orubbligt coola. Andra är jävligt heta och känsliga ihop med den hårdheten. Det är inte så lätt.
De är ju extremt rörliga i sina leder. Vissa av dem är därför mkt balanskänsliga och kan explodera om ryttaren inte sitter korrekt. Och det rör sig på annat vis vid explosion än de flesta halvblod tex.
De är ju gjorda för samling, skolsprång etc. Det är en helvetes Power i dem.
Sen kan du inte rida som på ett halvblod på dem. Och det är inte alla tränare i Sverige som kan träna dem. Och inte alla vet som kan felsöka dem. Ett böjprov på en sån är ju rätt annorlunda liksom.. Finns inget vanligt stopp ibland..
Sen köper ju tyvärr ett visst klientel dem ibland. Och det är ju mycket där problemen sitter.
Är man äldre och oatletisk och vill ha det lugnt får man välja häst efter det.
Jag har en kund som ridit på svårklassnivå som yngre. Haft jävligt svåra, känsliga hästar. Hon är vettig och duktig. Men är nu äldre, har lite krämpor och har inte ridit på några år. Hon hade heller inte längre råd att köpa häst i samma prisklass som förr. Så en unghäst blev det. En PRE. Men hon är ju klok och har valt en av de där suuupercola sakerna och tränat den till att både vara trygg och lydig. Den är hård som flinta mentalt. Men trygg, lugn och inte så känslig för sin ras. Sen har hon inte ridit innan den funkat från backen. Jag tror det kommer gå alldeles utmärkt trots att hon är ringrostig, äldre och inte lika morsk som förr.
Hade hon varit yngre, igång med ridningen etc hade hon säkert rett ut även ett nervvrak.
Det här tror jag fler missar.
Man tror rasen är så som de portugiser man rider där/spanjorer där. De hålls jävligt kort och de har också valts ut för att funka till folk som åker dit likt ridskolor.
Det pratas i både Spanien, Portugal och på Island och "Svenskhäst". Det är en häst som inte riktigt håller måttet. De säljs hit. Det heter inte Norsk-häst eller danskhäst eller tyskhäst. Det heter svenskhäst - i alla 3 länder.
Det är rätt talande.
Sen har Iberiska hästar hårdare tänder än våra halvblod. Så ska man sköta tänderna korrekt måste man ha speciella verktyg och även ha nedkylningsfunktion på sin rasp. annars finns risk för att det blir så överhettat att man skadar tanden.
Det vet inte svenska tandisar för det mesta. Och det finns många dåliga trutar på Ibersika hästar både där och här. Med den känsligheten blir det så klart explosioner om man har ont.
Het häst, rädd människa, överrörligt och ont i truten blir sällan bra..
En bra iberier är däremot vad jag personligen tycker är bland det roligast som finns.