Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

[prinsessfeminist]

Med anledning av en ohängd boxervalp i detta forumet (skall inte säga vilken! ) så kom jag att fundera på om ni alla här har fått det ni trodde och/eller önskade när ni valde hundras?

Jag skall erkänna att vår dvärgschnauzer valdes utifrån kriteriet "liten, käck och tuff hund".

Har han blivit/är han det då?

Njae, han är liten och käck, men ingen tuffing. Tvärtom är han en snäll gentleman som är trygg och stabil. Jag hade väntat mig mer av utmaning för att hålla honom i schack, så på det planet är jag lite "besviken". Inte så att jag önskade mig problem, inte alls, jag bara förväntade mig mer tryck i hunden.

Schnauzern valdes för att jag ville ha lite mer av utmaning att fostra och för att jag vill ha en större hund som inte fäller. Än så länge är hon så ung så jag kan inte säga om hon uppfyller mina önskemål eller förväntningar ännu.

Jag är beredd på en hund med en dos envishet och ganska hög livlighet. Envisheten är kanske inget jag önskar mig egentligen, men jag ser det som en viss charm ändå, med en hund som inte är insmickrande. (det här får jag säkert äta upp i framtiden! )

Trots att hon bara är drygt tre månader så skall jag erkänna att jag överraskats av hennes läraktighet. Hon lär sig blixtsnabbt vad man förväntar sig men är lite för livlig och ostyrig ännu för att riktigt kunna koncentrera sig. Hon är också mycket roligare än jag trodde. Hon hittar på egna små aktiviteter och påminner litegrand om katten Findus. Plötsligt häromdagen så stack hon upp huvudet mellan väggen och soffan (där finns ett smalt utrymme) och tittade på mig som satt mitt emot med en högst förvånad blick. "Va, matte, sitter du där?"

Hon klättrar också och är en fena på att klättra upp på kompostgallret och hänga över kanten som en trasdocka. Alternativt sänker hon huvudet som en tjur och stångar sig mot alla dörrar och galler som eventuellt håller henne fången. Hon vill vara FRI!!

Jag förväntar mig en livlig hund med lite vaktinstinkt och engagemang. Kanske blir hon kelsjuk också (än så länge har hon inte tid att kela), men om inte, i alla fall lojal. Redan nu visar hon att främlingar är totalt ointressanta och en del personer kan behöva skällas på för att de ser skumma ut eller uppför sig skumt.

Jag återkommer om henne.

Så, nu kära vänner:

Vad förväntade ni er?

Och vad fick ni för hund?

Ni som har flera hundar av samma ras, skiljer de sig mycket åt mellan individerna?

 

[Ainon]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag förväntade mig en liten, käck, livlig hund som kunde och ville följa med på det mesta men inte direkt krävde mkt. En hund som var lätt att ha lös ute, relativt svår att rumsrenhetsträna och glad mot allt och alla.

Jag fick allt jag förväntade förutom att han inte bara var relativt svår att få rumsren, han var fördjävligt svår att få rumsren Är så himla nöjd med min grabb

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag förväntade mig en liten, käck, livlig hund som kunde följa med på det mesta. En hund som var lätt att ha lös ute, relativt svår att rumsrenhetsträna och glad mot allt och alla.

Jag fick allt jag förväntade förutom att han inte bara var relativt svår att få rumsren, han var fördjävligt svår att få rumsren Är så himla nöjd med min grabb

Oj, var det såå illa? Varför är det svårare att få små hundar rumsrena förresten? Har de små blåsor inte kan hålla sig så länge kanske?

Möss kissar ju hela tiden typ, tänker jag.... (spekulerar vilt)

 

[lady_vip]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag förväntade mig en hund med massa motor som skulle kunna göra allt.

Jag fick en hund som kan göra allt. I 2 minuter. Om hon får mat för det.

Visst, hon utvecklas, sakta men säkert, i år har hon äntligen lärt sig att våga simma utan mig, hon är ju bara 5 år. Men sen är det väl iofs ett mönster bland mina djur, de är supertrygga och ganska väluppfostrade men har inte särskilt mycket press på sig. Tänker på min häst som är 8 år och utbildad i klass med en 5-åring...

Det enda som har varit ett problem med Loka är att hon har svårt att vara själv, det hade jag INTE förväntat mig för det hade vi aldrig varit med om. Och sen att hon är sju, det är väl ingen som förväntar sig det.

Det blir annorlunda nästa gång intalar jag mig, men just nu är jag jäkligt nöjd med mina hobby-jakthundar som klarar att jag behöver fokusera på annat ganska mycket.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Alla vet att man börjar simskolan när man är fem år.

Vår dv.schnauzer har börjat att simma i år. Alla andra år har han sett hjälplös ut när jag ställt honom i vattnet och benhåren har svävat upp mot knäet som tjocka alger.

Men om han börjat simma för att han snart fyller fem eller för att han egentligen är rädd att den dumma valpen skall få för sig att sno pinnen som matte kastat ut låter vi vara osagt...

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Men du har två väl?
Är de lika varandra?

 

[Kimz0r]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag minns inte vad jag förväntade mig. Jag hade inte haft hund innan och maken styrde rasvalet en hel del då han är uppväxt med västgöte (farfar hade kennel), men förmodligen en snäll, väldigt gosig och mattebunden hund.

Vad jag fick? Ett stort j-a fuck you. Fast det gav med sig alleftersom han mognade i huvudet. Han blir tre år i höst och häromdagen sade jag för första gången till min man att hunden var "en ängel att promenera med". Husse- och mattebunden har han dock varit hela tiden.

 

[escodobe]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Rottisen

Förväntade mig - typisk brötig och glad rottis, var lite orolig då det inte är helt ovanligt att de kan bli lite tjuriga och slöa när de blir medelålders.

Fick - en mycket lättare och mindre dominant hund än jag väntade mig som fortfarande är glad och fullt ös vid dryga 8½års ålder.

Tibben
Förväntade mig - pigg och käck hund med en del egna ideer och mycket päls. Var dock rätt öppen sinnad inställd eftersom jag träffat tämligen få IRL.
Fick - långt mycket mer jobb än jag räknat med ;-) Det är möjligt att det hade varit lättare om jag fått honom som 8veckors och inte efter 6 månader på kennel i ett ligistgäng av unghanar - men det vette tusan...
Mer anpassningsbar och intelligentare än jag trodde.

Kort sagt - rottisen var nog enklare än genomsnittsrottishanen (Eller så var jag duktigare då!) och tibben besvärligare än jag någonsin trott.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

För mig var det tvärtom när jag skaffade min första egna hund (rottweilertik). Jag förväntade mig en hund ungefär som mina föräldrars. Mjuk, vänligt sinnad men med rottisenvishet. Jag fick en dominant och stöddig hund som jag med nöd och näppe klarade av.

Vad var det som tilltalade dig av tibben av de få individer du träffade då?

 

[Skogstrollet]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Höm...

Jag ville ha en förig och glad allroundhund som var lugn och go inne och som kunde hänga med på det mesta ute. Ville träna och tävla och testa på en massa som lydnad, spår, agility m.m. En enkel men användbar hund!

Det första försöket: en hyperaktiv arbetsnarkoman. Förvisso glad och go, men så innibängen krävande och speciell. Jag levde i princip isolerad pga henne... Helt suverän på att jobba med (spontanapportör t.ex) och en fröjd att träna med, men jobbig att leva med.

Andra försöket av samma ras: en rar och söt liten donna som antingen vältrar sig i diken eller ligger i soffan och fiser. Lugn och go inne - javisst! Men inte så jättemycket mer än så. Pallar inte krav eller förväntan, har svårt att dra slutsatser själv, inte särskilt självständig... Apporterar gärna men kommer inte in med bytet utan vidare.

(Jaktgolden)

Två individer, samma ras, den ena är t.o.m. moster till den andra och ändå varandras totalt raka motsatser. Någonting mittemellan hade varit bra!

 

[lady_vip]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Men du har två väl?
Är de lika varandra?

Inte ett dugg, de är helt olika, förutom att de är ganska lugna båda två.

Men Fortune har jag haft sedan hon var 4 år, så hon hade ju en del med sig och jag hade inga större förväntningar på henne. Sen förstod jag iofs inte att hon var som hon är, jag trodde jag skulle få en helt annan hund, men hon är så underbart go att man bara kan älska henne.

Fortune är ganska hetsig, lite nervöst lagd (inte överdrivet), stressar lätt upp sig. Hon kan inte dra några större slutsatser och är ganska korkad. Men hon är samtidigt kvick, uppmärksam och häftig. Men jag litar inte på henne till 100 %, hon skulle lätt kunna bli en ångestbitare, men nu är hon 7 år och mår bättre än nånsin efter att ha varit svårt sjuk förra året.

Loka är cool, trygg och långsammare. Hon är också energisk på sitt sätt, men hon kan dra slutsatser på ett helt annat sätt. Om hon fattar en sak så fattar hon det för all framtid. Hon ligger just nu på rygg i sin sacco och fläker sig. Fortune ligger under ett bord...

Ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag hade pallat med Fortune om jag inte hade haft Loka, för Fortune har så mycket trygghet i Loka. Men de älskar varandra och det fungerar väldigt smärtfritt.

 

[escodobe]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

För mig var det tvärtom när jag skaffade min första egna hund (rottweilertik). Jag förväntade mig en hund ungefär som mina föräldrars. Mjuk, vänligt sinnad men med rottisenvishet. Jag fick en dominant och stöddig hund som jag med nöd och näppe klarade av.

Vad var det som tilltalade dig av tibben i teorin då? Jag antar att du läste på lite om rasen innan du skaffade din ligist?

Urhundigheten - att få testa på en ras som inte är så avlad på will to please som de jag haft utan mer på tänka själv, att de var intelligenta, smidiga (de har en kanonkropp under pälsen!) ägarkära och pigga på det mesta men utan att kräva extrem aktivering. De jag har träffat på har varit väldigt coola så att säga, nonchalant nosat av en och sen struntat i en, bara husse/matte har varit intressant.
Ensamhetsproblem hade jag hört talas om - men det säger de om doberman med och det hade jag ju klarat av

Jag räknade inte med fullt lika mycket "fuck you" som lillkillen visat upp när han har sina dåliga dagar - envisheten går inte ens att beskriva till och med min tränare som har kerry blue terrier blev ställd.
Jag har efter ett antal brukshundar blivit lite skadad av att hundar ska göra saker bara för att jag vill det. Det köper inte herrn. Han satt den 8åriga rottishanen på plats när han kom hem som sex månaders ulltuss. Han har humör.

Han är fashinerande när han tex gräver ner överbliven mat, sitter och vaktar i fönstret (imponerande TYST!!!), ägnar mycket tid åt att bädda sängen varje kväll och andra saker mina andra hundar aldrig skulle komma på.

 

[Skogstrollet]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag hade pallat med Fortune om jag inte hade haft Loka, för Fortune har så mycket trygghet i Loka. Men de älskar varandra och det fungerar väldigt smärtfritt.

Så var det för mig också... Loka gjorde mitt liv med Billie så otroligt mycket enklare.

 

[Skogstrollet]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag räknade inte med fullt lika mycket "fuck you" som lillkillen visat upp när han har sina dåliga dagar - envisheten går inte ens att beskriva till och med min tränare som har kerry blue terrier blev ställd.

Vad gör du då då? Ponera att du har en tävling inplanerad på en fuck-you- dag? *nyfiken*

 

[lady_vip]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Det är ngt med namnet

Nä, men Fortune är nog inte hälften så jobbig som Billie var, Fortune ber ju om ursäkt för att hon lever med jämna mellanrum Gick precis och funderade när jag var på kvällsprommis att jag lätt skulle kunna skaffa en valp nu och lita på att mina vuxna hundar gör ett bra jobb, men hade jag bara haft Fortune hade jag inte gjort det...

 

[escodobe]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Vad gör du då då? Ponera att du har en tävling inplanerad på en fuck-you- dag? *nyfiken*

Vi kommer aldrig komma så långt som till tävling.
Jag har faktiskt inte löst det. Antingen strunta i det eller se det som en träningstävling. Fuck you et kommer egentligen mera periodvis än en hel dag. Det är sällan han är pest en hel dag utan han kan gå från underbar till pest och tillbaka igen på en liten stund. Men när han är fuck you så står man sig rätt slätt

 

[Generalen]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag förstår inte ALLS vilken ohängd boxervalp du menar...

Nu är Arwen förvisso bara 6 månader, men när jag valde boxer förväntade jag mig en glad hund med humor och tåga i, lättlärd och villig till samarbete med föraren och med en lugn och avslappnad attityd. Alltid glad när matte ropar och som förväntansfullt tittar på en med en undran om man kanske ska hitta på något tillsammans?

Vad jag fick? En helgalen, helvild kalv med en envishet så det sjunger om det. Säger matte sitt testar man i regel alltid om det går att undvika, med resultatet att matte säger sitt med sträng röst istället. Hon tycker nog att hon bäst skulle klara sig själv och ser matte/husse som utfodringsautomater som man kan få godis av om man gör lite coola grejer.

Hon har ett viltintresse som heter duga, vill jag lova. Jagar allt som rör sig, och får inte vara lös med "pytte-hundar". Det är inte så att hon jagar dem med målet att äta upp dem, hon jagar med målet att jaga, jaga, jaga! Tills matte rycker tag i en och säger stopp, så klart...

När hon var 9 veckor försökte hon sätta mig på plats. Hon hetsade runt en kaninbur hos bekanta och jag tog upp henne i famnen - big mistake. Hon skulle prompt mörda mig och lät som en motorsåg. Hon skulle minsann visst få hetsa kaninen! Ett par veckor senare gjorde hon samma sak mot min mamma. Hon är en liten testare, tänjer gärna på gränserna för att se hur långt hon kan gå. Visar man inte sin ståndpunkt så är slaget förlorat, ungefär.

Jag kan mycket väl tänka mig att Arwen i framtiden blir en sån där hund som går bra på plan, men är "ouppfostrad" utanför. Hon är en självständig tjej men som jag tror det finns en del osäkerhet i. Det blir i varje fall spännande att se hur hon utvecklas!

 

[yennork]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Islänningen - absolut! Mjuk men självständig, lättfostrad men svårtränad och mycket mycket vacker! Mindre roligt är hans skott- och åskrädsla, men det har ju inte med rasen att göra.

Dvärgpudeln - njae...Pigg och lättlärd, javisst. Men inte att pudlar var så oerhört roliga! Clowner och divor! Till min förvåning upptäckte jag att det var kul att pula med pälsvård, och hundkläder som jag tidigare tyckt var urfåninga blev plötsligt intressanta.

 

[Turali]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Då jag skaffade hund ville jag ha en som passade till det mesta (i aktivitetsväg), den skulle kunna hänga med på det mesta - och inte bli trött i första taget. Vara ägarbunden och lätt att ha lös. Jag räknade med en hel del arbete då rasen kan vara krävande och gärna tar för sig.

Det har blivit fyra dalmatiner sedan de önskemålen sattes, och samtliga har stämt in på dem. Det är hundar som inte givit upp i första taget, utan som varit väldigt roliga att hålla på med (och som inte tvekat att hitta på saker för sig själva heller).
Sedan har de givetvis inte varit kopior av varandra, utan tvärtom ganska olika (vilket är ganska självklart då de kommit från tre olika kennlar, och två av dem varit omplaceringar som tagits över vid vuxen ålder).
Jag är nöjd med mina hundar, och kommer skaffa fler i framtiden. Dock får det bli ett break på några år, i jakten på att lära känna lite fler hundraser

 

[liten82]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

KL

Jag förväntade mej en folkkär, glad, öppen hund med med motor när jag skaffade Kelpie. Men jag var också (som escodobe) rätt öppensinnad då jag inte träffat så många av rasen "live".

Med Midas fick jag en hund som älskar allt och alla, han har väldigt väldigt lätt för att hitta glädjeämnen i livet, han är otroligt intelligent, väldigt lättlärd och de han en gång lärt sej sitter som sten, de ifrågasätts aldrig.
Han är en ganska tuff hund, men väldigt väldigt förarvek.
Tyvärr är han väldigt väldigt stressad, och har mer motor (mer än vad han själv klarar av) än jag någonsin kunnat föreställa mej kunde rymmas i en individ.

Eya är hans raka motsats i många avseenden.
Hon är mkt mer självständig, var ett hår av hin som valp, hennes motto torde nog ha varit "ensam är starkast".
Det hon lärt sej sitter "typ", gränser testas med jämna mellanrum, hon har tämligen selektiv hörsel och svävar gärna iväg i sin egen lilla värld emellanåt
Hon har en arbetsvilja som räcker och blir över, men de slår aldrig (eller iaf väldigt sällan) över i stress, hon är mkt mer lättbalanserad.
Hon är precis som Midas väldigt folkkär och glad hund, även om matte alltid är bäst (för Midas kvittar de, den som har godast godis är bäst).