Ärvd utmätning?

[avslutat medlemskap]

Arv o dyl. är ett skit att reda ut när man inte haft en relation med den man ärver på många år. Jag fick ju reda upp dödsboet efter min far och vi hade ingen relation alls under dom sista åren. I mitt fall så löste KFM och jag det lite smidigt, jag fick en lista på vem som skulle ha pengar först och vem som ev. skulle ha om det blev nåt över och så satt jag som spindeln i nätet och delade ut det lilla som fanns varefter räkningarna droppade in i den ordning som var uppgjord.

Det saknades mycket papper så ingen visste vad han gjort eller vem han var skyldig (spelade en del bla.) men efter 6 månader stämde KF och jag av det hela och la locket på och då stod det minus i kassan.

Ingen jurist var inblandad och det där tyckte både KFM och jag var det smidigaste sättet men det tog nog 2 år innan betalningsföreläggandena från div. ställen slutade droppa in trots att dom visste att det var kört, även efter att dom kontaktat KFM och fick svart på vitt.

 

[Mia_R]

Ja men då hade ju arvlåtaren (dina morföräldrar) redan avlidit.

Jag räknar min mamma som arvlåtare, jag har ingen arvsrätt efter mina morföräldrar utan min mamma gjorde arvsavståendet till förmån för mig och mina syskon och hon är i allra högsta grad i livet.

Allmän fråga, om det finns en halvbror borde väl denne ha arvsrätt efter sin far oavsett om den andre halvbrodern är död eller inte? Den döde halvbroderns skulder spelar väl ingen som helst roll i sammanhanget?

 

[Svartfot]

Jag räknar min mamma som arvlåtare, jag har ingen arvsrätt efter mina morföräldrar utan min mamma gjorde arvsavståendet till förmån för mig och mina syskon och hon är i allra högsta grad i livet [...]

Fast din mamma är inte arvlåtare utan arvtagare i ditt fall. Sen träder hon åt sidan (genom avståendet) vilket gör att du blir ny arvtagare, istället för henne. Men det är hela tiden din morförälder som är avlåtare. Att fylla olika begrepp med ett eget innehåll riskerar att leda till förvirring och missuppfattningar.

 

[Mia_R]

Fast din mamma är inte arvlåtare utan arvtagare i ditt fall. Sen träder hon åt sidan (genom avståendet) vilket gör att du blir ny arvtagare, istället för henne. Men det är hela tiden din morförälder som är avlåtare. Att fylla olika begrepp med ett eget innehåll riskerar att leda till förvirring och missuppfattningar.

Aha, sorry för missförståndet.

 

[Terqa]

Vet inte hur många av svaren som är riktade till mig men känner att jag vill klargöra några saker.

Alla skulder pappa hade kommer betalas, har aldrig varit tal om annat. Det enda jag undrade över var om en utmätning gäller när en person avlidit, och det har jag fått svar på och tackar för det.
Det är alltså bara pappas del av arvet som blivit utmätt naturligtvis, det påverkar inte hans halvbror alls.

Tvisten handlar om att farfar testamenterade allt till pappa, och det är delar av detta testamente halvbrodern har satt sig emot. Är inget roligt att ta över, visste fram för tills ett år sen inte att halvbrodern fanns och har aldrig träffat honom.

 

[Clabbe]

Fast din mamma är inte arvlåtare utan arvtagare i ditt fall. Sen träder hon åt sidan (genom avståendet) vilket gör att du blir ny arvtagare, istället för henne. Men det är hela tiden din morförälder som är avlåtare. Att fylla olika begrepp med ett eget innehåll riskerar att leda till förvirring och missuppfattningar.

Jag undrar fortfarande hur man (så att det har verkan gentemot KFM) avstår arv innan arvlåtaren dör.

 

[labb]

Jag har funderat lite över det moraliska i att göra ett arvsavstående eller en arvsöverlåtelse för att undvika utmätning och tycker inte det är helt enkelt. För ett arv man redan fått kan det nog kännas ganska klart att det inte är riktigt rätt, men det går heller inte att göra som trådens utredning visat.

Gäller det däremot ett framtida arv är förutsättningarna till stor del annorlunda tycker jag, egendomen är fortfarande den framtida arvlåtarens att bruka eller ge bort helt efter eget tycke, om arvlåtaren inte vill att dennes egendom skall gå till att täcka arvingars skulder så tycker jag att det är svårt att ha några moraliska invändningar mot det.

 

[dpmatte]

Det är ju helt knäppt. Hur ska man veta att man verkligen får ärva innan testamentet är läst?