Julen var alltid den mest ångestskapande helgen av alla när jag växte upp. Jag fick julångest lagom till när skolorna började i augusti under väldigt många år. Jag ville inte att mina barn skulle behöva känna något som ens var i närheten och skapade därför vår egen jul. Det var tufft som satan de första åren och jag undrade om tjatet om hur jag valde att fira någonsin skulle ta slut och det var verkligen fejk it til you make it eftersom ångesten från tidigare jular var så stark men nu gillar jag julen. Vår jul, inte den jag hör, ser och läser om utan vår jul som vi skapade utefter det just vi ville ha. Ingen stress, ingen press utan precis som vi vill ha den.