Är mitt hästliv över?

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Kanske till och med centrerad ridning skulle vara något för dig?
Jag vet inte så mycket om det, mer än att jag läst Sally Swifts böcker och rider regelbundet dressyr för en person som också är tränare i centrerad ridning (och islandshästridning, m.m.).
Jag får känslan av att Centrerad Ridning innebär ännu mindre belastning på kroppen än övriga "stilar".
Googla på Ulrika Fröding. Hon finns i Tierp utanför Uppsala.

Dock kan det vara värt att tänka på, att man knappast kan tro att det funkar att rida "akademiskt" på en "vanlig" engelskutbildad häst...

Tycker att jag får slita rätt mycket med kroppen, fast framförallt då bålen, för att hålla ihop mina hästar innan de är utbildade och starka själva.
Att jag spänner nacke och axlar, är mitt eget fel och mitt problem och handlar däremot inte om hästen.

Det "dummaste" du kan göra, är att sätta dig på ändan och ge upp, för då blir du mer handikappad än du behöver bli. Muskler som inte används regelbundet, blir mindre i storlek och svagare i kraft, och gör sedan mer ont när man till äventyrs använder dem.

En del personer med kroniskt smärttillstånd av typen fibromyalgi, klarar sig betydligt bättre i vardagen och i sin smärtsituation om de använder Venlafaxin som eg. är ett antidepressivt medel, men som har smärtmodulerande effekter och är relativt snällt i biverkningar.

Jag ska helt klart kolla upp centrerad ridning, tack så mycket! Jag har hittills hunnit pröva 2 mediciner, Tryptizol och Cymbalta. Jag har även ätit b-vitamin oralt, fått b-vitaminsprutor samt ätit folsyra. Detta har inte hjälpt, och nu funderar min läkare på att sätta in Lyrica. Preparatet du nämner vet jag bekanta med fibro som har prövat, det kanske också kan komma på tal om Lyrican inte hjälper.

Jag försöker att hålla igång tillsammans med hundarna, så helt stillasittande är jag inte, som skönt är.

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Min spontana tanke var

1. en liten häst som inte har så stora rörelser (tex en islandshäst)
2. en häst som är inkörd så att du kan varva ridning och körning (kan tänka mig att isisar borde vara rätt utmärkta körhästar - de ser ut att vara byggda på ett bra sätt för körning) - körning är ju klart skonsammare för kroppen såvida man inte kör aphet travare då...
3. Gärna en häst med gångarter som är "lätta" att rida i - som tölt...
4. Någon form av samarbete med någon - du som medryttare eller du som hästägare med en bra medryttare eller halvfodervärd till exempel. Så att du kan hoppa över ett pass när du har värk och kan ta ett extra när du känner att du orkar och så där men att hästen ändå får sin grundmotion.
5. Gärna lösdrift så att hästen har en stor hage och många kompisar = ett rikt liv utan dig. På så sätt kan du ju känna att det inte gör så mycket om motionerandet inte följer ett perfekt schema.


Slutsats : en inriden och inkörd isis som går på lösdrift borde kunna passa dig perfekt. Även en islandshäst kan man ju rida akademiskt med eller western om man vill ju...

Riktigt bra förslag! Smart att tänka på det där med lösdrift. Det är också nytt för mig, men skulle säkert underlätta en hel del.

 

[ainasoja]

Sv: Är mitt hästliv över?

Min spontana tanke var

1. en liten häst som inte har så stora rörelser (tex en islandshäst)
2. en häst som är inkörd så att du kan varva ridning och körning (kan tänka mig att isisar borde vara rätt utmärkta körhästar - de ser ut att vara byggda på ett bra sätt för körning) - körning är ju klart skonsammare för kroppen såvida man inte kör aphet travare då...
3. Gärna en häst med gångarter som är "lätta" att rida i - som tölt...
4. Någon form av samarbete med någon - du som medryttare eller du som hästägare med en bra medryttare eller halvfodervärd till exempel. Så att du kan hoppa över ett pass när du har värk och kan ta ett extra när du känner att du orkar och så där men att hästen ändå får sin grundmotion.
5. Gärna lösdrift så att hästen har en stor hage och många kompisar = ett rikt liv utan dig. På så sätt kan du ju känna att det inte gör så mycket om motionerandet inte följer ett perfekt schema.


Slutsats : en inriden och inkörd isis som går på lösdrift borde kunna passa dig perfekt. Även en islandshäst kan man ju rida akademiskt med eller western om man vill ju...

Måste bara påpeka att alla islandshästar inte har små rörelser, mitt sto har rätt så stor trav och en stor galopp

Men det du skriver om att islandshästar är bra körhästar stämmer, det är många som kör in sina islandshästar och jag har planer på att göra det med mitt sto med, nångång i framtiden....

TS

Jag ha MS och Myofaciellt smärtsyndrom och för mig är vintern pest och pina men jag försöker att åka ut till stallet varje dag, nu funkar det inte varenda eviga dag men jag har sakta men säkert byggt upp min kropp för att orka och klara av min häst.

Jag har problem med att lyfta tungt och har en syntetsadel som är lätt att lyfta och jag ska lära stoet att stå vid en pall så jag kommer upp smidigt för ibland känner jag mig lika graciös som en elefant.

Jag har inga spännen som måste spännas i tränset och det är guld värt när det är kallt ute och fingrarna värker.

Jag drar vattendunkarna efter mig i grimskaft när det är snö ute, det funkar även att göra så på fuktigt gräs har jag upptäckt

Förra vintern stod hon på bädd= mindre att mocka varje dag. Nu står hon på lösdrift eftersom hon går med föl men ska snart stallas in igen och då blir det bädd i boxen.

Lycka till

 

[kryddelydd]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag ska helt klart kolla upp centrerad ridning, tack så mycket! Jag har hittills hunnit pröva 2 mediciner, Tryptizol och Cymbalta. Jag har även ätit b-vitamin oralt, fått b-vitaminsprutor samt ätit folsyra. Detta har inte hjälpt, och nu funderar min läkare på att sätta in Lyrica. Preparatet du nämner vet jag bekanta med fibro som har prövat, det kanske också kan komma på tal om Lyrican inte hjälper.

Jag försöker att hålla igång tillsammans med hundarna, så helt stillasittande är jag inte, som skönt är.

OK, behandlingsmässigt kanske inte Venlafaxin har så mycket att komma med, när du provat Cymbalta som är något nyare än Venlafaxin men som går på samma signalsubstanser i hjärnan och ryggmärgen och rimligen har samma påverkan på smärtsignalerna.
Ser också att du fått vara föremål för den experimentella B-vitaminsprutemetoden som en del läkare gör i Västsverige. Inget belägg för att det ska hjälpa.
Lyrica, tja. Kan kanske funka men jag har ingen känsla av att det brukar vara särskilt effektivt i sådana här lägen. Tydligare profilerat mot "nervkabelskada" av typen fantomsmärtor efter amputation, jämfört med Venlafaxin och Cymbalta. Men det skadar inte att försöka. Tyvärr rätt mycket trötthet som biverkan på Lyrica enligt min erfarenhet.

För övrigt, lösdrift är buspraktiskt. Åtminstone om hallen är stor nog att man kan använda traktor för att mocka den.

Kan tänka mig att islänning kan passa, men inte alla, precis som någon annan skrivit, är så lättsuttna. Skulle kunna tänka mig att en pleasureavlad och pleasuretränad (korrekt tränad) quarter är riktigt bekväm eftersom det inte rör sig så mycket i ryggen på dem.

Kan också tänka mig att en westernsadel har fördelar framför engelska sadlar (och dit räknar jag också en islandshästsadel) eftersom westernsadeln, för att generalisera grovt, är gjord för att kunna sitta i en lång tid sammanhängande och faktiskt bromsar hästens ryggrörelser lite medan exempelvis en dressyrsadel underlättar ryggrörelserna. Jag upplever att samma häst är "studsigare" att rida i en dressyrsadel än i westernsadel, och det gäller alla mina hästar (en skön blandning av fjordingar, kbl-travare, vbl-travare, islandshästar).
Skulle tro att bomlösa sadlar inte heller underlättar stillasittandet.

 

[schelin_j]

Sv: Är mitt hästliv över?

Måste bara påpeka att alla islandshästar inte har små rörelser, mitt sto har rätt så stor trav och en stor galopp

Nej absolut inte och det var därför jag inte bara skrev en liten häst utan även la till en liten häst - med små rörelser

Att det skulle vara en liten häst var mest för att mycket arbete blir enklare med en liten häst - mindre kropp att till exempel borsta och framför allt inte lika konstiga vinklar att arbeta i. Min shire får jag kämpa rätt bra för att borsta över korset till exempel...

Även uppsittning etc. blir ju lindrigare med en liten häst och en liten häst som konstrar är oftast lättare att reda upp än en större (tex om den blir rädd för något när man leder den etc.)

 

[MamaJustify]

Sv: Är mitt hästliv över?

Har du också doftkänslighet och känslighet för ljud och ljus? Det kan påverka mig väldigt mycket stundtals. För mig är nog stelheten allra värst när den slår till. Smärta och trötthet är inte heller kul, men jag känner mig så immobil när allting knakar och man går lika knackigt som en robot. Jag kämpar på.

Jag är känslig för höga ljud. Vissa dagar mer än andra.
På morgonen ser jag ut som en hundraåring, tar jättelång tid innan jag kan gå utan någorlunda stelhet, smärtan flyttar ju runt i kroppen men tycker det är värst när den sätter sig i rygg och höfter...
Kämpa på, det är det enda man kan göra

 

[Cizma]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har fibro sedan 13 år tillbaka och har idag ett hyffsat gott liv, man får helt enkelt lära sig lyssna på kroppen, tänka lite annorlunda och försöka hålla igång med det som funkar.... Jag har en "Kamel" som egentligen är ganska "opassande" för mig då han är både stor i kropp (175 cm) och i rörelser, samt att han har en -ars förmåga att takta och då gör det ONT.... men, nu är det så och kommer att så förbli tills han ligger begravd.... dock ha jag lovat mig själv att nästa pålle ska vara mindre på alla sätt å vis... Ett tilläggsproblem som jag har fått genom alla mina graviditeter och förlossningar ( 6 ungar på 8 år) är totalt trasiga höfter... dom spökar ganska mkt när Kamel taktar och dom ser ibland till att jag lixom inte kommer ner i sadeln ordentligt... men såna dar skrittar jag bara runt å luktar i trädkronorna Utan hästar skulle jag inte ta mig ut, så för mig finns inget alternativ...

Kram å hoppas du inte ger upp.... ALLT går så länge man ger sig attan på att...

 

[hag391]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har hittills hunnit pröva 2 mediciner, Tryptizol och Cymbalta.

Provat massor genom åren och Tryptizol och Cymbaltan (även lyrica som nämnts) funka inte alls för mig utan mest jobbiga biverkningar. Nu har jag en kombination (alganex+panodil +miancerin) som funkat absolut bäst men långt ifrån vad man drömmer om

 

[elgur86]

Sv: Är mitt hästliv över?

Intressant ! Jag har länge funderat på att starta en tråd av ren nyfikenhet vill veta hur många andra med fibromyalgi , utöver mej själv som rider/håller på med hästar.

Jag fick min diagnos i din ålder , jag är 43 nu. Jag var åren innan ett vrak , jobbade skift , på ständigt medicinerande med diverse smärtstillande , ensam med min son i mellanstadie-skolåldern då , tack och lov hade jag mina föräldrar i samma by ! Vägde till slut ca 48 kg och fattade ingenting vad som hände med min kropp !

Hästeriet då .. jag har trots detta vägrat att gå ifrån min passion , men då har jag också den lyckan med sambo, svärföräldrar , ( gamla bönder ) , min bror och svägerska som beslutade att ingå i hästlivet och samköpa hästar med mej , till brorsdottern , när min gamla isis for till himlen för 3 år sedan.
Detta "skydd" med familjen gör ju att jag kan bli tillfälligt riktigt dålig , utan att det skulle gå ut över djuren.

Jag har haft islänning i många år , skogsmulle , kombinerat med lite enklare pass för instruktör på hemmaplan , han var även inkörd.

Efter honom har vi haft C- D- ponny , av olika karaktärer .. de perioder jag varit hästlös har jag ridit ngn termin på ridskolan , just för att hålla igång ! Jag är livrädd för att tappa balansen och stadgan från ridningen.

Det problemet som jag ser som värst är när jag pressar mej och ignorerar smärtan för länge och börjar bli yr , svimfärdig , och tror att jag ska kräkas .... det är en riktigt obehaglig känsla.
Rider jag ut själv måste jag tänka på att inte rida längre än att jag ska orka hem också !
Då får man också ta i beräkning om det skulle hända ngt , som tar energi på ett mer explosivt sätt , som att hästen blir rädd eller så menar jag ..

Hoppas verkligen att du hittar ett sätt som passar dej , så du kan ta upp häst igen !

 

[hag391]

Sv: Är mitt hästliv över?

Måste bara påpeka att alla islandshästar inte har små rörelser, mitt sto har rätt så stor trav och en stor galopp

Kan jag verkligen hålla med om. Red senast för några veckor sen en som det kändes som hela havet stormar redan i skritten jämfört med min häst. Men det var ju mer en ferrari mot min gamla volvo

kl
Har ridit 4 gångare som det gjort riktigt ont att rida men är bara några stycken jag ridit kan inte säga att alla 4 gångare är så. Har blivit mest 5gångare de åren jag ridit islänning och den mest optimala för min kropp var ett naturtöltande sto med mkt mjuka gångarter och bra framåtanda. Så en dålig dag var det bara att åka häst och njuta av en klockren tölt.

För mig så är en självgående häst ett måste speciellt de dåliga dagarna. Fixar inte att behöva driva hela tiden för att ens komma framåt. Sen de bra dagarna jobbar man ju och driver på men måste kunna åka häst oxå

Min var absolut inte de optimala för en skröpplig kropp när jag köpte henne (mkt tok och bus både från marken och uppsuttet) men nu passar hon nästan perfekt (stabilare tölt i flera tempon och en smalare rygg/bål för mina ömma höfter är det som saknas för helt perfekt). Det har det tagit lång tid med svett, smärta och tårar men den hästen kommer jag aldrig att göra mig av med. Inkörningen är påbörjad och bara jag får lite hjälp och en vagn jag kan sitta i utan att de gör för ont så kommer hon köras in färdigt.

Det är tudelat med gångartsridningen för det har varit riktigt svårt mot när jag red 3 gångare alla år men ger så mkt och jag behövde en ny utmaning. Man har ju inte så bra mjukhet och kroppskontroll som man hade önskat

Sen blandar jag mellan grenar och provar nya saker. Har länge varit sugen att prova på centrerad och akademiskt men när de dyker upp i närheten så är kursplatserna så in i bombens dyra. Kostar flera gånger mer den jag tränat gångartsridning för som varit med på vm.

Är man inte intresserad av gångartsridning så tror jag att de går att hitta en passande häst i andra raser oxå. Är mer individen än rasen som de gäller att hitta rätt.

Sen kommer nästa projekt att hitta en sadel som passar till hästen OCH till en själv. Det sista är nog svårast

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

OK, behandlingsmässigt kanske inte Venlafaxin har så mycket att komma med, när du provat Cymbalta som är något nyare än Venlafaxin men som går på samma signalsubstanser i hjärnan och ryggmärgen och rimligen har samma påverkan på smärtsignalerna.
Ser också att du fått vara föremål för den experimentella B-vitaminsprutemetoden som en del läkare gör i Västsverige. Inget belägg för att det ska hjälpa.
Lyrica, tja. Kan kanske funka men jag har ingen känsla av att det brukar vara särskilt effektivt i sådana här lägen. Tydligare profilerat mot "nervkabelskada" av typen fantomsmärtor efter amputation, jämfört med Venlafaxin och Cymbalta. Men det skadar inte att försöka. Tyvärr rätt mycket trötthet som biverkan på Lyrica enligt min erfarenhet.

För övrigt, lösdrift är buspraktiskt. Åtminstone om hallen är stor nog att man kan använda traktor för att mocka den.

Kan tänka mig att islänning kan passa, men inte alla, precis som någon annan skrivit, är så lättsuttna. Skulle kunna tänka mig att en pleasureavlad och pleasuretränad (korrekt tränad) quarter är riktigt bekväm eftersom det inte rör sig så mycket i ryggen på dem.

Kan också tänka mig att en westernsadel har fördelar framför engelska sadlar (och dit räknar jag också en islandshästsadel) eftersom westernsadeln, för att generalisera grovt, är gjord för att kunna sitta i en lång tid sammanhängande och faktiskt bromsar hästens ryggrörelser lite medan exempelvis en dressyrsadel underlättar ryggrörelserna. Jag upplever att samma häst är "studsigare" att rida i en dressyrsadel än i westernsadel, och det gäller alla mina hästar (en skön blandning av fjordingar, kbl-travare, vbl-travare, islandshästar).
Skulle tro att bomlösa sadlar inte heller underlättar stillasittandet.

Ja, valet av sadel kan säkert påverka en hel del! Det är ingenting jag har tänkt på förut, men det vore ju konstigt om det inte gjorde det. Jag tror att det handlar mycket om att hitta rätt hästindivid, som någon annan var inne på. Sedan tror jag säkert att vissa raser rent generellt kan passa bättre p.g.a. deras rörelsemönster, et.c. Åh, jag är så nybörjare på sådant här... Det är tur att man har buke och kan få lite input så att man ser andra världar därute. Det är inte lätt att veta var man ska börja, verkligen inte!

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har fibro sedan 13 år tillbaka och har idag ett hyffsat gott liv, man får helt enkelt lära sig lyssna på kroppen, tänka lite annorlunda och försöka hålla igång med det som funkar.... Jag har en "Kamel" som egentligen är ganska "opassande" för mig då han är både stor i kropp (175 cm) och i rörelser, samt att han har en -ars förmåga att takta och då gör det ONT.... men, nu är det så och kommer att så förbli tills han ligger begravd.... dock ha jag lovat mig själv att nästa pålle ska vara mindre på alla sätt å vis... Ett tilläggsproblem som jag har fått genom alla mina graviditeter och förlossningar ( 6 ungar på 8 år) är totalt trasiga höfter... dom spökar ganska mkt när Kamel taktar och dom ser ibland till att jag lixom inte kommer ner i sadeln ordentligt... men såna dar skrittar jag bara runt å luktar i trädkronorna Utan hästar skulle jag inte ta mig ut, så för mig finns inget alternativ...

Kram å hoppas du inte ger upp.... ALLT går så länge man ger sig attan på att...

Tack för peppandet! Vi är många med krämpor av olika slag här. Det är tråkigt att se, men jag får lite hopp för egen del när jag ser att folk lyckas med att ha ett berikande hästliv anpassat för dem trots allt... Mitt problem är nog att jag inte känner till så mycket annat än just "engelskt"... Och sedan är jag ju inte heller superduktig och vältränad. Jag måste trots detta våga mig ut och testa på lite annat, och inte ge upp ännu! Nu gäller det bara att hitta ett lämpligt ställe, men jag tror att jag ska börja hos sambons familjs bekant som har islänningar.

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Intressant ! Jag har länge funderat på att starta en tråd av ren nyfikenhet vill veta hur många andra med fibromyalgi , utöver mej själv som rider/håller på med hästar.

Jag fick min diagnos i din ålder , jag är 43 nu. Jag var åren innan ett vrak , jobbade skift , på ständigt medicinerande med diverse smärtstillande , ensam med min son i mellanstadie-skolåldern då , tack och lov hade jag mina föräldrar i samma by ! Vägde till slut ca 48 kg och fattade ingenting vad som hände med min kropp !

Hästeriet då .. jag har trots detta vägrat att gå ifrån min passion , men då har jag också den lyckan med sambo, svärföräldrar , ( gamla bönder ) , min bror och svägerska som beslutade att ingå i hästlivet och samköpa hästar med mej , till brorsdottern , när min gamla isis for till himlen för 3 år sedan.
Detta "skydd" med familjen gör ju att jag kan bli tillfälligt riktigt dålig , utan att det skulle gå ut över djuren.

Jag har haft islänning i många år , skogsmulle , kombinerat med lite enklare pass för instruktör på hemmaplan , han var även inkörd.

Efter honom har vi haft C- D- ponny , av olika karaktärer .. de perioder jag varit hästlös har jag ridit ngn termin på ridskolan , just för att hålla igång ! Jag är livrädd för att tappa balansen och stadgan från ridningen.

Det problemet som jag ser som värst är när jag pressar mej och ignorerar smärtan för länge och börjar bli yr , svimfärdig , och tror att jag ska kräkas .... det är en riktigt obehaglig känsla.
Rider jag ut själv måste jag tänka på att inte rida längre än att jag ska orka hem också !
Då får man också ta i beräkning om det skulle hända ngt , som tar energi på ett mer explosivt sätt , som att hästen blir rädd eller så menar jag ..

Hoppas verkligen att du hittar ett sätt som passar dej , så du kan ta upp häst igen !

Vad skönt att kunna ha hjälp och stöd ifrån familjen. Jag önskar att jag hade den möjligheten, men tyvärr så är mitt hästeri en hobby som bara kommer att inbegripa mig själv av de som finns i min närhet. Jag bara MÅSTE hitta någon form av ridning som jag klarar av!

 

[schnork]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag måste tillägga att jag rider fortfarande engelsk ridning och det är inga problem alls. Visst, har jag inte ridit på ett tag så känns det i kroppen. Det är som träningsvärk gånger tusen ungefär. Men det blir bättre ju längre jag håller på.

Jag har ändå lyckats att rida in min häst i sommar-höst vilket jag är mäkta stolt över nu när jag har fått diagnosen. =)
Så finns det en vilja finns det ett sätt. =)=)

 

[illernettan]

Sv: Är mitt hästliv över?

Själv äter jag Lyrica för min depression och det verkar ta en del av värken. Vågar inte riktigt sluta för att kolla hur det verkligen är. Är egentligen motståndare till tabletter men har fått lära om. En klok människa jämförde min medicinering med en diabetikers och det fick mig till att ta en funderare.

När jag vet om att jag ska göra något speciellt, tex åka MC en längre sträcka, börjar jag dagen med en Alvedon och en Ipren för att sedan fortsätta med detta under dagen. Det hjälper för stunden.

För att klara det dagliga så går jag mycket på envishet och vila . Just nu kan jag låta kroppen bestämma så behöver jag vila så gör jag det.

Jag hoppas innerligt att du hittar din ridning som du orkar med. Kommer att vara sååå avundsjuk på dig .

(Du ska bara veta att du har satt griller i huvet på mig, skulle så gärna vilja.....)

 

[tesora]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag vill slå ett slag för den undrebara PRE hästen :-) Har själv fibro sen många år tillbaka ,men har stallet fullt med hästar ok några av dom har en mankhöjd på 60/70 centmeter ;-)
Men 9 fullstora hästar, Det går men man tar det i sin egen takt ! Att stressa utlöser min fibro något hemskt och jag har varit pedant en gång i tiden , men har fått lära om !! Nu har jag en man som hjälper mig otroligt mycket , men vissa dagar helt själv , Kan bara säga att OM jag inte hittat PRE hästen så hade jag adlrig ridit mera !!!!

Kan omöjligt sitta på så många andra raser ,Har provat många även islänning, men många islänningar har ett otroligt steg, tölten är ju ok ,men den stackars hästen kan ju inte tölta hela tiden :-)
Jag har tagit ett stort steg och ska flytta till spanien för jag klarar inte kylan här i sverige !! Det är den som verkligen dödar min kropp !!

Men om du kan hitta en PRE att få provrida så ska du se vilken enorm skillnad det är , Ännu bättre om du kan få sitta i en spansk sadel typ vaqueron :-)
eller varför inte ta en långweekend i spanien på ett ställe där du kan få uppleva både PRE hästen och få lite värme i din kropp
Önskar dig stort lycka till
Tesora

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag måste tillägga att jag rider fortfarande engelsk ridning och det är inga problem alls. Visst, har jag inte ridit på ett tag så känns det i kroppen. Det är som träningsvärk gånger tusen ungefär. Men det blir bättre ju längre jag håller på.

Jag har ändå lyckats att rida in min häst i sommar-höst vilket jag är mäkta stolt över nu när jag har fått diagnosen. =)
Så finns det en vilja finns det ett sätt. =)=)

Ja, träningsvärk går inte alls att jämföra med fibrovärk. Många obildade tycker att man bara är lat och att det är träningsvärk man får, men det är långt ifrån samma sak, och känns helt olika. Jag var elitidrottare en gång i tiden och hade ofta träningsvärk, fibrovärken är av en helt annan kaliber och känns också annorlunda. Härligt att du ridit in din häst, superbra jobbat!

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Själv äter jag Lyrica för min depression och det verkar ta en del av värken. Vågar inte riktigt sluta för att kolla hur det verkligen är. Är egentligen motståndare till tabletter men har fått lära om. En klok människa jämförde min medicinering med en diabetikers och det fick mig till att ta en funderare.

När jag vet om att jag ska göra något speciellt, tex åka MC en längre sträcka, börjar jag dagen med en Alvedon och en Ipren för att sedan fortsätta med detta under dagen. Det hjälper för stunden.

För att klara det dagliga så går jag mycket på envishet och vila . Just nu kan jag låta kroppen bestämma så behöver jag vila så gör jag det.

Jag hoppas innerligt att du hittar din ridning som du orkar med. Kommer att vara sååå avundsjuk på dig .

(Du ska bara veta att du har satt griller i huvet på mig, skulle så gärna vilja.....)

Vi kanske kan försöka att komma tillbaka tillsammans, fast på håll? Peppa varandra?

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag vill slå ett slag för den undrebara PRE hästen :-) Har själv fibro sen många år tillbaka ,men har stallet fullt med hästar ok några av dom har en mankhöjd på 60/70 centmeter ;-)
Men 9 fullstora hästar, Det går men man tar det i sin egen takt ! Att stressa utlöser min fibro något hemskt och jag har varit pedant en gång i tiden , men har fått lära om !! Nu har jag en man som hjälper mig otroligt mycket , men vissa dagar helt själv , Kan bara säga att OM jag inte hittat PRE hästen så hade jag adlrig ridit mera !!!!

Kan omöjligt sitta på så många andra raser ,Har provat många även islänning, men många islänningar har ett otroligt steg, tölten är ju ok ,men den stackars hästen kan ju inte tölta hela tiden :-)
Jag har tagit ett stort steg och ska flytta till spanien för jag klarar inte kylan här i sverige !! Det är den som verkligen dödar min kropp !!

Men om du kan hitta en PRE att få provrida så ska du se vilken enorm skillnad det är , Ännu bättre om du kan få sitta i en spansk sadel typ vaqueron :-)
eller varför inte ta en långweekend i spanien på ett ställe där du kan få uppleva både PRE hästen och få lite värme i din kropp
Önskar dig stort lycka till
Tesora

Vad är det som gör att du känner skillnad med en PRE? Berätta mera!

 

[MamaJustify]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag vill slå ett slag för den undrebara PRE hästen :-) Har själv fibro sen många år tillbaka ,men har stallet fullt med hästar ok några av dom har en mankhöjd på 60/70 centmeter ;-)
Men 9 fullstora hästar, Det går men man tar det i sin egen takt ! Att stressa utlöser min fibro något hemskt och jag har varit pedant en gång i tiden , men har fått lära om !! Nu har jag en man som hjälper mig otroligt mycket , men vissa dagar helt själv , Kan bara säga att OM jag inte hittat PRE hästen så hade jag adlrig ridit mera !!!!

Kan omöjligt sitta på så många andra raser ,Har provat många även islänning, men många islänningar har ett otroligt steg, tölten är ju ok ,men den stackars hästen kan ju inte tölta hela tiden :-)
Jag har tagit ett stort steg och ska flytta till spanien för jag klarar inte kylan här i sverige !! Det är den som verkligen dödar min kropp !!

Men om du kan hitta en PRE att få provrida så ska du se vilken enorm skillnad det är , Ännu bättre om du kan få sitta i en spansk sadel typ vaqueron :-)
eller varför inte ta en långweekend i spanien på ett ställe där du kan få uppleva både PRE hästen och få lite värme i din kropp
Önskar dig stort lycka till
Tesora

Vill också bo i ett varmt land, kroppen och energin är dubbelt så bra på vår sommar