Efter att jag för ett tag sedan upptäckte att jag var på väg i lite fel riktning har jag försökt styra upp och hitta en bättre balans. Jag behöver ju för det första lära mig att sova igen. Jag fungerar nämligen inte särskilt bra med bara 6 timmar sömn per natt, eller i värsta fall bara 3 timmar. Det är något jag gått och ignorerat ett bra tag, men jag kan nog inte göra det längre.
Sedan jag började vidta åtgärder för att sova bättre har det faktiskt också blivit bättre. Natten mot torsdagen sov jag nog 7 timmar även om det var ett avbrott mitt i. Natten efter sov jag 7 timmar i rad. Men så trött jag kände mig både torsdag och fredag, ffa på fredagen. Borde man inte bli piggare av att sova bättre? En misstanke kan ju vara att jag lyckats slappna av så pass att jag faktiskt märker att jag är trött.
Natten mot idag (lördag) har jag sovit ordentligt. Jag hade inget inbokat för dagen, d.v.s. det fanns inget som stressade mig. Jag har ju noterat att jag i regel sover bättre om jag inte har något inbokat, men så fort jag ska göra något, t.ex. jobba eller åka till stallet på morgonen, så är den stressen tillräcklig för att störa min sömn.
I morse funderade jag på om jag skulle göra något under dagen och vad det i så fall skulle vara. Att bara sitta en hel dag kändes lite trist. Så jag körde iväg lite grejer till återvinningen och sen åkte jag till Erikshjälpen. Det var relativt lugnt där men jag noterade att jag blev lite stressad ändå. Sen åkte jag och handlade mat. Men jag noterade att bara de här aktiviteterna orsakade tryck över bröstet och lättare hjärtklappning. Är jag alltså SÅ stresskänslig? Tydligen. När jag väl kom hem så tänkte jag plocka undan lite grejer, men när en av sakerna inte fick plats i skåpet blev jag irriterad igen. Så jag släppte allt och lät det ligga. Och det kommer att få ligga där tills vidare.
Ridningen går ju i alla fall ganska skapligt nu, alldeles bortsett från att jag ramlat av två gånger på ganska kort tid och slagit mig på ett eller annat sätt. Jag hittar lite nya grejer nästan varje gång jag rider, så det blir lite aha-upplevelser och wow-känsla, några sekunder åt gången, men det är de sekunderna jag suger på. I onsdags orkade jag inte rida för jag kände mig matt och hade hjärtklappning, men på torsdagen red jag. Nedsittningen i traven gick bättre än tidigare. Det kändes betydligt stabilare. Och jag fick ganska bra känsla i galoppen också, i alla fall i det ena varvet. Det andra varvet är lite struligt då han inte är lika stark åt det hållet. Det blev inget filmat den gången för det var ganska många i ridhuset, men annars brukar jag försöka göra det när möjlighet ges. Jag tycker det är ganska givande att se efteråt hur det såg ut. Vid nästa ridtillfälle tar jag med mig det och så försöker jag rätta sådant som jag vet behöver rättas. Ibland går det inte så bra, men ibland gör det ju det. Så det är väl så jag får göra nu när jag inte har råd att ta några ridlektioner.
Sedan jag började vidta åtgärder för att sova bättre har det faktiskt också blivit bättre. Natten mot torsdagen sov jag nog 7 timmar även om det var ett avbrott mitt i. Natten efter sov jag 7 timmar i rad. Men så trött jag kände mig både torsdag och fredag, ffa på fredagen. Borde man inte bli piggare av att sova bättre? En misstanke kan ju vara att jag lyckats slappna av så pass att jag faktiskt märker att jag är trött.
Natten mot idag (lördag) har jag sovit ordentligt. Jag hade inget inbokat för dagen, d.v.s. det fanns inget som stressade mig. Jag har ju noterat att jag i regel sover bättre om jag inte har något inbokat, men så fort jag ska göra något, t.ex. jobba eller åka till stallet på morgonen, så är den stressen tillräcklig för att störa min sömn.
I morse funderade jag på om jag skulle göra något under dagen och vad det i så fall skulle vara. Att bara sitta en hel dag kändes lite trist. Så jag körde iväg lite grejer till återvinningen och sen åkte jag till Erikshjälpen. Det var relativt lugnt där men jag noterade att jag blev lite stressad ändå. Sen åkte jag och handlade mat. Men jag noterade att bara de här aktiviteterna orsakade tryck över bröstet och lättare hjärtklappning. Är jag alltså SÅ stresskänslig? Tydligen. När jag väl kom hem så tänkte jag plocka undan lite grejer, men när en av sakerna inte fick plats i skåpet blev jag irriterad igen. Så jag släppte allt och lät det ligga. Och det kommer att få ligga där tills vidare.
Ridningen går ju i alla fall ganska skapligt nu, alldeles bortsett från att jag ramlat av två gånger på ganska kort tid och slagit mig på ett eller annat sätt. Jag hittar lite nya grejer nästan varje gång jag rider, så det blir lite aha-upplevelser och wow-känsla, några sekunder åt gången, men det är de sekunderna jag suger på. I onsdags orkade jag inte rida för jag kände mig matt och hade hjärtklappning, men på torsdagen red jag. Nedsittningen i traven gick bättre än tidigare. Det kändes betydligt stabilare. Och jag fick ganska bra känsla i galoppen också, i alla fall i det ena varvet. Det andra varvet är lite struligt då han inte är lika stark åt det hållet. Det blev inget filmat den gången för det var ganska många i ridhuset, men annars brukar jag försöka göra det när möjlighet ges. Jag tycker det är ganska givande att se efteråt hur det såg ut. Vid nästa ridtillfälle tar jag med mig det och så försöker jag rätta sådant som jag vet behöver rättas. Ibland går det inte så bra, men ibland gör det ju det. Så det är väl så jag får göra nu när jag inte har råd att ta några ridlektioner.
