Fick en travare som rivit upp en gammal skada och inte klarade av att tävla längre. Den gamla ägaren tog tillbaka honom efter ett år, då jag började på NB och bara fick ta med mig en häst. På tapp-sko lexionerna fick vi öva på hovar från slaktade hästar. Gissa vems hovar som dök upp där! Samma ärr, samma tecken, exakt lika. Men det kändes inte konstigt på något vis för han var ju redan borta.
Kontaktade ägaren och fick veta att han brutit hovbenet så illa att det bara fanns en utväg. Det var nog värst att få höra att han fick lida så svårt innan han fick somna in.
Men alla är ju olika. Jag hängde ut genom fönstret och spydde när vi dissekerade(stavas?) en komage. På något viss kändes det bra att jag var den sista som fick verka och sko Orientens hovar.
M.V.H. Linda