Sv: Äntligen =)
Ja min historia går att läsa på presentations tråden..
Men Äntligen idag fick jag ett gott besked, jag har hittat mig en tränare =)
Nästa helg den 21-22 ska jag få åka och träna =)
Så nu vill jag höra hur det va för er när ni åkte på eran första träning, hur kändes det sen?
Jag vill veta allt.. Åh jag är så happy..
Vad roligt, grattis.
Jag började ju prata med min tränare (som jag då inte visste skulle bli min tränare) på chatten, här på stallet.com/bukefalos.com från 1996-97 och senare på dennes hemsida, och tyckte de idéer som h*n hade var något som stämde så väl in på mig. Jag fortsatte ställa frågor och diskutera, de problem jag hade.
Så i juni 2003, var det då dags för mig och min vita att delta som ryttare. Vi började med ett grundläggande teoripass, med historiken bakom AR, hur hästen bär och lite allmän anatomi.
Och så var det uppsittning. Förmiddagspasset bestod av skritt, halt, skritt, halt, skritt halt, svänga... och då var det att vända mot instruktören som stod som en stoppkloss, eftersom min dam var ivrig, het och bara skulle framåt. Jag var helt slut efter min halvtimme och kände att, jag nog inte fattade någonting...
Sen var det lunch, med teori när de andra ekipagen också hade ridit. Instruktören pratade hela tiden och vi avbröt stup i ett med frågor "varför då?" och "hur då?" och så vidare. Lunchteorin, var repetition av morgonteorin och den teorin som uppkommit under förmiddagens alla ekipage, samt var även lite förberedande vad varje ekipage skulle få för uppgift.
Jag skulle få fortsätta skritt, halt, skritt, svänga, skritt, halt, skritt, svänga och sista 10 minutrarna av mitt 45 minuterspass, som det då blev, fick jag även lägga in trav 10 steg och så skritt 10 steg.
Jag kan inte påstå, att jag blev så imponerad utan fick ett STORT HÅL i plånboken, den månaden. Men jag övade snällt på min hemläxa... ovanstående övningar, samt lade in lite böjning, med TANKE öppna i lösgörande syfte.
Och poletten måste ha trillat ner...
För bara en månad senare, hade vi kurs igen och då såg vi ut så här... I stället för att min häst bara stissade runt och skulle ut, ut, ut från paddocken, meja ner instruktör och publik... så var det JAG som RED och förde dansen, även om sen vägen fortsatt skulle bli många år lång och krokig.
Så, ge inte upp efter EN kurshelg. Delta på alla kurser du kan, men du behöver absolut inte ha hästen med dig varje gång. Utan man lär sig massor även som fotfolk.
Det tar tid att lära sig ett nytt tänk och man måste låta det ta den tiden.
"Rom byggdes inte på en dag"