Jag tränar tydligen hela tiden på att hitta balansen mellan aktiviteter och vila, och verkar fortfarande ha en del kvar att lära.
Efter att ha börjat känna mig väldigt allmänt uppstressad igen (över - ?...), så har jag den senaste veckan hamnat i det läget att jag mest bara vill slå ifrån mig allting och krypa in i ett hörn och kura ihop mig och vila, bara stänga ute alla intryck och allting. Dra ner mössan över huvudet fullständigt.
Bara att ta mig fram och tillbaks till jobbet känns tillräckligt och nästan mer än nog. Jag är dock så himla glad och tacksam över att jag äntligen har hamnat på ett jobb där jag trivs bra! Jösses – sist jag hade ett jobb jag trivdes riktigt bra på var 1999! Sen dess har jag under 15 års tid haft 11 olika fasta jobb/anställningar/arbetsplatser, några uthärdliga och andra mindre uthärdliga om man säger så. Att hitta en bra arbetsplats är verkligen toksvårt!! Eller så kanske jag har väldigt höga krav på trivsel, men har jag gett mig? – Nej. Jag har ansett att jag tamejfan ska kunna hitta ett ställe där jag trivs. Har kommit fram till att trivseln är viktigare för mig än själva arbetsuppgifterna. Har sökt nytt jobb igen och igen och igen och igen, och inte gett upp på tron att jag skulle hitta nåt ställe som jag kunde trivas på. Och nu är jag här!
På en arbetsplats som är bra och rolig och trivsam och bra stämning och underbara människor! Tjoho! Lite mycket för mig att göra ibland kanske, men det går i perioder, och det finns en väldigt stor lyhördhet för om jag säger ifrån. Skam den som ger sig. Tur att jag gillar omväxling, och trots allt har ett jävla pannben där under lockarna...
Men utöver jobbet så vill jag mest bara sitta och stirra, eller möjligtvis promenera i naturen, för det känns som om min energi är totalt dränerad. Är det så att jag kanske inte har fattat hur mycket dom aktiviteter jag bokar upp mig på ”kostar” mig? Ja ja, en vacker dag kanske jag lär mig och hittar en balans som funkar för mig, där jag slipper hamna i dessa lägen när jag känner mig allmänt überstressad och superanti...
Jag har också tvingats konstatera att jag är inne i en smärtperiod, har knappt kunnat röra mig den sista veckan för att jag har haft så galet ont i ländryggsmusklerna. Har känt mig som en anka när jag har försökt gå, särskilt precis när jag rest på mig från sittande.... Det har bara lindrat marginellt med binaural beats-ljuden, så den här vändan har dom inte kunnat rå på smärtan. Som tur är blir det åtminstone inte värre av att rida.
Tyvärr har jag även slarvat med mediyogan. Jag har bara inte lyckats förmå mig att verkligen utföra mina pass mer än nån gång i veckan... Bokade en privatlektion för att få hjälp med att komma vidare och kanske få tips om kortare pass eller annat knep för att få mig att komma förbi motståndet, men tyvärr så fick det lite motsatt effekt. Läraren ansåg att det som är allra viktigast för mig just nu är att göra morgonyoga precis när jag har vaknat, och jag kunde inte korta ner passet - tvärtom så var det väldigt viktigt att jag verkligen gjorde alla delar i lugn och ro och lät det ta den tid det tar. Jag fick ett inspelat personligt yogapass som jag skulle följa och göra varje morgon, men jag får bara inte till det. Passet är 40 minuter, och det finns inte i min värld att jag kan vika 40 minuter + ombyte mm på morgonen! Jag tappade modet lite, och det blev därför ingen yoga alls på ett tag...
Jag försökte förklara att mina morgnar är oerhört känsliga saker som jag har varit tvungen att hitta en lite udda lösning för, för att balansera min stressnivå. Jag mår verkligen inge bra alls på morgnarna, varken fysiskt eller psykiskt, och ligger kvar i sängen jättelänge (sminkar mig t.o.m. liggandes i sängen! ) och gör så lite som bara möjligt. Väntar på att jag ska kunna gå upp utan att det känns alldeles för jävligt (eller väntar på ”inspirationen” som jag kallar det), vilket kan inträffa lite när som helst under en timmes tid. Tvingar jag mig upp innan ”inspirationen” har kommit och jagar jag på mig och stressar på morgonen, så mår jag dåligt hela dagen. Sista tiden har jag haft lite problem med att jag inte har lyckats komma i säng före kl 23-24, klockan ringer kl 05:45 och jag behöver 7,5-8 timmars sömn varje natt. Dessutom ”stressvaknar” jag ofta vid kl 4 och kan inte somna om... Jag lyckas bara inte få ihop det!!
Jag märker också på flera olika symptom att min kropp har reagerat på stressläget och funkar lite dåligt och är påverkad och störd nu, och det enda jag egentligen vet och har att sätta emot är andningsövningar och yoga. Jag VET att jag behöver det extra mycket nu, men jag lyckas inte ta mig ur antiläget och agera.
Istället har jag tänkt att jag ska åka till kakslottet och äta kakor i helgen...
Ja ja, det gäller ju att prioritera...
(*dumhuvud-jag*)
Efter att ha börjat känna mig väldigt allmänt uppstressad igen (över - ?...), så har jag den senaste veckan hamnat i det läget att jag mest bara vill slå ifrån mig allting och krypa in i ett hörn och kura ihop mig och vila, bara stänga ute alla intryck och allting. Dra ner mössan över huvudet fullständigt.
Bara att ta mig fram och tillbaks till jobbet känns tillräckligt och nästan mer än nog. Jag är dock så himla glad och tacksam över att jag äntligen har hamnat på ett jobb där jag trivs bra! Jösses – sist jag hade ett jobb jag trivdes riktigt bra på var 1999! Sen dess har jag under 15 års tid haft 11 olika fasta jobb/anställningar/arbetsplatser, några uthärdliga och andra mindre uthärdliga om man säger så. Att hitta en bra arbetsplats är verkligen toksvårt!! Eller så kanske jag har väldigt höga krav på trivsel, men har jag gett mig? – Nej. Jag har ansett att jag tamejfan ska kunna hitta ett ställe där jag trivs. Har kommit fram till att trivseln är viktigare för mig än själva arbetsuppgifterna. Har sökt nytt jobb igen och igen och igen och igen, och inte gett upp på tron att jag skulle hitta nåt ställe som jag kunde trivas på. Och nu är jag här!
På en arbetsplats som är bra och rolig och trivsam och bra stämning och underbara människor! Tjoho! Lite mycket för mig att göra ibland kanske, men det går i perioder, och det finns en väldigt stor lyhördhet för om jag säger ifrån. Skam den som ger sig. Tur att jag gillar omväxling, och trots allt har ett jävla pannben där under lockarna... Men utöver jobbet så vill jag mest bara sitta och stirra, eller möjligtvis promenera i naturen, för det känns som om min energi är totalt dränerad. Är det så att jag kanske inte har fattat hur mycket dom aktiviteter jag bokar upp mig på ”kostar” mig? Ja ja, en vacker dag kanske jag lär mig och hittar en balans som funkar för mig, där jag slipper hamna i dessa lägen när jag känner mig allmänt überstressad och superanti...
Jag har också tvingats konstatera att jag är inne i en smärtperiod, har knappt kunnat röra mig den sista veckan för att jag har haft så galet ont i ländryggsmusklerna. Har känt mig som en anka när jag har försökt gå, särskilt precis när jag rest på mig från sittande.... Det har bara lindrat marginellt med binaural beats-ljuden, så den här vändan har dom inte kunnat rå på smärtan. Som tur är blir det åtminstone inte värre av att rida.
Tyvärr har jag även slarvat med mediyogan. Jag har bara inte lyckats förmå mig att verkligen utföra mina pass mer än nån gång i veckan...
Bokade en privatlektion för att få hjälp med att komma vidare och kanske få tips om kortare pass eller annat knep för att få mig att komma förbi motståndet, men tyvärr så fick det lite motsatt effekt. Läraren ansåg att det som är allra viktigast för mig just nu är att göra morgonyoga precis när jag har vaknat, och jag kunde inte korta ner passet - tvärtom så var det väldigt viktigt att jag verkligen gjorde alla delar i lugn och ro och lät det ta den tid det tar. Jag fick ett inspelat personligt yogapass som jag skulle följa och göra varje morgon, men jag får bara inte till det. Passet är 40 minuter, och det finns inte i min värld att jag kan vika 40 minuter + ombyte mm på morgonen! Jag tappade modet lite, och det blev därför ingen yoga alls på ett tag...Jag försökte förklara att mina morgnar är oerhört känsliga saker som jag har varit tvungen att hitta en lite udda lösning för, för att balansera min stressnivå. Jag mår verkligen inge bra alls på morgnarna, varken fysiskt eller psykiskt, och ligger kvar i sängen jättelänge (sminkar mig t.o.m. liggandes i sängen!
) och gör så lite som bara möjligt. Väntar på att jag ska kunna gå upp utan att det känns alldeles för jävligt (eller väntar på ”inspirationen” som jag kallar det), vilket kan inträffa lite när som helst under en timmes tid. Tvingar jag mig upp innan ”inspirationen” har kommit och jagar jag på mig och stressar på morgonen, så mår jag dåligt hela dagen. Sista tiden har jag haft lite problem med att jag inte har lyckats komma i säng före kl 23-24, klockan ringer kl 05:45 och jag behöver 7,5-8 timmars sömn varje natt. Dessutom ”stressvaknar” jag ofta vid kl 4 och kan inte somna om... Jag lyckas bara inte få ihop det!!Jag märker också på flera olika symptom att min kropp har reagerat på stressläget och funkar lite dåligt och är påverkad och störd nu, och det enda jag egentligen vet och har att sätta emot är andningsövningar och yoga. Jag VET att jag behöver det extra mycket nu, men jag lyckas inte ta mig ur antiläget och agera.
Istället har jag tänkt att jag ska åka till kakslottet och äta kakor i helgen...
Ja ja, det gäller ju att prioritera...
(*dumhuvud-jag*)
