Behandling vid anemi/järnbrist

[MML]

Jag är lite nyfiken på hur det ser ut runt om i landet, då jag själv upplevt att den vård man erbjuds kan variera väldigt beroende på var och när en anemi upptäcks.

Vi har problem med låga järnvärden, mer eller mindre alla kvinnor i släkten, och har fått olika bemötande och olika mycket hjälp att komma till rätta med problemen. Det här är ju ofta en "kvinnosjukdom", som därför är lätt att vifta bort med "Du har nog riklig mens", även när så inte varit fallet. Järntabletter fungerar för några, men inte för alla. Vissa får allt för omfattande besvär av dem, utan att depåerna egentligen fylls på nämnvärt.

Jag har själv, för ett antal år sedan, gjort gastroskopi och endoskopi som inte gav några svar på vad mina dåliga värden beror på. Man drog då slutsatsen att jag "får i mig lite för lite järn via kosten" och att det därför leder till återkommande järnbristanemi. För min del fungerar tabletterna okej, om än långsamt, men jag har flera i min närhet som har långvarig anemi och som får bråka och tjata sig till alternativ behandling (t. ex. att få järn via dropp).

Är det rimligt att inte få ordentlig hjälp vid anemi? En del känner ju av det tydligt redan vid ganska lindrig anemi, och har ganska stora besvär om Hb dippar ner under 100-strecket. När "bör" man få snabbare hjälp (järndropp eller blodtransfusion) vid järnbristanemi? Hur länge är det rimligt att gå med Hb under, säg 100?

Jag tänker också på hur det påverkar hjärta, muskler o. s. v. att ha långvarig syrebrist. Vi har till exempel en relativt hög förekomst av hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar i släkten - hos kvinnorna. Kan långvarig järnbrist från ung ålder göra att hjärtat blir mer sjukt när man blir äldre?

 

[lil-sis]

Tabletter är det jag fått förutom på förlossningen då jag fick järndropp. Eller det var på BB.

 

[VLMF]

De som jag känner som fått järndropp har haft extremt/akut låga halter järn i kroppen, typ 20 i hB. Min pappa hade rejäl järnbrist (och blodbrist visade det sig) och svimmade då och då, sov en stund på dagen varje dag av trötthet och kräktes av lätt ansträngning. Inte ens då fick han järndropp utan järntabletter och B-vitamin. Det ordnade till sig men det tog ju många månader innan doser osv kunde justeras ner.

Strax under 100 kanske går att åtgärda med en längre tids intag av järntabletter? Man behöver ju inte ta varje dag, men testa varannan/var tredje dag i några månader. Det är skonsammare för magen med. Det tar ju ett tag för depåerna att fyllas på. Om depåerna är tomma räcker det inte med några kartor järn utan det behövs längre tids påfyllning. En del gravida tar järn hela graviditeten och en tid efteråt, det blir ju typ i ett år.

Tror generellt att de är restriktiva med dropp för det är bara en vårdkrävande symptomlindring som blir återkommande istället för en hållbar förändring eller orsaksändring.

 

[SiZo]

Jag är lite nyfiken på hur det ser ut runt om i landet, då jag själv upplevt att den vård man erbjuds kan variera väldigt beroende på var och när en anemi upptäcks.

Vi har problem med låga järnvärden, mer eller mindre alla kvinnor i släkten, och har fått olika bemötande och olika mycket hjälp att komma till rätta med problemen. Det här är ju ofta en "kvinnosjukdom", som därför är lätt att vifta bort med "Du har nog riklig mens", även när så inte varit fallet. Järntabletter fungerar för några, men inte för alla. Vissa får allt för omfattande besvär av dem, utan att depåerna egentligen fylls på nämnvärt.

Jag har själv, för ett antal år sedan, gjort gastroskopi och endoskopi som inte gav några svar på vad mina dåliga värden beror på. Man drog då slutsatsen att jag "får i mig lite för lite järn via kosten" och att det därför leder till återkommande järnbristanemi. För min del fungerar tabletterna okej, om än långsamt, men jag har flera i min närhet som har långvarig anemi och som får bråka och tjata sig till alternativ behandling (t. ex. att få järn via dropp).

Är det rimligt att inte få ordentlig hjälp vid anemi? En del känner ju av det tydligt redan vid ganska lindrig anemi, och har ganska stora besvär om Hb dippar ner under 100-strecket. När "bör" man få snabbare hjälp (järndropp eller blodtransfusion) vid järnbristanemi? Hur länge är det rimligt att gå med Hb under, säg 100?

Jag tänker också på hur det påverkar hjärta, muskler o. s. v. att ha långvarig syrebrist. Vi har till exempel en relativt hög förekomst av hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar i släkten - hos kvinnorna. Kan långvarig järnbrist från ung ålder göra att hjärtat blir mer sjukt när man blir äldre?

Ja låga järnnivåer kan ge problem med hjärtat.

Jag själv har bara fått tabletter som behandling, funkar inte riktigt. Däremot Blutsaft fungerar för mig rätt så bra faktiskt.

 

[MML]

De som jag känner som fått järndropp har haft extremt/akut låga halter järn i kroppen, typ 20 i hB. Min pappa hade rejäl järnbrist (och blodbrist visade det sig) och svimmade då och då, sov en stund på dagen varje dag av trötthet och kräktes av lätt ansträngning. Inte ens då fick han järndropp utan järntabletter och B-vitamin. Det ordnade till sig men det tog ju många månader innan doser osv kunde justeras ner.

Strax under 100 kanske går att åtgärda med en längre tids intag av järntabletter? Man behöver ju inte ta varje dag, men testa varannan/var tredje dag i några månader. Det är skonsammare för magen med. Det tar ju ett tag för depåerna att fyllas på. Om depåerna är tomma räcker det inte med några kartor järn utan det behövs längre tids påfyllning. En del gravida tar järn hela graviditeten och en tid efteråt, det blir ju typ i ett år.

Tror generellt att de är restriktiva med dropp för det är bara en vårdkrävande symptomlindring som blir återkommande istället för en hållbar förändring eller orsaksändring.

Är du säker på att du inte blandat ihop värden/minns fel siffror? Hb på 20 är nämligen extremt lågt. Personer i min närhet har blivit inlagda akut och fått blodtransfusion vid Hb mellan 50-70.

Problemet för flera av oss i släkten är att järntabletterna har, i bästa fall, liten effekt. För min del har det blivit bättre ju äldre jag blivit. En tablett varannan/var tredje dag gör dock ingen skillnad, och för de som reagerar negativt på järntabletterna går det inte att ta varje dag (eller två om dagen, som ibland rekommenderas vid kraftigare anemi).

Det svåra är väl just att när man inte hittar någon konkret orsak till anemin, så går det liksom inte att förebygga. Jag funderar på om det då verkligen inte finns några andra alternativ, med tanke på hur mycket det påverkar livskvaliteten, och eventuella risker på lång sikt.

 

[MML]

Ja låga järnnivåer kan ge problem med hjärtat.

Jag själv har bara fått tabletter som behandling, funkar inte riktigt. Däremot Blutsaft fungerar för mig rätt så bra faktiskt.

Så bra att blutsaft fungerat för dig! Hur låga värden har du haft, och hur mycket har du fått upp dem med hjälp av blutsaft?

 

[SiZo]

Är du säker på att du inte blandat ihop värden/minns fel siffror? Hb på 20 är nämligen extremt lågt. Personer i min närhet har blivit inlagda akut och fått blodtransfusion vid Hb mellan 50-70.

Problemet för flera av oss i släkten är att järntabletterna har, i bästa fall, liten effekt. För min del har det blivit bättre ju äldre jag blivit. En tablett varannan/var tredje dag gör dock ingen skillnad, och för de som reagerar negativt på järntabletterna går det inte att ta varje dag (eller två om dagen, som ibland rekommenderas vid kraftigare anemi).

Det svåra är väl just att när man inte hittar någon konkret orsak till anemin, så går det liksom inte att förebygga. Jag funderar på om det då verkligen inte finns några andra alternativ, med tanke på hur mycket det påverkar livskvaliteten, och eventuella risker på lång sikt.

Har ni kollat B12 nivåerna? Med låga B12 nivåer så kan man inte ha så högt HB har jag för mig.

 

[SiZo]

Så bra att blutsaft fungerat för dig! Hur låga värden har du haft, och hur mycket har du fått upp dem med hjälp av blutsaft?

Jag har legat strax över 100 i hb, typ omätbara järnnivåer. Nu ligger jag som standard på 140-150 i HB.

 

[MML]

Har ni kollat B12 nivåerna? Med låga B12 nivåer så kan man inte ha så högt HB har jag för mig.

Nu kan jag förstås inte svara för alla prover som alla tagit, men jag vet att i alla fall några av oss har gjort grundlig provtagning och B12 har varit okej/bra. Jag hade lite lågt någon period, säkert 10-15 år sedan om inte mer, men lågt Hb har jag haft annars också.

 

[SiZo]

Nu kan jag förstås inte svara för alla prover som alla tagit, men jag vet att i alla fall några av oss har gjort grundlig provtagning och B12 har varit okej/bra. Jag hade lite lågt någon period, säkert 10-15 år sedan om inte mer, men lågt Hb har jag haft annars också.

Eftersom B12 är en vattenlöslig vitamin som man kissar ut om man får för mycket av den så kan det vara värt att äta B12 ändå om du förr har haft lågt. Man kan inte bli förgiftad av det.

 

[MML]

Eftersom B12 är en vattenlöslig vitamin som man kissar ut om man får för mycket av den så kan det vara värt att äta B12 ändå om du förr har haft lågt. Man kan inte bli förgiftad av det.

Jag tog en titt i min journal nu, och i alla fall de senaste åren när det har kollats har B12 alltid legat något över riktvärdena. Så det bör inte vara B12-brist för min del, tänker jag.

 

[SiZo]

Jag tog en titt i min journal nu, och i alla fall de senaste åren när det har kollats har B12 alltid legat något över riktvärdena. Så det bör inte vara B12-brist för min del, tänker jag.

Något över riktvärdena? Menar du lägsta referensgränsen då? För B12 är den väldigt lågt satt, så ligger du precis över där så kan det hända att du kan få effekt av tillskott.

 

[Masqueradee]

Inte koll på vilka nivåer jag haft, men mina järnvärden har varit så dåliga och under så lång tid att blodkropparna blivit små.. var uppe på fem tabletter om dagen och inget hände. Äntligen, efter flera års tjat, fick jag dropp och behöver påfyllning ungefär en gång per år.

 

[MML]

Något över riktvärdena? Menar du lägsta referensgränsen då? För B12 är den väldigt lågt satt, så ligger du precis över där så kan det hända att du kan få effekt av tillskott.

Nej, jag kanske inte har de korrekta termerna, ber om ursäkt för förvirring!

Det står att det bör vara 150-500. Jag har vid de senaste provtagningarna (2020, 2021, 2023) legat på strax över 500.

 

[MML]

Inte koll på vilka nivåer jag haft, men mina järnvärden har varit så dåliga och under så lång tid att blodkropparna blivit små.. var uppe på fem tabletter om dagen och inget hände. Äntligen, efter flera års tjat, fick jag dropp och behöver påfyllning ungefär en gång per år.

Jag har för mig, om jag inte minns fel, att jag fått förklarat för mig att blodkropparna (vita eller röda minns jag dessvärre inte) har en livslängd på 3 månader. Om blodkropparna är "för många" och för små har alltså anemin pågått längre än så, som jag förstod det.

Hur som helst låter det bra att du fick dropp till slut, och att det "räcker" att fylla på ungefär en gång om året!

 

[SiZo]

Nej, jag kanske inte har de korrekta termerna, ber om ursäkt för förvirring!

Det står att det bör vara 150-500. Jag har vid de senaste provtagningarna (2020, 2021, 2023) legat på strax över 500.

Okej, då är jag med.

Ja men då rekommenderar jag blutsaft iaf. Det har fungerat väldigt bra för mig. Men det tar ju tid alltså. Räkna med minst ett år. Men, jag upplever att man inte får biverkningar av blutsaft, så det är ju positivt iaf. Det är bara kostnaden som är ett minus. Och sen får man ju fortsätta med det då och då för att hålla nivåerna uppe.

 

[Enya]

Märkligt att man alltid diskuterar Hb men glömmer depåerna. Även inom vården många gånger. Har ytterst sällan haft under 100 i Hb men väldigt lågt i andra järnvärden. "Åh men ditt Hb ligger på referensvärdet så det är ju bra!" Nej jag är trött som ett as och det känns som järnbrist igen och jag har hjärtklappning igen vilket jag får när jag har järnbrist....
Järntabletter fungerar inte och min mage tål inte dem så har fått järndropp två gånger. Det är underbart att få känna sig pigg igen, att orka och inte känna den där tröttheten. När jag som har hund och som tycker om att gå ut i skogen med honom plötsligt börjar känna att jag inte ORKAR ta promenader, att det är motstånd mot att gå ut och att det sedan blir jobbigare och jobbigare rent fysiskt att gå, att tre minuters promenad till bussen gör mig trött osv då vet jag att något är fel och då anser jag att det ligger närmare till hands att det är järnbrist även om mitt Hb ligger på referens eller just över eftersom min kropp helt enkelt inte fixar att sköta det här med järn som den ska. Jag är utredd för det och man kom inte fram till något, skyllde inte ens på min kost eftersom det inte gick att skylla på den, den är inte järnfattig. Järnbristen började några år innan jag gjorde magsäcksoperationen (vilket oftast kräver livslångt till skott av järntabletter , vilket jag inte kan ta), jag har inte rikliga menstruationer och hade innan operationen utmärkta b12 värden och efter tar jag dagligen tillskott. Folsyra har jag tagit sedan 2008 eller 2009 när jag fick min epilepsidiagnos första gången.

Fick järndropp i mars och känner att det nog närmar sig igen, men vc har vad jag vet ingen vidare plan för hur vi ska gå vidare, de tyckte blodproverna var bra i september. De höll sig inom värdena. Jag är inte lika entusiastisk. Sätt värdena i ett diagram så kan man se att de dalar, hur länge ska vi vänta till något görs nästa gång? Om allt vore löst med ett järndropp borde värdena vara hyfsat stadiga efter varje gång, men efter tidigare gång syntes en nedgång på alla värden och så nu också.

 

[dobbis]

Jag blev blev hotad med blod på påse när mitt Hb låg på 72 och dom förklarade även för mig att skulle jag tex behöva op så finns det ingen läkare som skulle ta i mig med tång med det dåliga värdet.
kan inte äta järntab, hade även dåligt B12, så vi provade lite olika saker o fick bukt på det, normalvärde för mig är runt 120.

 

[Dorinda]

jag har inte jättelånga världen men nyss varit gravid två gånger.

Det som faktiskt fungerat för mig är sideral, det är de enda pillrens som inte craschar magen.

 

[nullo-modo]

Har kämpat i över 20 år med trötthet*, det som testades var HB bara vilket aldrig varit jätte lågt utan brukar vara mellan 80 och 100 typ och aldrig tagit provet för depåer utan det blev av när jag själv kände att jag inte står ut och betalade ur egen ficka för tester som jag senare visade för vården.
Mina depå värden från i somras och i september men rekommendationer på att ta 3× rekommenderad dos av blutsaft (det ända jag klarar av att ta utan att magen går åt skogen) och ta med c-vitamin. Inget annat.

Tredje provet tas på måndag nästa vecka vilket ska bli intressant då jag hade ett litet uppehåll på lite mer än en vecka då jag mådde illa av blutsaften så den kom upp lika fort som den kom ner.

Är redigt besviken på vården då det jag fått höra är att ta järn med c-vitamin för ökat upptag och undvik mejeriprodukter nära intag av järn (förutom läkaren som letade på arlas sida om effekter av att ta mejeriprodukter tillsammans med järn).
Ingen har nämnt att fytalier som finns i spannmål försvårar upptag av järn utan snarare har jag bara hört om hur bra det är med fullkorn som innehåller mycket järn. Ja det innehåller mycket järn men är mycket lite vi kan ta upp från det järnet och zinken som sitter fast i fytater och även försvårar upptag av annat järn i mat vi äter men det tas aldrig upp, samma med bönor jätterikt på järn men vi har svårt att tillgodose oss det. Inte ett ord om köttfaktorn som gör att du tar upp mer järn från icke hemjärn om du tar en köttbit, inte ens ny forskning utan gammal som visar på ett högre upptag från icke hemjärn jämfört med c-vitamin.

Så besviken inte bara på sjukvården utan även livsmedelsverket som först i år tagit upp det om köttfaktorn och fytater, visst om det vore ny kunskap men det är det inte.

Har frågat om att få träffa någon med kunskap om mat för att prata men blivit nekad.

*med trött menar jag komma hem från jobbet för att lägga mig och sova, vaknar och är vaken 2 timmar för att sedan sova för natten och sedan dra mig ur sängen för att jobba. Ledig jag så sova några timmar mitt på dagen. Kroppen orkar väldigt lite.