Att vara Jessica

Den 7 Februari 2023 ändrade jag mitt liv för alltid.
Jag gick upp för en bro som en man kom ner som kvinna.
Det var en ganska kall natt runt 21 tiden.
Jag hade tagit beslutet. och ringde en god vän och jag tror (för jag mins inte riktigt) att jag stor bölade min vän i örat ett bra tag innan jag kunde säga att jag var trans till min vän. Hon svarade med lite frågor. men jag jag mins inte vad. vi pratade i 3 timmar om olika saker som vi ofta har gjort. kom hem och la mig i sängen. Sickade några sms till olika betrodda vänner. somnade. och sov länge.
detaljerna är tyvärr glömda. Men det var starten. i de närmsta dagarna kom jag ut till flera. jag var så nevös för varje person. Men det finns så mycket kärlek i denna värd. Jag kan inte känna att jag förtjänade det. det var en annorlunda tid som var euforisk utan dess like. En av mina kompisar undrade om jag gick på några droger. Men jag var bara hög på livet. för första gången på mycket länge var jag lycklig.
Kom ut här på buke något senare. Och ni alla har vart underbara.
När någon frågar varför jag heter Jessica så säger jag att jag fick det som en gåva av vänner. ( @skiesabove ) ska ha all kred. för det! Tack
Börjare med hormoner i juli och det blev en total kortslutning av hjärnan. Hela om värden förändrades på någon månad. Hur jag upplever värden blev annorlunda, hur jag fungerar är annorlunda. ni förstår. Jag lever ett nytt och bättre liv. Jag fick ett nytt liv!
Det har verkligen inte varit lätt. Det kommer verkligen inte vara lätt någonsin. Men nu har jag en anledning att leva och hantera mina problem och se ljust på livet. även om jag misslyckas katastrofalt ibland. Det är att resa sig upp. hitta balansen och gå vidare!
Visst skulle jag vilat startat detta tidigare. helst när jag viste vid 10 års ålder. Men jag kan inte göra något åt det förflutna. Jag kan bara se framåt. Och det är vad jag tänker göra.

 

[Tualma]

Vad jobbigt man kan göra det för sig.
jag menar att komma ut och vara ärlig med sig själv och vem man är.
Det blir ett problem.
Jag har inte varit mig själv under den störta delen av mitt.
Börjar tvivla på det mesta.
Inte min identitet som Jessica.
Men allt som bygger upp mig som person.
Mat tex, jag har aldrig gillat ost. nu gör jag det.
vad mer har ändrats,
vad gillar jag nu
vad ogillar jag nu.
Jag önskar så att jag inte hade känt att jag behövde ljuga om vem jag var så länge.

Detta kokar upp till en slags identitets kris. och jag känner att jag måste ta mig igenom detta med.

Jag vet i alla fall att jag älskar er alla.
Ha det gott.

Kaos, storm, tornado. Jobbigt för dig att vara i, men säkert nödvändigt. Det kommer att bli bra.
Jag tror också som @Krystalline att det kanske vore bra med en samtalskontakt, men det kanske du redan har. Kram.

 

[Tranan]

Pratar du med någon, typ kurator eller psykolog om ditt mående?
Jag frågar bara för att det är en väldig massa grejer du arbetar dig igenom just nu, och det kanske vore en lättnad att få vägledning

Tillägg: Den senaste bilden du lade upp i bildtråden är fantastisk!!!

ja jag har en psyklog. och hon är jätte bra. och tack för att du gillade bilden!

 

[Tranan]

Kaos, storm, tornado. Jobbigt för dig att vara i, men säkert nödvändigt. Det kommer att bli bra.
Jag tror också som @Krystalline att det kanske vore bra med en samtalskontakt, men det kanske du redan har. Kram.

jag har redan det. men jag sitter inte hos henne 24/7. övrig tid får jag lita på min hjärna

 

[Tranan]

Kaos, storm, tornado. Jobbigt för dig att vara i, men säkert nödvändigt. Det kommer att bli bra.
Jag tror också som @Krystalline att det kanske vore bra med en samtalskontakt, men det kanske du redan har. Kram.

Dina ord on Kaos och storm stämmer nog bättre än vad jag vågar erkänna. Det är som att det bara väntar på ett ögonblick som jag är svag så den kan slå till och bryta ner mig. Ge min panikångest eller matta ut mig mentalt.

 

[Tranan]

En sak som händer då och då.
jag känner mig alltid kass och förödmjukad när det händer.

Det är när man ska in på en konferens eller hotell och man ska få ett passer kort.
Och någon kommer och delar ut kort, och man ser att de har en kvar,
så man säger hej jag är Jessica. och de tror en inte utan fortsätter leta efter Jessica.
så man står snällt och väntar för att de ska hitta den sista personen.

eller att de kommer fram och frågar vad man heter och man säger Jessica, och de tror att man skämtar eller något.
För de frågar igen vad jag heter..... Jessica!
så tittar de konstigt på en.
i bland frågar de fler gånger.

suck.

Min kropps dysfori blir inte svagare av detta och man känner sig lite förödmjukad och utpekad.

fan vad jag önskar att jag slapp detta.

 

[Tranan]

En sak hände idag.
För er andra en liten sak troligen.
För mig blev den gigantisk.

En vän som jag har fått kallade mig för storasyster!
Jag vet inte varför, vi båda har "fölorat" våra biologiska familjer.
Men nu har jag en syster! och jag vet inte hur jag ska kontolera känslora.
det käns så fint på ett underligt sätt.

Men det käns så underbart.

 

[Tranan]

I bland kommer en negativ tanke.
men tack och lov så är den ganska lätt att besegra.

Tanken är att man ligger efter.
Att man har fallit bakom i livet.
för andra i ens ålder har klarat av det eller har datt.
De har rest dit och deras barn är kammade etc.

men jag är inte mina vänner.
jag kunde inte få pubertetsblockerare när det var dags.
Fick inte tillgång till hormoner när det var tid för det.

Men jag befinner mig på min väg och den är på verkad av en unik mix av händelser.
så jag kan inte jämföra mig med mina vänner eller andra.

Jag kan bara se att jag gör vad jag kan med den väg jag är på.

och jag gläds åt mina vänner som klarar sig bättre än vad jag kunde i unga år.

 

[EmmaBovary]

I bland kommer en negativ tanke.
men tack och lov så är den ganska lätt att besegra.

Tanken är att man ligger efter.
Att man har fallit bakom i livet.
för andra i ens ålder har klarat av det eller har datt.
De har rest dit och deras barn är kammade etc.

men jag är inte mina vänner.
jag kunde inte få pubertetsblockerare när det var dags.
Fick inte tillgång till hormoner när det var tid för det.

Men jag befinner mig på min väg och den är på verkad av en unik mix av händelser.
så jag kan inte jämföra mig med mina vänner eller andra.

Jag kan bara se att jag gör vad jag kan med den väg jag är på.

och jag gläds åt mina vänner som klarar sig bättre än vad jag kunde i unga år.

Du brukar skriva att du gläds åt dina nya vänner som du fått i samband med att du började din transition osv. Blir nyfiken på hur många av dessa som är i ungefär din ålder och som stått på HRT ungefär lika länge som du? Eller är det främst yngre/ eller i din ålder men som stått på behandling etc. längre?

 

[Tranan]

Du brukar skriva att du gläds åt dina nya vänner som du fått i samband med att du började din transition osv. Blir nyfiken på hur många av dessa som är i ungefär din ålder och som stått på HRT ungefär lika länge som du? Eller är det främst yngre/ eller i din ålder men som stått på behandling etc. längre?

De jag umgås med är 35-50 års åldern. Och jag har kontakt med personer i alla åldrar. precis som här på buke.
De flesta har gått längre än vad jag har gjort och statade mycket yngre än vad jag kunde.
Sen har jag en HRT tvilling. (vi startade med hormoner exakt samma dag).
Nu har det kommit personer som har startat efter mig. men jag har snart tagit hormoner i 8 månader. så det är bara naturligt. den personen som jag känner som har stått längst på behandling är 8 år. och hade hon inte sagt att hon var trans så hade jag inte trott det.

 

[Tranan]

Ofta när jag möter personer som på olika sätt får reda på att jag transtionerar så tror de att det är bara en fråga om kön. Men det är bara ytan! Det är en fråga att gå från en falsk bild av mig själv till en sann bild av mig själv.
Hur jag tillåts utrycka mig, hur jag får presentera mig. helt enkelt att jag känner att jag inte behöver följa andras förväntningar vem jag är, hur jag ska klä mig och likande.
Hormonbehandling hjälper så mycket, det får ens hjärna sluta skrika. den ger ro och den har gett mig möjlighet att vara riktigt lycklig.
Jag behöver inte längre känner mig som när jag växte upp att jag var tvungen att följa andras regel och vad jag få ha tillstånd att göra. Jag kan ha den personligheten nu som jag känner mig bekväm i! och det ändrar hela värden.

Om man kan ha ett klimat där unga transpersoner kan känna sig trygga i vem de är och kunde svara på frågan vem vill du vara ärligt. och få rätt hjälp. det skulle vara så skön värd att leva i.

önskar att jag kunde ha levt i en sådan värd.

Tack alla som har stötta mig, jag kan inte tacka er nog.
Älskar er alla.

 

[Tualma]

Det önskar jag dig och alla andra i liknande situation också. Så fint och målande du skriver.

 

[Tranan]

Det önskar jag dig och alla andra i liknande situation också. Så fint och målande du skriver.

Tack, ditt stöd betyder mycket!

 

[Tranan]

Vad trött jag blir,
pratade med en sjuksköterska och hon hade svårt att fatta att jag är Jessica,
Sen en läkare som ifrågasatte om jag var Jessica.
Det är så jobbigt.

Jag vet inte varför jag mår dåligt av sånt här, det kan vara frekvensen som det händer och min oförmåga att bli arg.

Men jag söker trots allt hjälp för att jag har jobbigt. så det blir sten på börda.

Det positiva just nu att jag har vänner som ringer och kollar att jag mår hyfsat bra.
Det är skönt att man inte är helt ensam.

 

[EmmaBovary]

Vad trött jag blir,
pratade med en sjuksköterska och hon hade svårt att fatta att jag är Jessica,
Sen en läkare som ifrågasatte om jag var Jessica.
Det är så jobbigt.

Jag vet inte varför jag mår dåligt av sånt här, det kan vara frekvensen som det händer och min oförmåga att bli arg.

Men jag söker trots allt hjälp för att jag har jobbigt. så det blir sten på börda.

Det positiva just nu att jag har vänner som ringer och kollar att jag mår hyfsat bra.
Det är skönt att man inte är helt ensam.

Det är väl naturligt att bli nedslagen av ifrågasättande.


Måste förresten länka det sjukaste jag läst (men ta gärna bort det om det blir för OT). En 17åring bryter kontakten med sin morsa pga. dennes transfobi, och även om mamman såklart är ledsen för det, så ser hon möjligheter! Inte att försöka möta sitt barn där hen är, nej nej, istället ägnar hon 10 månader åt att söka transvård "undercover" för att bevisa för sin avkomma att att transvården är en skadlig ideologi.... https://www.realityslaststand.com/p/i-pretended-to-be-nonbinary-to-expose

 

[Fruentimber]

Det är väl naturligt att bli nedslagen av ifrågasättande.


Måste förresten länka det sjukaste jag läst (men ta gärna bort det om det blir för OT). En 17åring bryter kontakten med sin morsa pga. dennes transfobi, och även om mamman såklart är ledsen för det, så ser hon möjligheter! Inte att försöka möta sitt barn där hen är, nej nej, istället ägnar hon 10 månader åt att söka transvård "undercover" för att bevisa för sin avkomma att att transvården är en skadlig ideologi.... https://www.realityslaststand.com/p/i-pretended-to-be-nonbinary-to-expose

Folk är fan inte riktigt kloka.

 

[Tranan]

Det är väl naturligt att bli nedslagen av ifrågasättande.


Måste förresten länka det sjukaste jag läst (men ta gärna bort det om det blir för OT). En 17åring bryter kontakten med sin morsa pga. dennes transfobi, och även om mamman såklart är ledsen för det, så ser hon möjligheter! Inte att försöka möta sitt barn där hen är, nej nej, istället ägnar hon 10 månader åt att söka transvård "undercover" för att bevisa för sin avkomma att att transvården är en skadlig ideologi.... https://www.realityslaststand.com/p/i-pretended-to-be-nonbinary-to-expose

oj! jag okar inte läsa allt nu utan jag tar det sen. men OJ! det var helt upp åt väggarna det jag läste!
Orkar inte läsa för jag mår mycket dåligt och har kraftig dysfori just nu. så jag måste ta det lugnt ett tag.

 

[Blyger]

Kram @Tranan

 

[EmmaBovary]

Folk är fan inte riktigt kloka.

Hon verkar också vara aktiv i organiserade anti-transkretsar, fått besöksförbud på skolor och hetsat mot skolan hennes barn gått på så pass att det lett till bombhot. Verkligen årets morsa-vibbar!

 

[Tranan]

Det är väl naturligt att bli nedslagen av ifrågasättande.


Måste förresten länka det sjukaste jag läst (men ta gärna bort det om det blir för OT). En 17åring bryter kontakten med sin morsa pga. dennes transfobi, och även om mamman såklart är ledsen för det, så ser hon möjligheter! Inte att försöka möta sitt barn där hen är, nej nej, istället ägnar hon 10 månader åt att söka transvård "undercover" för att bevisa för sin avkomma att att transvården är en skadlig ideologi.... https://www.realityslaststand.com/p/i-pretended-to-be-nonbinary-to-expose

men vissa är bara galna! jag mår illa av sånt här finns.
det var såna här personer som fick Nex Benedict mördad.
Såna här typer som har fått mig att må så dåligt.
kommer låta det vara kvar i i alla fall ett tag.

tack för att du visade artikeln.

 

[Mauen]

Jag läser mest och tycker du är fantastiskt modig, Jessica

Det har varit mkt om tråkiga inskränkta människor i tråden sista tiden, så jag vill sprida lite hopp. Ett hopp om att det kommer bli bättre för den yngre generationen.

För ett tag sen, ganska länge sen nu, handlade det om transsexualitet på lilla aktuellt. Mina barn konstaterade, utan någon värdering alls, att en av deras vänner nog var det. Några dagar senare var dottern lite bekymrad för hon undrade vad hennes vän skulle göra om hen inte var glad som hon var. Jag förklarade att man kunde operera när man blev äldre om man fortfarande kände så. Dottern var nöjd med svaret och det var inget mer med det. Några veckor senare sprang jag på vännens mamma som berättade att dottern och vännen hade diskuterat könsbyte. Mamman berättade att detta var något de pratade om hemma. Ytterligare några dagar senare fick min dotter alla vännens ”flickkläder”. Vännen ville inte ha dem.

Jag tyckte det var fint och gav hopp. Mina barns lugna konstaterande, omtanken om vännens känslor och mammans lugna accepterande