Återkommande drömmar

Jag drömmer fortfarande, vid nästan 30 års ålder, att jag på olika sätt hamnar i vattnet vid morfars brygga. Det är väldigt strömt där och de vuxna skrämde väl oss lite för att vi inte skulle gå dit själva när vi var små. Morfar sålde båten 2004, sen dess har jag varit där nere kanske tre gånger. Ändå drömmer jag om det ofta. Ibland flera gånger i veckan.

Låter som att dom verkligen lyckades skrämma upp dig som barn :p
 
"hitta okända/bortglömda rum"-drömmen är min favoritdröm! Hade jag själv fått bestämma hade jag drömt den ännu oftare, och gärna så jag kommit ihåg den så jag kunde rita upp/skissa alla härliga byggnader och möbler och allt vad det är.

Ibland sträcker den sig också utomhus till trädgårdsplatser och planteringar, mycket trevligt det också.

Min knasigaste återkommande dröm är att olika personer - för det mesta folk jag känner mer eller mindre väl - lägger beslag på större eller mindre delar av marken som hör till min gård. Dessutom har det ökat så att det är värre och värre ockupationer.

Först hade mina grannar fixat iordning en liten ogräsplätt (som skulle kunna vara en plantering) som man passerar på väg in på gården. Den var väldigt i ordning och det handlade bara om några kvadratmeter men jag blev ändå arg varför de planterade sina saker på min mark.

Nästa gång minns jag inte vem som hade planterat men den gången hade någon dragit upp låååånga rader grönsaks-eller potatisplanteringar i kanten på hästarnas hage. Jag tyckte det var lite intressant men var mest förbannad igen: ni får skaffa er egen mark om ni prompt måste odla, ni kan inte ta min och inte ens fråga!

Tredje gången hade några fd inackorderingar, som flyttat in alldeles i närheten och har eget stall, anlagt en big bauta grusridbana rätt över en av hästarnas hagar. Bortåt ett hektar bara grus. Ännu ett skäl att bli förbannad, jag hade ju nyligen fått sått om gräset?! Och visst, fint med ridbana men jag har en normalstor och de kan väl inte komma och bara göra den hos mig?!

Och senaste gången hade en kollega och hennes man smällt upp ett stort jäkla hus, rätt över min gräsmatta. Max tio meter från mitt eget. När jag kom in i drömmen var huset redan på plats, och det som upprörde mig just då var att de höll på att dra en ny infartsväg ungefär en meter från min uteplats. Helt oacceptabelt!

Jag både vill och vill inte att den drömvariationen ska komma tillbaka, för jag blir så jäkla arg på alla. Men det hade varit spännande att se vad som skulle kunna toppa det sista!

Låter som att du har världens mest påträngande och snyltiga vänner och anhöriga :D Ja, i drömmen alltså!
 
När jag var mindre drömde jag ofta att jag flög. I och med det vet jag exakt hur det känns :D. Man bara lutar sig framåt och skjuter ifrån och svävar högre och högre. Känner i kroppen hur jag ska göra för att få mer höjd. Härligt!

Numera drömmer jag mest mardrömmar om att jag inte hittar. Antingen att jag ska vara på en viss plats en viss tid och inte hittar. Eller att jag går i skolan och inte vet mitt schema och vilken klass jag ska vara i. Jag har ingen att fråga och hittar inte. Jag kan gå en hel termin och inte vara med på lektion för att jag inte vet vilket klassrum elelr när.
Den andra varianten är att jag inte hittar min bil. Jag vandrar runt på parkeringar och gata upp och ner och bilen finns ingenstans. Det blir mörkt, jag hittar fortfarande inte bilen.

Jag har aldrig drömt att jag flugit :arghh: Ja, vad jag minns då. Det verkar jättehärligt! Och tydligen en vanlig dröm.
 
Låter som att du har världens mest påträngande och snyltiga vänner och anhöriga :D Ja, i drömmen alltså!

Det, eller så har jag bara utvecklat ett helt galet äganderättsbehov? :eek:

Men ska jag ge mig på en lite mer seriös tolkning, så misstänker jag att "ockupationsdrömmarna" vill peka på min alltför låga svansföring i en del sammanhang. Att jag av någon allmän dumsnällhet eller naivitet kan låta mig köras över och behandlas trist och nonchalant av människor som stått mig någorlunda nära; som faktiskt utnyttjar mig på något sätt och/eller inte visar någon hänsyn till vad jag tycker och känner. Och att jag sedan står där ensam med besvikelsen efteråt.

Men att jag inte skulle reagera förrän huset på gräsmattan var byggt eller jag vet inte hur många ton grus utskyfflade över gräsåkern, det är ju ändå att ta det ett varv till.

Och den senaste "ockupationsdrömmen" är ett tag sedan nu, så jag hoppas att det betyder att jag har steppat upp lite grann. :devil:
 
Det ska tydligen vara väldigt vanligt att drömma att man blir jagad. Jag har gjort det några gånger, men inte sådär ofta som andra verkar drömma om det. Minns du vad du var jagad av?
Inte exakt. Det kunde variera. Men det var oftast svart eller osynligt. Känslan var däremot alltid densamma. Jag minns ganska tydligt när jag slutade drömma den typen av drömmar och det var när jag stannade kvar för att slåss mot det onda. Då förvandlades det till något ganska bra istället.

En helt annan återkommande dröm jag hade. Detta var innan skolåldern, så kanske runt 4-5 år. Jag låg i sängen hemma. Sovrummet låg mitt emot hallen och från sängen kunde jag se ytterdörren. Det var natt och plötsligt går innerlåset upp. Man måste vrida för att det ska gå upp men det gick upp av sig själv. Sen ser jag långsamt hur handtaget dras ner och dörren går sakta upp.

Plötsligt kommer en otrolig kraft mot mig och hela rummet kommer i ett rosa sken. Och jag är helt övertygad om att denna någon är väldigt onsefull med avsikt att ta mig därifrån eller skada mig på något sätt.

Dessa drömmar drömde jag så många gånger därför minns jag dem och de var samtidigt kraftfulla.
 
För kanske ungefär 15 år sedan drömde jag ofta att jag föll (blev påmind om det nu av denna tråden). Ibland i samband med att jag flög och allt var så härligt. Sen vipps var det som att jag inte kunde flyga längre och jag bara föll och föll.

Drömde ibland att jag var i universum och svävade och sen helt plötsligt kunde jag börja falla hejdlöst. Ibland var det mycker som hände runtomkring. Människor. Andra världar och olika varelser. Ibland ingenting alls. När jag föll i universum var det däremot aldrig läskigt eller skrämande utan det kändes alltid så fullständigt normalt märkligt nog.
 
Jung hade en del intressanta teorier om arketyper angående drömmar. Det "kollektiva undermedvetna".
Och Freud. Ja, inte om arketyper men att drömmar går att förstå och tolka. För mig är det inget konstigt att vi bearbetar saker på nätterna. Jag har använt mig av mina drömmar; de har hjälpt mig att få grepp om sådant som jag inte har förstått i mitt dagliga tänkande. Inget skumt, inget mystiskt, inget hokuspokus - utan bara att nattens drömmar hjälper mig att reda ut det jag upplevt, känt och funderat över.
 
Jag har en dröm som alltid "dyker upp" när livet är stökigt och har så gjort sen jag var barn.
När drömmen börjar står jag alltid på en grusväg med en bil. Jag kan inte köra bil, vet inte vart jag ska eller hur lång tid jag har på mig att ta mig dit. Jag vet bara att hela världens framtid hänger på att jag tar mig till rätt plats, på rätt tid. Och att det är bråttom. Och så kör jag. Och kör och kör och kör.
Oftast vaknar jag mitt i sökandet men några få gånger har jag drömt hela vägen till att marken börjar skaka och explosioner syns i fjärran. Jag håller krampaktigt i ratten medan marken rasar bakom bilen och till slut under den med. Vaknar alltid gråtande och har svårt att komma ifrån känslan av stress, skuld och sorg under dagen.

I de perioderna drömmer jag också om att jag springer till eller från någon/något och att tänderna ramlar ur munnen på mig. Men även om de drömmarna är obehagliga så gör de inte samma intryck som "bildrömmen".
 
Senast ändrad:
Inte numer men som liten drömde jag ofta om att bli jagad. Och när jag sprang så var det som att det gick i slow motion.

Vet inte exakt vad drömmarna syftade på men drömmar är en återspegling av oss själva och våra liv. Så möjligen en känsla av att inte påverka situationen möjligtvis.
Jag tänker också lite så, jag tror inte man drömmer i symboler á la Freud (eller snarare, jag tror man måste vara otroligt hämmad för att till och med i drömmen ersätta t ex sex med en varg i nattskjorta), men jag tror att det är känslan snarare än det konkreta innehållet som är sant.

Någon typ av stressdröm som återkommer tror jag många har. Min stressdröm är att jag kommer till ridskolan, det är första lektionen efter terminen och det har kommit nya hästar. Jag får en av de nya och ska rida om en halvtimme, men jag lyckas aldrig göra i ordning den i tid. Stallet växer och växer, det är som en labyrint, med boxar bakom boxar och hästar överallt. Hästen jag ska rida är helt omöjlig att hitta, och det blir mer och mer ont om tid, och om jag hittar den så är nästa problem sadel och träns, sadelkammaren går inte heller att hitta, eller så är sadel och träns borta fast jag har tagit fram dem, och när jag ska leta efter dem så tappar jag bort hästen igen och kan inte hitta den.

Jag har drömt den sen jag var liten, men mer sällan nuförtiden.
 
Jag har aldrig drömt att jag flugit :arghh: Ja, vad jag minns då. Det verkar jättehärligt! Och tydligen en vanlig dröm.

När jag var yngre drömde jag mycket om att jag flög, vilket man gjorde genom att liksom simma i luften. Det var dock sällan särskilt härligt, utan väldigt ansträngande och man visste liksom aldrig riktigt om det skulle fungera. Jag brukade hoppa ut genom mitt sovrumsfönster för att starta flygningen, och ibland gick det prima men andra gånger inte alls. När man väl behövde, t ex för att någon jagade en, gick det förstås aldrig utan då stod man bara någon meter ovanför marken och "trampade luft". :p
 
  • Gilla
Reactions: MCP
Sjukt intressant med drömmar tycker jag! Läste nånstans för många år sen att de tre vanligaste drömmarna är att man faller, flyger eller blir jagad.
Jag har drömt varianter av alla tre och jag har en återkommande dröm där jag faller. Den är alltid likadan och jag har drömt den sen min ålder var ensiffrig.
Jag går på en plan gräsmatta som sträcker sig så långt ögat når. Helt plötsligt snubblar jag över en pytteliten sten och när jag börjar falla framåt så öppnar sig marken och blir en avgrund där jag handlöst faller ner och sen vaknar jag med ett ryck. Nån gång har det hänt att jag drömt den igen när jag somnat. Min favoritdröm är utan tvekan den där jag tog mina föräldrars bil och flög iväg med den :D Jag var nog runt 10 när jag drömde den.
 
Innan jag ska tävla drömmer jag ofta att jag är sen, inte hittar dit, inte hinner gå banan, har glömt något viktigt.
Helt naturligt egentligen eftersom jag alltid blir väldigt nervös :p

Nu har jag drömt något jättekonstigt några gånger som gör att jag vaknar med en stark känsla av obehag. Drömmen är så verklig.
Jag umgås med vänner, kan var olika varje gång.
Sen ska vi gå men jag vill inte följa med, vet inte varför men jag är rädd för att gå med dem. De vill att jag ska gå mellan dem nerför trappan från min lägenhet.
Då dyker plötsligt en man upp, en man jag känner men inte så väl. Han är aldrig med tidigare i min dröm. Tar min hand och säger att jag ska följa med honom istället. Så går vi och jag vaknar.
Det är så himla obehagligt.
 
Innan jag ska tävla drömmer jag ofta att jag är sen, inte hittar dit, inte hinner gå banan, har glömt något viktigt.
Helt naturligt egentligen eftersom jag alltid blir väldigt nervös :p

Nu har jag drömt något jättekonstigt några gånger som gör att jag vaknar med en stark känsla av obehag. Drömmen är så verklig.
Jag umgås med vänner, kan var olika varje gång.
Sen ska vi gå men jag vill inte följa med, vet inte varför men jag är rädd för att gå med dem. De vill att jag ska gå mellan dem nerför trappan från min lägenhet.
Då dyker plötsligt en man upp, en man jag känner men inte så väl. Han är aldrig med tidigare i min dröm. Tar min hand och säger att jag ska följa med honom istället. Så går vi och jag vaknar.
Det är så himla obehagligt.
Om jag hade drömt det där, så hade jag funderat över relationen med de personer som finns med i drömmen. Jag skulle tänkt att jag kanske hade snappat upp något som jag i vaket tillstånd inte noterat, men som jag i drömmen bearbetat.

Om jag inte fick något "gensvar" från mig själv, så hade jag gått vidare och funderat om personerna i drömmen representerade delar av mig och att jag borde lyssna mer på någon av de delarna.

Men så behöver det såklart inte vara för dig.
 
Drömde att jag kollade på Herreys Gyllne Skor på youtube. Vilket jag gjorde för några veckor sedan. Men man tycker att mitt undermedvetna skulle kunna göra det till något mer roligt än att drömma att jag såg på Herreys på youtube. :cautious:
 
Har en återkommande stressdröm som gäller resande, det är att jag är försenad till flygplatsen och har glömt passet, så jag försöker räkna ut hur jag ska fixa så att jag inte missar flyget.

Sedan har jag en återkommande mardröm som handlar om att jag tror att jag vaknar från en mardröm - bara för att hamna i en ny mardröm. Ofta upprepar sig "uppvaknandet" en-två gånger, men som värst har jag haft fem-sex stycken på en dröm. Det värsta med de drömmarna är att jag konsekvent drömmer att jag fysiskt misslyckas med att skrika (blir inga höga ljud, bara små pip och känslan av att strypas). Jag hade gärna sluppit den drömmen, för den är väldigt utmattande.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har en återkommande dröm om att jag skaffat ett nytt boende, hus eller lägenhet, och när jag väl kommer dit så är det mycket...
2
Svar
30
· Visningar
4 338
Senast: julgrisen
·
Kropp & Själ Hur vanligt är det? Vet man varför vi har det? Vad har ni för återkommande teman i era drömmar? Mina googlingsförsök leder bara till...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 588
Senast: Inglorion
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp