Att man kan bli lycklig för så lite.

Rie

Trådstartare
Jag pussade på en dvärgschnauzer häromdagen.
På promenaden fick jag syn på ett par baktassar som borde höra till en ds. Mycket riktigt så visade sig en svart sådan. Jag var så upptagen av att spana in hunden att jag inte märkte människan som höll i kopplet förrän hon hälsade på mig...:angel: Det var en f d kollega...
Hon är ingen hundmänniska och det var hennes sons hund, men hon var mycket imponerad över hunden.
Världens snällaste, skäller inte och är lugn och lätthanterlig. Han är med husse på jobbet ett par dagar i veckan och med matte i stallet. Och fäller inte päls, nog så viktigt speciellt om man inte är hundmänniska.
Han är 1½ år. Och då alltså samma härliga lynne som min älskade jycke hade.
Hunden tyckte tydligen om mig också för vi gosade en stund.

Det räddade min dag.

Mina kollegor har vant sig vid min passion för dessa hundar och log bara när jag glatt berättade om träffen.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp