T
Tokmaja
AJ .
Ja jag har haft det krångligt med amningen kan man säga...
Ena sidan har lilla Ida tagit jättebra och det har funkat toppen, andra... inte så bra... har haft ångst och panik i flera timmar innan amning på det bröstet.
Och hon har dessutom sugit jättelänge just där... plågat mig extra länge liksom.
Och personalen på bb sa till mig (och de andra där) "låt dem amma tills de släpper bröstet själv", visst fine, men efter 45-50 minuters amning på det "onda" bröstet, och efter lika lång tid av gråt från min är det inte kul längre...
Andra bröstet äter hon snabbt ur och avslutar.
Så var jag på bvc häromdagen till min underbara bvc-sköterska, hon sa helt enkelt "amma i högst 20 minuter på det onda bröstet, vill hon snutta kan hon göra det på det andra, efter 10-15 minuter har hon ätit sig mätt och efter 20 har du i alla fall ingen direkt mat att ge henne ur just det bröstet och därför kan du lika gärna sluta, för att vila det bröstet lite extra".
Å gode gud så skönt!
Från en stark ångest, såriga bröstvårtor och ett stort sår brevid vårtan.. (ser ut som att allt ska lossna.. ) till att det nu börjar läka och att jag bara behöver bita hårt i en handduk eller kudde när hon tar tag och börjar amma... mjölkar ur lite för hand också innan jag lägger dit henne så att hon inte behöver ta i så i början där... på ett par dagar nu har det gjort underverk!!
Det är inte bra än, det är ett tag kvar, men nu är det inte ångest innan varje amningstillfälle i alla fall.
Tänk om de ändå sagt så på bb...
De hade sagt samma sak till min bästa vän (annat bb annan del av landet) om att de ska släppa själva, vilket gjorde att hon liksom jag låg och skrek och gråt i nästan en timma och inte ens ville ta i sitt barn i stort sett av rädsla för att det skulle amma igen!
Ville mest skriva av mig tror jag.. har varit så nära att ge upp amningen den här veckan som hellst... men det börjar äntligen släppa och det är SÅ skönt!!
Ja jag har haft det krångligt med amningen kan man säga...
Ena sidan har lilla Ida tagit jättebra och det har funkat toppen, andra... inte så bra... har haft ångst och panik i flera timmar innan amning på det bröstet.
Och hon har dessutom sugit jättelänge just där... plågat mig extra länge liksom.
Och personalen på bb sa till mig (och de andra där) "låt dem amma tills de släpper bröstet själv", visst fine, men efter 45-50 minuters amning på det "onda" bröstet, och efter lika lång tid av gråt från min är det inte kul längre...
Andra bröstet äter hon snabbt ur och avslutar.
Så var jag på bvc häromdagen till min underbara bvc-sköterska, hon sa helt enkelt "amma i högst 20 minuter på det onda bröstet, vill hon snutta kan hon göra det på det andra, efter 10-15 minuter har hon ätit sig mätt och efter 20 har du i alla fall ingen direkt mat att ge henne ur just det bröstet och därför kan du lika gärna sluta, för att vila det bröstet lite extra".
Å gode gud så skönt!
Från en stark ångest, såriga bröstvårtor och ett stort sår brevid vårtan.. (ser ut som att allt ska lossna.. ) till att det nu börjar läka och att jag bara behöver bita hårt i en handduk eller kudde när hon tar tag och börjar amma... mjölkar ur lite för hand också innan jag lägger dit henne så att hon inte behöver ta i så i början där... på ett par dagar nu har det gjort underverk!!
Det är inte bra än, det är ett tag kvar, men nu är det inte ångest innan varje amningstillfälle i alla fall.
Tänk om de ändå sagt så på bb...
De hade sagt samma sak till min bästa vän (annat bb annan del av landet) om att de ska släppa själva, vilket gjorde att hon liksom jag låg och skrek och gråt i nästan en timma och inte ens ville ta i sitt barn i stort sett av rädsla för att det skulle amma igen!
Ville mest skriva av mig tror jag.. har varit så nära att ge upp amningen den här veckan som hellst... men det börjar äntligen släppa och det är SÅ skönt!!