Arg Fölunge?

[Chambery]

Har ett swb hingstföl född för ca 2 veckor sedan. En riktig snygging, det är stoets första föl och hon har skött det jätte bra...

Stoet är värdens snällaste, lugn, harmonisk och pålitlig. (jag har fött upp henne själv).

Mitt problem är hennes hingstföl som är väldigt aggresiv, eller va man ska kalla det, i boxen flyger han på en, slickar örona bakåt, kommer du nära så vänder han rumpan direkt och sparkar bakut, han är inte alls nyfiken eller intresserad att komma fram och lukta eller hälsa, står endast o gömmer sig längst in i boxen bakom mamman. Ska man få tag på honom gäller det att "fånga" in honom och sen får man kämpa att hålla kvar honom, han stegrar, bokar, och far runder... Man tror han ska vänja sig vid berörningen och förstå att det är skönt och att vi inte är några faror... men han slappnar inte av, så fort du släpper han så springer han och ställer sig i trygghet. Ute i hagen kan man glömma att änns komma nära honom.

Har ni erfarenhet av detta??

Jag är medveten om att fölungar och generellt hingstföl är lekfulla, busiga och har mkt vilja och karraktär.

Jag har haft flera föl inann... men endast fått sto föl, detta är mitt första hingstföl... och det är enorm skillnad mot mina sto föl. Har ringt och pratat med olika veterinärer och några större stuterier... Ingen har nåågonsin hört eller upplevt samma.

Jag hade igentligen tänkt att sälja honom... men får kanske vänta me det, tills han blivit mer tam.
Är det något fel på honom? Hur ska jag fortsätta nu? Alla tips mottages!

 

[Lobelia]

Sv: Arg Fölunge?

Det låter snarast som en rädd och osäker fölis och inte en arg.

 

[Chambery]

Sv: Arg Fölunge?

självklart upplever jag honom som rädd och/eller osäker, han annvänder ju sig av stegring, bitas m.m som försvar. Jag är ju ett rovdjur... oxh han ett flyktdjur.

Menar bara generellt... om ni har erfarenhet av att föl är så här... han är räddare en vad mina lammungar är.

 

[Amha]

Sv: Arg Fölunge?

Jag har haft 2 hingstföl och båda har varit väldigt mysiga och okomplicerade. Jag tänkte på ditt problem, kan du inte släpa in något att sitta på och läsa en bok eller något ett par timmar varje dag och låta honom vänja sig långsamt eller är det konstant attack då? Inte försöka nå honom utan om han kommer fram så låt honom undersöka dig och inte tvärt om?

 

[Festina_Lente]

Sv: Arg Fölunge?

Vi har ett sto som lämnat sådana stoföl. Låt dem komma till dig istället för tvärtom. Enda jag gjort med dem är tagit på grimma vid 1 månads ålder och därefter aldrig tvingat mig på dem. De vänjer sig vid dig så småningom.

 

[Lobelia]

Sv: Arg Fölunge?

Jag blev osäker på vad du menade i och med rubriken "Arg fölunge?"

 

[Calvaro]

Sv: Arg Fölunge?

Precis så gjorde jag med min som hade lite samma tendenser. Han blev dessutom mycket bättre när han blev avvand. Så till TS säger jag håll ut!

 

[Chambery]

Sv: Arg Fölunge?

Tack alla för svar.

Det är svårt att här annvända rätt ord och förklara utan att det ska bli missförstånd. Eftersom ingen annan en jag har sett han, men har försökt förklara så likt det går... självklart är många ord mina egna och hur jag uppfattar det hela... mycket möjligt att någon annan hade upplevt situationen på ett annat sätt.

Jag har nu ytterligare ringt till några duktiga föl och hingstvana människor.. och också fått rådet att testa tvärt imot det jag gjort nu och det som vanligtvis folk rekommenderar.... precis som några av er här skrev så ska jag testa att avakta och bara finnas ihans närhet, och se om intresset och nyfikenheten tar över hans rädsla. Och bygga förtroende utifrån det.

Tur att mamma häst är lugn iaf.

Tacksam för alla tips och egna erfarenheter.

 

[bambi82]

Sv: Arg Fölunge?

Ägna mycket tid åt mamman. Då är du ju i närheten utan att bry dig om honom och han ser att mamma tycker du är okej. Då kommer han nog snart bli nyfiken och söka kontakt.

 

[rebus]

Sv: Arg Fölunge?

Jag har haft ett hingstföl som liknade ditt i beteende, jag lät honom vara och lät honom söka kontakt med mig själv när jag pysslade med stoet, i sin egen takt, och med tiden blev han avslappnad i min närhet. Jag märkte också en klar förbättring i hans förtroende för människor när jag släppt ihop sto och föl med andra ston med föl, då blev han mycket modigare och kom fram till mig själv.

 

[Boj]

Sv: Arg Fölunge?

Har haft flera sådana föl, men har aldrig gjort någon stor affär av det hela. Struntat i fölet så länge det inte har krävts att fölet behöver något, och oftast har det löst sig inom loppet av 3-4 månader bara genom hanteringen av stoet.

 

[via]

Sv: Arg Fölunge?

En del föl är helt enkelt så skygga, det har inget att göra med att det är en hingst. Det brukar lösa sig av sig själv när fölet blir äldre, precis som flera har skrivit här innan. Hantera det du behöver och i övrigt låt den vara ifred. När de har blivit ett år brukar det inte längre vara någon skillnad mellan de som fötts skygga och de som fötts nyfikna.

 

[neve]

Sv: Arg Fölunge?

Jag håller med ovriga!

Låt ungen vara tills han sjalv soker kontakt!

Jag har ett sto vars fol blir jatteskygga mellan 2 dagars ålder tills de ar 2-8 veckor. Jag har lart mig att satta på en justerbar mjuk ladergrimma dygn 1 (for att latt kunna få tag på dem utan att stressa dem om det behovs) och sen får de vara helt ifred om de inte måste verkas el så. Mamman hanteras som innan. Nar de folen ar några månader ar de sedan supersociala och senare som unghastar mer eller mindre som plåster istallet!

 

[Chambery]

Tack alla!

Ska följa era råd, idag vid utsläpp visade han faktiskt lite intresse... då nonchalerade jag honom bara.. och han följde snällt med ut i hagen!

 

[Oh_really]

Sv: Arg Fölunge?

Hehe. Påminner mig om en ettåring som jag fick "i uppdrag" från ett travstall att tämja då han inte just sett några människor alls under sitt första levnadsår och nu var han ett år utan att ens någon fått på honom grimma. Jag fick strålande resultat på bara några dagar. Vad jag gjorde? Lade mig och solade på deras matbal några gånger kelade massor med hästmamman sedan "slog det över" och fölet/unghästen blev "aggressivt" (klättrade, sparkade och bet om man vände ryggen till) några veckor (aldrig så man blev skadad) innan han gick hantera normalt. Har tyvärr glömt vad hästen hette... Men ler nu när jag tänker på det.