Är det dags?

[LaMaya]

För några timmar sen fick vi svaret i frågan om min konstigt sjuka ponny - kronisk erlischias.
Hon har antagligen inte sen sin första behandling för 7 år sen blivit av med sjukdomen.
Inte ens vid sin andra behandling för 4 år sen.

Veterinären sa att vi under helgen måste fundera, antingen gör vi hennes 3:e behandling eller så tas hon bort.
Jag är jätte delad i frågan, har ägt denna ponny sedan jag var 11 år gammal, alltså i 9 år och 3 månader.
Jag vet inte hur jag ska klara av tanken att hon försvinner. Jag vet inte hur jag ska klara detta.
Sen vet jag att hon kan bli mkt sämre, enligt vet. så är det kroniskt, kan komma tillbaka om något år igen.
Hon är i januari 18 år gammal, går knappt att rida pg. att hennes bakdel är så svag.
Just nu går jag dagligen och väntar på att hon inte kommer kunna resa sig.
Jag vet vad som är bäst för henne. Men hur släpper man sig egoistiska tanke?

Hur tar man detta beslut, jag vet ju vad som är bäst. Men hur släpper man taget?
Har förlorat 2 hästar redan, men den här är, mitt allt .

 

[Centaur]

Sv: Är det dags?

hur mår hon av att bara gå i hagen och hur har hon mått i dom 7 åren?

om hon mår bra som pensionär nu så har du ju alternativet att ha kvar henne än så länge. och så ta bort henne om/när infektionen blossar upp igen. är hon för dålig för att ha ett bra liv i hagen så vet du vad du måste göra...

själv skulle jag nog inte sätta in en så stark antibiotikakur på en gammal häst som redan var nedsatt utan försöka att ge hennes immunförsvar stöd med naturliga alternativ.

jag sitter lite i samma sits själv, har en gammal fånghäst som just nu är jättepigg men jag är orolig inför vintern.. har dock bestämd mig för att inte måla fanden på väggen och vi ska njuta den tid vi har kvar tillsammans. vi tar en dag i taget.

 

[LaMaya]

Sv: Är det dags?

De här 7 åren har gått upp och ner, värst är under hösten och vintern och det är därför jag är orolig för den ev. behandlingen. Denna gång är hennes rörelseförmånga verkligen nersatt och det har hon inte haft under de andra 2 gångerna. Då har istället rörelsen i benen försämrats efter behandlingen, och där är ännu en orosfaktor jag sitter med.

Just nu går hon på smärtstillande och är ute sammanlagt 2 timmar dagligen i hagen, sen vill hon in. Tidigare har hon alltid varit en utehäst och älskar verkligen att vara ute, nu är det tvärtom. Vet inte om det beror på att hon har ont (även fast hon äter smärtstillande) eller om det är andra faktorer.

Vet. poänterade att han trodde hon skulle klara behandligen men han kunde inte lova oss något om hur hon blir efter. Jag har redan sett hur erlischas gör med hästar efter behandling så jag är verkligen tveksam.

Blodprovet visade nu 165 så det är inte jätte högt men med tanke på att första provet vi tog låg över 800 (för 7 år sen) så blir man ändå jätte orolig.

Vet verkligen inte vad jag ska göra och om det är värt en behandlig .

 

[Shenzi]

Sv: Är det dags?

Usch så tråkigt

Jag vet inte vad som är bäst, att behandla eller ta bort. Men jag tänkte ändå skriva lite..

Min nordsvensk har haft erlichia 2 gånger inom två år. I somras trodde jag att vi hade fått vår tid tillsammans och skulle behöva skiljas åt.

Han fick 60 ml antibiotika i 8 dagar och blev sakta bättre. Dock så har veterinärerna sagt att han förmodligen alltid kommer att vara stel och hans hälsa gå upp och ner. Han kommer nog aldrig mer gå att använda som ridhäst (mest skogsmulle). Idag mår han skapligt, men när det är kallt syns det att han blir stel.

Han är min ögonsten och kompis, älskar honom oerhört. Men skulle han få en infektion till, så kommer jag att välja att avsluta där. Jag vill aldrig mer se honom lida som han gjort de gånger han haft infektionen. Nu i somras var jag beredd på att släppa taget. Han är bara 8 år, och om resten av hans liv innebär att han kommer ha ont så måste jag ta mitt ansvar och ta bort.

Man måste dock känna efter vad som är bäst, rådgöra med kunniga människor. 18 år är ju inte purungt och en behandling är ju rätt så slitsam och med tanke på det du skriver om hennes bakdel så vet jag inte, jag hade nog övervägt att ta bort faktiskt. Du skriver också att du är rädd för att hon inte ska kunna resa sig. En spontan tanke är då att om hästen är så pass dålig, är ett avslut innan dagen kommer, då hon inte kan resa sig alls bättre för hennes skull.

En klen tröst kanske, men i himlen har ingen ont, där finns ingen svag bakdel. Det är jobbigt för oss som blir kvar när vännerna går, men det är ett ansvar som vi har - att avsluta när det är dags. Man ger ju faktiskt sin bästa vän det finaste man kan ge, friheten.

Så hur du bör fortsätta nu måste du nog känna efter själv och rådgöra med veterinär och så vidare. Kram!

 

[Centaur]

Sv: Är det dags?

om vet tycker det är värt ett försök och tror att hon klarar av det så kanske...

men det låter ju inte bra att hon går på smärtställande nu och trots det knapt vill vara ute i hagen. så kan det inte fortsätta i längden..

vad känner du, har din ponny gett upp? är hon trött? eller har hon kämparglöden kvar? har man en nära relation till sitt djur så är det oftast inte svårt att se när det är dags... det syns i ögonen och djurets sätt, jag har varit med om det två ggr med gammla djur och det har varit som en blixt när den känslan kommer, har inte tvekat alls. även om det såklart varit oerhört sorgligt....