Bebisar, ptsd och triggers

bumpo

Trådstartare
Jag vill börja med att säga att jag velade mellan att lägga tråden här eller på Barn men landade i att det inte är bebisen som är den huvudsakliga problematiken utan min ptsd efter Kukaset som är problemet.

Jag älskar min lille marodör och han är det absolut bästa som finns i hela jäkla universum och det finns inget jag inte skulle göra för honom. ❤️ Men med det sagt så lyckas han, omedvetet trigga min ptsd när han slår mig i ansiktet eller nyper mig eftersom han är 5,5 månader och har nollkollkokosboll på finmotoriken och att han helst ska klappa snällt. För det märks ju att han vill klappa snällt och inte skada. Som sagt han är 5,5 månader. Inget han gör är utstuderat elakt (även om han verkar veta att spottar han ut nappen när han är på väg att somna så somnar han inte 😒😁😂)

Hur som så när jag är tröttare än vanligt, eller är lite extra hormonig eller bara inte helt i form så triggar de där nypningarna, luggningarna och annan mindre trevlig beröring min ptsd och mina flight-instinkter och det suger häströv att jag känner att jag vill fly från det absolut bästa som någonsin hänt mig. Han är liksom den bästa alla kategorier alltid och just där och då så är mitt undermedvetna rädd för honom... Hur tar jag ens upp det med vården? Är det BVC-sköterskan jag ska prata med? Min barnmorska? Vårdcentralen rent allmänt?

Jag vill också påpeka att det är inte varje gång som det triggar mig utan kanske en gång av hundra?, en gång av 1000? Sällan i alla fall men det händer och det är jobbigt.
 
Tack! Vi har tid för 6 månaderskontrollen om typ 14 dagar. Pratar med henne då plus att då är även läkare med om jag inte har helt fel..
Min erfarenhet av BVC-läkare är att de är fokuserade på barnet. BVC-sköterskan har ett mer helhetsgrepp på barn och mor. Så om det inte blir tillfälle att prata om ditt mående nästa gång, boka in en extra tillfälle med bara BVC-sköterskan.
 
Boka tid med BVC-sköterskan på en gång, skulle jag säga, och åk dit med fokus enbart på dig. Jag hade liknande (eller inte alls liknande men i samma kategori) besvär när min förstfödda var ny, och fick otroligt bra hjälp väldigt snabbt genom BVC. Slapp vårdköer och liknande, vilket var viktigt i mitt fall pga enormt lidande i vardagen. I ditt fall är det ju lika viktigt.

Jag älskade inte min BVC-sköterska men på den här punkten upplevde jag verkligen att hon tog allt jag sa på allvar och var väldigt empatisk. Det kändes tryggt och bra.
 
Min erfarenhet av BVC-läkare är att de är fokuserade på barnet. BVC-sköterskan har ett mer helhetsgrepp på barn och mor. Så om det inte blir tillfälle att prata om ditt mående nästa gång, boka in en extra tillfälle med bara BVC-sköterskan.
Läkaren här är bara med en kort stund så ska nog säkert kunna prata med sköterskan utan problem. (vi är så pass liten ort att det inte finns en dedikerad BVC läkare Utan hen kommer från vårdcentralen.
 
Boka tid med BVC-sköterskan på en gång, skulle jag säga, och åk dit med fokus enbart på dig. Jag hade liknande (eller inte alls liknande men i samma kategori) besvär när min förstfödda var ny, och fick otroligt bra hjälp väldigt snabbt genom BVC. Slapp vårdköer och liknande, vilket var viktigt i mitt fall pga enormt lidande i vardagen. I ditt fall är det ju lika viktigt.

Jag älskade inte min BVC-sköterska men på den här punkten upplevde jag verkligen att hon tog allt jag sa på allvar och var väldigt empatisk. Det kändes tryggt och bra.
Så akut att jag behöver ringa separat innan tiden om 14 dagar är det inte. Inte på något vis men jag känner med mig att jag kommer att behöva få hjälp att hantera det.

Jag har ju inget enormt lidande i vardagen, det är några enstaka gånger när jag i övrigt är i lite sämre skick. 98% av gångerna så är det bara att flytta bort ivriga händer och säga klappa snällt. Det är de där ytterst få gångerna som det triggar psyket som gör att jag vill få mer verktyg.
 
Så akut att jag behöver ringa separat innan tiden om 14 dagar är det inte. Inte på något vis men jag känner med mig att jag kommer att behöva få hjälp att hantera det.

Jag har ju inget enormt lidande i vardagen, det är några enstaka gånger när jag i övrigt är i lite sämre skick. 98% av gångerna så är det bara att flytta bort ivriga händer och säga klappa snällt. Det är de där ytterst få gångerna som det triggar psyket som gör att jag vill få mer verktyg.
Då förstår jag! Tyckte det lät mer akut utifrån din trådstart men jag kan ju ha tolkat utifrån min egen erfarenhet.

Du kan definitivt prata med BVC-sköterskan i alla fall, som kan lotsa dig vidare till rätt hjälp. Fördelen med att gå genom dem (och MVC, om man hör till dem) är som sagt att de kan dra i trådar som är svåra att komma åt hos t.ex. VC. Lycka till!
 
Prata absolut med med någon inom vården, de borde kunna guida dig till rätt ställe.

Sen tänker jag att bara för att barn är det bästa som hänt en så är det ju en tuff period när de är små. Om du har möjlighet till vila och avlastning i form av partner, förälder, bekant eller annan så ta den! Inget blir bättre av att man är trött.
Jag lämnade dottern hos mamma nån timme redan tidigt bara för att gå ut och ta en paus och andas eller helt enkelt sova. Bara det att släppa kontrollen och vila hjärnan en stund kan göra rätt mycket (jag har dock ingen ptsd).
 
Då förstår jag! Tyckte det lät mer akut utifrån din trådstart men jag kan ju ha tolkat utifrån min egen erfarenhet.

Du kan definitivt prata med BVC-sköterskan i alla fall, som kan lotsa dig vidare till rätt hjälp. Fördelen med att gå genom dem (och MVC, om man hör till dem) är som sagt att de kan dra i trådar som är svåra att komma åt hos t.ex. VC. Lycka till!
Absolut att det kan läsas mer akut än vad jag menade och jag är extremt tacksam för din input och omsorg. ❤️

Trådstarten kom efter att bebisen lyckats få in en fullträff över ena ögat som jag nästan trodde skulle ge en blåtira för helsike vilken träff han fick till. Han var superglad och satt i knät och viftade med armarna och tyckte livet var superfantastiskt. Så där och då var reaktionen väldigt färsk och den inte helt rationella delen av hjärnan gasade på för fullt medans den rationella delen förgäves försökte bromsa. För det är så jag upplever det när ptsdn slår till. Den rationella delen som vet att det inte är någon fara inte kan bromsa och deeskalera.
 
Prata absolut med med någon inom vården, de borde kunna guida dig till rätt ställe.

Sen tänker jag att bara för att barn är det bästa som hänt en så är det ju en tuff period när de är små. Om du har möjlighet till vila och avlastning i form av partner, förälder, bekant eller annan så ta den! Inget blir bättre av att man är trött.
Jag lämnade dottern hos mamma nån timme redan tidigt bara för att gå ut och ta en paus och andas eller helt enkelt sova. Bara det att släppa kontrollen och vila hjärnan en stund kan göra rätt mycket (jag har dock ingen ptsd).
Jag är orimligt bortskämd med att ha en sambo som jobbar 3,5h på morgonen när barnet till största delen sover och 1,5h på eftermiddagen när barnet oftast sover middag. Där emellan är vi två som tar hand om barnet och vi får utrymme att andas. (Fatta vad lyxigt att vara föräldraledig på heltid och i princip ha sambon hemma på heltid med med full lön :D)
 
Så akut att jag behöver ringa separat innan tiden om 14 dagar är det inte. Inte på något vis men jag känner med mig att jag kommer att behöva få hjälp att hantera det.

Jag har ju inget enormt lidande i vardagen, det är några enstaka gånger när jag i övrigt är i lite sämre skick. 98% av gångerna så är det bara att flytta bort ivriga händer och säga klappa snällt. Det är de där ytterst få gångerna som det triggar psyket som gör att jag vill få mer verktyg.
Läkarbesöket vid 6-månader är väldigt kort och helt fokuserat på att läkaren ska titta på barnet. Iaf som jag minns de tre jag varit på med mina barn. Så jag tycker nog du ska vända dig till din barnmorska med en förfrågan om en extra tid för bara dig. Eller om det känns bättre skriva i ett Mail (eller 1177 riktat till BVC) och berätta ungefär samma som du skrev i trådstarten.

Hoppas du får snabb och bra hjälp! ❤️
 
Läkarbesöket vid 6-månader är väldigt kort och helt fokuserat på att läkaren ska titta på barnet. Iaf som jag minns de tre jag varit på med mina barn. Så jag tycker nog du ska vända dig till din barnmorska med en förfrågan om en extra tid för bara dig. Eller om det känns bättre skriva i ett Mail (eller 1177 riktat till BVC) och berätta ungefär samma som du skrev i trådstarten.

Hoppas du får snabb och bra hjälp! ❤️
Helt OT

Jag som inte jobbar inom vården tycker det väldigt intressant hur BVC-sköterskan ( 2 barn och två olika BVC-sköterskan ) nästan stod i givakt under läkarbesöket. I ena fallet var det helt uppenbart att VC-läkaren inte någon större koll på bebisar men ändå skulle hen behandlas som hen visste bäst.
 
Jag upplevde att BVC-besöken bara till hälften handlade om barnet och lika mycket om mig, i alla fall de första månaderna. Det är vanligt med föräldrar som av olika orsaker mår dåligt, och det vill de fånga upp. Så jag tror absolut att det är en bra första kontakt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp