viv
Trådstartare
Vi började med smakportioner vid ca 5 mån ålder, då gick det att få i honom ngn tesked av typ potatis, morot, palsternacka. Men det där intresset för mat fanns inte så vi pausade ett tag. Strax innan han blev 6 månader provade vi igen men då spottade han allt som kom i munnen och klöktes. Och så är det fortfarande... Har provat även söta puréer och gröt och välling men inget förutom majskrokar går ner, de äter han med glädje. Har provat att ge honom lite plockmat men han har liksom inget intresse av maten alls. Det är roligare att pilla med haklappen, slicka på bordet eller kolla vad hundarna gör. Han har aldrig visat något intresse av att vilja ha av det vi äter, aldrig någonsin.
Jag vill inte hålla på och bråka om maten, för mat ska ju vara något kul eller tänker jag fel? Har ammat honom ca var tredje timme dygnet runt i sju månader nu. Det är inte det att jag vill sluta med amningen, absolut inte, men ibland hade det varit skönt att kunna åka till hästen och vara där mer än tre timmar och slippa känna den där stressen: Måste hem och mata!
Nu har han dessutom börjat bitas, när inte maten kommer tillräckligt fort blir han frustrerad och nyper i bröstet och biter allt han kan i bröstvårtan. När han biter tar jag han från bröstet och säger NEJ! men ungen garvar ihjäl sig Det blir en ond cirkel, jag spänner mig och "väntar" på att han ska bitas och då tar det ännu längre tid för utdrivningsreflexen att starta.
Hur ska jag göra? Lägga ner allt vad mat är tills han börjar visa intresse eller fortsätta som nu och erbjuda honom det vi äter i den mån det går?
Jag vet ju att alla barn är olika och jag vet att han inte kommer amma tills han är 15 men idag känns det så Lite tankar, kanske liknande erfarenheter och råd tages varmt emot!
Jag vill inte hålla på och bråka om maten, för mat ska ju vara något kul eller tänker jag fel? Har ammat honom ca var tredje timme dygnet runt i sju månader nu. Det är inte det att jag vill sluta med amningen, absolut inte, men ibland hade det varit skönt att kunna åka till hästen och vara där mer än tre timmar och slippa känna den där stressen: Måste hem och mata!
Nu har han dessutom börjat bitas, när inte maten kommer tillräckligt fort blir han frustrerad och nyper i bröstet och biter allt han kan i bröstvårtan. När han biter tar jag han från bröstet och säger NEJ! men ungen garvar ihjäl sig Det blir en ond cirkel, jag spänner mig och "väntar" på att han ska bitas och då tar det ännu längre tid för utdrivningsreflexen att starta.
Hur ska jag göra? Lägga ner allt vad mat är tills han börjar visa intresse eller fortsätta som nu och erbjuda honom det vi äter i den mån det går?
Jag vet ju att alla barn är olika och jag vet att han inte kommer amma tills han är 15 men idag känns det så Lite tankar, kanske liknande erfarenheter och råd tages varmt emot!