_saga_
Trådstartare
könner mig så ledsen! Fick barn 2 i mars, och hon har haft en svag viktuppgång. Ungen är GLAD, pigg, väldigt aktiv och mår bra, men är då kanske inte störst på jorden. Hon är ganska lång, låg senast 2 över medelkurvan men vikten under mitten. Känner mig stressad och orolig, och väldigt misslyckad! Bvc är bra, lyssnar och är otvingande, men ersättningsdiskutionen kom ju direkt.
Hon är väldigt omvärldsintresserad och rörlig, mat är liksom inte nr1 på listan i frökens värld. Dessutom kräks hon en hel del och är mjölkproteinallergisk (lite bättre utan mp, men kräks ändå fast jag tagit bort det sen länge)
Första barnet funkade amningen klockrent på, inte en enda dipp på kurvan, nånsin. Gav inte amningen en tanke innan barn 2 kom, just för att det var så smärtfritt med barn 1. Så nu sitter jag här ovh känner, vad hände? Jag vet att ersättning idag är bra, men JAG VILL BARA AMMA och misslyckandekänslan hänger över mig min sambo tycker varken bu eller bä, han skulle nog bli överlycklig över att också få ge mat, men tycker också att amning är att föredra om det går. Han är stöttande på alla sätt.
Jag vet inte vad jag vill få ut av tråden, solskens historier? Stöttning i att börja med ersättning? Kämpa på? Skaffa hjälp någonstans ifrån?
Någon som lyckats få vändning med sin amning så ni kunnat fortsätta med uteslutande amning? Lyckats öka mjölkproduktionen på egen hand?
Hon är väldigt omvärldsintresserad och rörlig, mat är liksom inte nr1 på listan i frökens värld. Dessutom kräks hon en hel del och är mjölkproteinallergisk (lite bättre utan mp, men kräks ändå fast jag tagit bort det sen länge)
Första barnet funkade amningen klockrent på, inte en enda dipp på kurvan, nånsin. Gav inte amningen en tanke innan barn 2 kom, just för att det var så smärtfritt med barn 1. Så nu sitter jag här ovh känner, vad hände? Jag vet att ersättning idag är bra, men JAG VILL BARA AMMA och misslyckandekänslan hänger över mig min sambo tycker varken bu eller bä, han skulle nog bli överlycklig över att också få ge mat, men tycker också att amning är att föredra om det går. Han är stöttande på alla sätt.
Jag vet inte vad jag vill få ut av tråden, solskens historier? Stöttning i att börja med ersättning? Kämpa på? Skaffa hjälp någonstans ifrån?
Någon som lyckats få vändning med sin amning så ni kunnat fortsätta med uteslutande amning? Lyckats öka mjölkproduktionen på egen hand?