- Svar: 17
- Visningar: 1 799
Idag känner jag mig trött och uppgiven. Jag har insett att ingen är värd något alls. Vi förväntas slava med jobb och inte ha något liv alls utöver det. Är man sjuk så ska man inte kunna begära att ha det rent omkring sig eller att kunna äta lagad mat. Det gör mig väldigt beklämd när sjuka piskas så hårt.
Jag har cirka en och en halv månad kvar tills jag kommer till dag 180 i sjukförsäkringen och det bekymrar mig. Just nu klarar jag ju bara 50% med ett nödrop. Det känns mycket tveksamt om jag ska orka 75% vid dag 180. För att gå runt ekonomiskt behöver jag jobba minst 75%.
Så jag funderar på lite alternativ. Huset jag bor i är ju egentligen större än jag behöver. Det är 4 rum och kök. 3 av rummen är sovrum/kontor. Om jag flyttar ut kontoret till friggeboden så skulle jag kunna få plats med upp till 2 inneboende. Det skulle kunna funka som ett kollektiv här. Fördelen är att kostnader och hushållsarbete skulle kunna delas. Man skulle kunna ha gemensamma odlingar och det skulle vara möjligt att ha djur också. Nackdelen är att mitt utrymme krymper och jag vet inte hur man skulle kunna få det att fungera rent praktiskt med tvätt, städ, matlagning o.s.v. Jag gillar ju att kunna vara i fred för mig själv och vet inte om jag orkar med andra människor 24 timmar per dygn. Hur får man eget utrymme när man bor med andra? Låser in sig i sovrummet? Så jag vet ju inte om idén är så bra ur den synvinkeln. Men om jag blir utförsäkrad så kanske jag blir tvungen?
Jag har cirka en och en halv månad kvar tills jag kommer till dag 180 i sjukförsäkringen och det bekymrar mig. Just nu klarar jag ju bara 50% med ett nödrop. Det känns mycket tveksamt om jag ska orka 75% vid dag 180. För att gå runt ekonomiskt behöver jag jobba minst 75%.
Så jag funderar på lite alternativ. Huset jag bor i är ju egentligen större än jag behöver. Det är 4 rum och kök. 3 av rummen är sovrum/kontor. Om jag flyttar ut kontoret till friggeboden så skulle jag kunna få plats med upp till 2 inneboende. Det skulle kunna funka som ett kollektiv här. Fördelen är att kostnader och hushållsarbete skulle kunna delas. Man skulle kunna ha gemensamma odlingar och det skulle vara möjligt att ha djur också. Nackdelen är att mitt utrymme krymper och jag vet inte hur man skulle kunna få det att fungera rent praktiskt med tvätt, städ, matlagning o.s.v. Jag gillar ju att kunna vara i fred för mig själv och vet inte om jag orkar med andra människor 24 timmar per dygn. Hur får man eget utrymme när man bor med andra? Låser in sig i sovrummet? Så jag vet ju inte om idén är så bra ur den synvinkeln. Men om jag blir utförsäkrad så kanske jag blir tvungen?