Att kastrera hanhund

Singoalla

Trådstartare
Igår tog vi beslutet att kastrera vår hanhund. Vi har vetat länge att han är kryptokid (har diskuterat det med er här på Buke också) och bestämde oss för att vi skulle ta beslutet i samråd med veterinär när han får sin 1-års spruta. Igår var vi där, och efter att ha pratat med veterinären en stund bokade vi in en tid 2 december. De kunde hitta den andre testikeln in ljumsken så det var en liten lättnad att de inte behöver gå in i buken när de ska operera.

Så, jag undrar om det är några fler här inne som har kasterat sina hanhundar? Är lite nyfiken på om ni märkte några förändringar hos hunden eller om han förblev precis samma hund som innan? Något tips eller någonting jag ska tänka på?

Vill helst undvika att höra mardrömshistorier då jag är en mycket ängslig matte som det är :o Är nervös för narkosen. Men vet ju om att det oftast går bra. Har låtit kastrera två katter innan hos samma veterinär och det har gått exemplariskt.
 
Vi kastrerade en hund som var fem år, har bara positivt att säga om detta, blev så småningom lugnare i möten med andra hanhundar. Leker och busar som före lika pigg och glad, det enda negativa är att man får passa på maten har lättare att lägga på sig men ser det inte som ett problem.
 
Kastrerade min hund när han var drygt 6år. Gick jätte bra, gick nervöst och småkikade genom fönstret (jobbade på samma ställe) :p
Min hund är likadan som innan förutom att han är lite mer avslappnad runt andra hundar. Men så var han gammal och har aldrig varit särskilt fixerad vid lukt från löptikar o dyl.

Kommer säkert att gå jätte bra! Värt att tänka på är att har de väldigt ont efter kastrationen (vissa är väldigt känsliga) trots medicinen ni får med hem så brukar man kunna åka förbi veterinären en gång och komplettera med lite starkare smärtstillande. Lite obekvämt är det såklart att bli kastrerad men de ska inte behöva ha jätte ont.
 
Igår tog vi beslutet att kastrera vår hanhund. Vi har vetat länge att han är kryptokid (har diskuterat det med er här på Buke också) och bestämde oss för att vi skulle ta beslutet i samråd med veterinär när han får sin 1-års spruta. Igår var vi där, och efter att ha pratat med veterinären en stund bokade vi in en tid 2 december. De kunde hitta den andre testikeln in ljumsken så det var en liten lättnad att de inte behöver gå in i buken när de ska operera.

Så, jag undrar om det är några fler här inne som har kasterat sina hanhundar? Är lite nyfiken på om ni märkte några förändringar hos hunden eller om han förblev precis samma hund som innan? Något tips eller någonting jag ska tänka på?

Vill helst undvika att höra mardrömshistorier då jag är en mycket ängslig matte som det är :o Är nervös för narkosen. Men vet ju om att det oftast går bra. Har låtit kastrera två katter innan hos samma veterinär och det har gått exemplariskt.
Kastrerade våran hanhund när han var runt året (är 9 år idag)
Fick en mycket lugnare och mer harmonisk hund! Visst är han lite intresserad av vår andra hund, (tik) under höglöpet, man annars är det lugnt.
Han gick inte upp ett gram pga kastreringen, till skillnad mot vissa andra....
 
Det kommer säkert gå jättebra.
Vi kastrerade vår Ruben när han var 1 1/2, är sju snart och har sövts några gånger till efteråt för att ta tandsten, har alltid gått jättebra.

Han hade inte ont efteråt utan var precis som vanligt när han kom hem. Det enda han hade ont av var tratten, han har korta ben och tratten stötte i marken när han gick om han inte höjde huvudet och det tolkade han som att han inte fick gå :(
Så vi tog av den, han är ingen slickhund och brydde sig inget om såret.
Läkte på några dagar och han var samma goa hund som innan, bara mindre intresserad av tikar och slutade skvätta en miljon gånger ute. Nu kissar han ordentligt och sen är det bra.

Lycka till :)
 
Kastrerade vår hanhund vid första tecknen på att han blivit könsmogen vid sex månaders ålder (så fort vi kunde enligt veterinärens rekommendationer) eftersom vi har en tik i hushållet så var det aldrig fråga om något annat. Bästa beslutet jag någonsin tagit!
Han är precis samma hund som han var innan ( = unghund) och jag märkte aldrig minsta lilla skillnad före eller efter kastreringen. Han har inte det minsta lätt för att lägga på sig vikt (snarare motsatsen) och han är precis lika pigg och glad som innan. Veterinären varnade mig för att risken fanns att han skulle bli "tjock och lat", som hon beskrev det, men det hände aldrig.
Han har inte förstått sig på det här med löptikar och inte ens andra hanhundar (som beskrivs som "hanhunds-aggressiva") har någonsin reagerat eller ens tittat två gånger på honom. Jag tror att han är en hen, helt enkelt. ;)
Han har aldrig sprungit runt och markerat och småskvätt, utan han kissar när han är kissnödig och inget mer. Tycker att han är vädligt okomplicerad och en glad hund utan bekymmer. =)

Är otroligt nöjd med att jag valde att kastrera honom tidigt. =)
 
Åh vad skönt att höra att det gått bra för er! Under året då jag suttit och läst om för och nackdelar med kastrering så har man ju fått en del mardömsscenarion på huvudet. Men det är väl lite så, man ska veta allt för att kunna ta beslut. Att han skulle bli lite lugnare och ha enklare att lägga på sig vikt tror jag inte kommer drabba negativt, det är ju inte pinscherns svagaste områden om man säger så :angel: Vi har haft lite problem med att han kissar revir, om vi har tur så kan kastreringen hjälpa lite med det men det är inget som vi räknar med.
 
Mina föräldrar lät kastrera sin storpudel när han var lite över året gammal. Det man märkte efter ett tag när hormonerna lagt sig var att han blev allmänt lugnare, lyssnade bättre, slutade revirmarkera överallt och blev mindre stissig mot andra hundar. Själva ingreppet gick bra och så fort narkosen släppt helt var han sitt vanliga studsiga jag igen.
 
Min pudelmix kastrerades när han var 17 mån pga stress. Han lugnade sig en hel del, har inte gått upp ett gram i vikt mer än mogen vuxenvikt och är inte slö. Men han kissar fortfarande revir mycket även om han kan stå länge om han druckit länge eller vid dåligt väder haha! Han nosar på löptikskiss men blir inte tokig eller stressad. Bryr sig inte om löptikar annat än i höglöp om de dessutom verkligen bjuder upp sig. Men han går att bryta och kommer hem helt lugn. Vår andra en vinthund kastrerades strax innan 1 års ålder, har alltid varit lugn men allt annat är samma som pudeln dock är de båda väldigt osäkra på okastrerade hanar men älskar alla kastrerade hanar. Har aldrig blivit dåligt behandlade av andra fertila hanar heller. Men främst har den här hanhundsrädslan sin orsak i VILKA hundar och hundägare vi har här i området. I andra områden och med lugna, trevliga hanar är allt ok.
Jo min annars superkänsliga pudel hade inte ont. Hade byxor på honom istället för tratt.
 
Igår tog vi beslutet att kastrera vår hanhund. Vi har vetat länge att han är kryptokid (har diskuterat det med er här på Buke också) och bestämde oss för att vi skulle ta beslutet i samråd med veterinär när han får sin 1-års spruta. Igår var vi där, och efter att ha pratat med veterinären en stund bokade vi in en tid 2 december. De kunde hitta den andre testikeln in ljumsken så det var en liten lättnad att de inte behöver gå in i buken när de ska operera.

Så, jag undrar om det är några fler här inne som har kasterat sina hanhundar? Är lite nyfiken på om ni märkte några förändringar hos hunden eller om han förblev precis samma hund som innan? Något tips eller någonting jag ska tänka på?

Vill helst undvika att höra mardrömshistorier då jag är en mycket ängslig matte som det är :o Är nervös för narkosen. Men vet ju om att det oftast går bra. Har låtit kastrera två katter innan hos samma veterinär och det har gått exemplariskt.

Ivan kastrerades när han har runt två år gammal.
Allt har bara blivit bättre. Han har så mycket mindre stress i kroppen, och lättare att slappna av och vara glad och fånig. Han fungerar mycket bättre med andra hundar, det är inte alls samma spänningar. Han var världens spinkis innan, några månader efter kastreringen var han i superfint hull. (Nu är han visserligen lite knubbig, men det har nog mer mig och ost att göra än med bristen på pungkulor... :o)

Ångrar det inte en sekund.
Han är en så mycket gladare och tryggare hund nu.
 
Igår tog vi beslutet att kastrera vår hanhund. Vi har vetat länge att han är kryptokid (har diskuterat det med er här på Buke också) och bestämde oss för att vi skulle ta beslutet i samråd med veterinär när han får sin 1-års spruta. Igår var vi där, och efter att ha pratat med veterinären en stund bokade vi in en tid 2 december. De kunde hitta den andre testikeln in ljumsken så det var en liten lättnad att de inte behöver gå in i buken när de ska operera.

Så, jag undrar om det är några fler här inne som har kasterat sina hanhundar? Är lite nyfiken på om ni märkte några förändringar hos hunden eller om han förblev precis samma hund som innan? Något tips eller någonting jag ska tänka på?

Vill helst undvika att höra mardrömshistorier då jag är en mycket ängslig matte som det är :o Är nervös för narkosen. Men vet ju om att det oftast går bra. Har låtit kastrera två katter innan hos samma veterinär och det har gått exemplariskt.

Sitter på mobilen så kan inte skriva något utförligt svar just nu. Men jag kastrerade min kryptochid när han var 2år (Japp, jag velade lääänge). Tillslut så tog jag beslutet pga min egen oro, jag var konstant där och kände och klämde, den låg också i ljumsken/kanalen. Han hade även förstorade bitestiklar. Jag var orolig för narkosen, han är vallhund också.

Allt gick bra, det blir ett ganska stort snitt i ljumsken som kan behöva sys med icke upplösningsbar tråd. Det behövde inte min. Jag fick se kulan efteråt. Det var helt deformerad och vett sa även att den hade legat inlindad i massa nerver.

Efteråt så slutade han inte revirmarkera helt, men det vart bättre. Han gick upp i vikt (tyvärr), det kämpar vi ff med. Han är ff lika glad, arbetsvillig och fokuserad.
 
Kl

Förlåt om jag kapar tråden nu, men det här funderar jag oxå på. Min hund är bara 14 veckor än, men jag har nog tänkt kastrera honom så småningom, för att minska risken för revirkissande och dylikt. Helt egoistiska anledningar alltså, men jag hoppas att det också ska gynna hunden.

Jag har läst många som skrivit att man ska göra det då fort de visar tecken på att bli könsmogna, vad säger ni här om det? Och vilka tecken ska man leta efter? Benlyft?


Julia
 
Kl

Förlåt om jag kapar tråden nu, men det här funderar jag oxå på. Min hund är bara 14 veckor än, men jag har nog tänkt kastrera honom så småningom, för att minska risken för revirkissande och dylikt. Helt egoistiska anledningar alltså, men jag hoppas att det också ska gynna hunden.

Jag har läst många som skrivit att man ska göra det då fort de visar tecken på att bli könsmogna, vad säger ni här om det? Och vilka tecken ska man leta efter? Benlyft?

Julia

Kastrera inte innan han är minst ett år gammal.
 
Vad jag har hört och läst mig till, precis som @Blueberry skriver så ska man inte kastrera innan hunden växt klart. Då det kan ge konsekvenser på kroppens och musklernas utveckling!
 
Hoppar in i tråden, funderar också på att kastrera min krypta unghund. Eller har väl så gott som bestämt mej, men uppfödaren rådde mig att vänta tills han mognat klart också i skallen, så vid två års ålder ungefär. Nån annan som hört det?
 
Hoppar in i tråden, funderar också på att kastrera min krypta unghund. Eller har väl så gott som bestämt mej, men uppfödaren rådde mig att vänta tills han mognat klart också i skallen, så vid två års ålder ungefär. Nån annan som hört det?

Jag har också hört två års ålder vid något tillfälle, så när vi var hos veterinären igår så frågade jag om vi skulle vänta ytterligare med kastrering eller om det var okej att göra nu. Men enligt veterinären var det OK nu efter ett år. Kan tänka mig att vissa anser att det är lika bra at vänta till två år för att vara heeeelt säker på att hunden växt upp klart.
 
Min blir snart 1,5 år gammal och visst har han växt klart höjdmässigt redan för länge sen, men muskelmässigt kommer han nog utvecklas ett tag ännu och vad jag har förstått har hormonerna en ganska stor inverkan där. Lite valpvimsig och osäker är han också i vissa situationer, så är lite orolig för att han ska utveckla någon form av rädsla om jag plockar bort testosteronet också.. Men i övrigt skulle jag gärna göra ingreppet redan nu, så om någon kan motbevisa mina teorier är jag mer än glad! :D
 
Min blir snart 1,5 år gammal och visst har han växt klart höjdmässigt redan för länge sen, men muskelmässigt kommer han nog utvecklas ett tag ännu och vad jag har förstått har hormonerna en ganska stor inverkan där. Lite valpvimsig och osäker är han också i vissa situationer, så är lite orolig för att han ska utveckla någon form av rädsla om jag plockar bort testosteronet också.. Men i övrigt skulle jag gärna göra ingreppet redan nu, så om någon kan motbevisa mina teorier är jag mer än glad! :D

Jag tänker att det är ganska likt hingstar.
Om de kastreras tidigt kan de dra iväg på höjden, medan om de kastreras senare så är de mer satta och kompakta och muskliga.

När det gäller rädslor så tror jag att de kan komma oavsett om hunden är kastrerad eller inte och jag tror inte att pungen och testosteronet gör någon nämnvärd skillnad på upplevelsen/reaktionen. Sen finns det ett personlighetspaket också. :)

När det däremot gäller stress visar i alla fall min erfarenhet på att testosteron kan öka stessnivån, och jag tror att det finns en könsbunden stress som är väldigt närvarande för många hundar – även om det också är en naturlig reaktion så blir det liksom uppskruvad eftersom det finns så himla många hundar överallt nu för tiden. Evolutionen förutsåg inte att det skulle vara så tätt mellan hundar och flockar på 2000-talet liksom :)
 
KL:
Kapar den här tråden lite och undrar om det är någon som har erfarenhet av att kastrera en äldre hund? Min är fyra år men det först nu vi kommit igång att gå på kurser och sånt och märkt att han är i det närmaste okontaktbar om det finns löptikar i närheten. Han bara nosar och nosar och ligger platt som en pannkaka på marken :mad:
Lutar nu åt kastrering men är orolig för att beteendet är så befäst att det inte kommer att göra någon större skillnad.
Ska säga att doftfixeringen är enda anledningen till kastration, han har inga problem med andra hanhundar eller så.
 
Personligen skulle jag aldrig kastrera en hund i förebyggande syfte, oavsett kön, eftersom de negativa följderna är för många. Ju tidigare en hund kastreras desto större risker för sjukdomar o komplikationer.

Finns där veterinärmedicinska skäl där kastrering skulle höja hundens livskvalitet tycker jag det är OK. Exempelvis att en tik har väldigt besvärliga löp o skendräktigheter eller vid pyo hos tikar, eller översexuella hanhundar. Inga av dem skall ändå gå i avel. Vill poängtera att översexuella hanar är inte så vanligt som vissa hanhundsägare tror. På kurser o tävlingar så uppstår problem om hanhundsägaren vet att där finns löptikar.
Många erfarna utställningshandlers ser gärna löptikar i närheten eftersom hanhundar tenderar att visa upp sig bättre då.

En jakt eller vallhund eller räddningshund för den delen som inte fungerar i arbete när det finns löptikar i närheten är odugliga.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Vi har en hane som är krypt. Han är idag 2,5 år gammal ungefär. Vi har fått bekräftat genom ultraljud att den andra kulan ligger...
2
Svar
21
· Visningar
1 815
Hundhälsa Hejsan Har en mellan pudel kille på 11 månader som har en otrolig stress nivå. Han har sen han var liten valp följt med mig till mitt...
Svar
14
· Visningar
922
Senast: Tonto
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
26 540
Hundhälsa Idag fick min stövarhane på 6 år åka in akut till veterinären, med vad jag trodde var kraftig buksmärta (sa innan jag åkte till min man...
Svar
12
· Visningar
2 872

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp