Kom till oss 19:00 i morgon och Rid på min tid. Jag bjuder på fika och ridhushyra
Min visade skolor ovan mark som värsta lipizzanern.... när jag bad henne gå framåt i galoppen och inte gå som en gunghäst. . Knatte va precis sjövild! Fast underlag under fötterna och lite kyla gjorde att han slog över ordentligt haha. Pep och sprätte runt och spände upp sig för stona som aldrig förr
. Blev ett litet avrastningspass men han slutade dagen bra.. Fick sitta mycket på volt i galopp i sluta och förvänd öppna och han kändes riktigt fin. Travjobbet blev mest skänkelvikningar i trav i zick-zack över medellinjen som va grymt bra övning för oss då jag gärna förböjer honom märktes nu.) på att hon stått för mkt senaste veckan. Kommer bli spännande att åka på hoppträning imorgon... blir första gongen på 6 veckor! ) att åka iväg och avdramatisera allt från lastning/åka/rida i nytt ridhus. Bara att kunna åka i väg själv och sitta upp utan hjälp är ju fantastiskt för mig. På söndag blir de ny utflykt till annat ridhus för bomträning. På lördag lånar jag ut honom som hopphäst till mer rutinerad hoppryttare. Så denna vecka får herren jobba på lite. Kan behövas efter måndagens bocktur.Blir jätteglad för din skull när jag läser om hur du lastar och åker iväg, på samma gång som jag tänker på hur jobbigt det måste ha varit med Elle, mycket mycket jobbigare för dig än jag, iaf, har förstått. Här såg jag ju bara bilder på hur vacker hon var och film på hur bra hon rörde sig. Nu förstår jag mer vilket litet helvete du måste ha haft med henne och jag känner verkligen hur roligt du har med din nya stjärna!@Amanda_F hoppas de släpper snart.
I går hade vi KG träning på schemat. Pga sjuk huvudvärk så valde jag att tömköra med mästarens hjälp. Sjukt kul att se hur stor skilllnad man får när man får hästen att jobba rätt och bli loss, då kan de swinga i hela kroppen.
I dag lastade jag Harry och åkte och red med 2 vänner på mi gamla ridskola. Väldigt nyttigt (framförallt för mig
Jag är lite förtvivlad här. Hästarna går bra så dom sköter sig. Men. örra helgen bytte de underlag i ridhuset. Jag har varit väldigt nöjd med ridhusunderlaget även om det varit lite ojämnt i grundlagret och hade behövt fyllas på en aning. Men jag rider alla gånger hellre på ett lite fastare underlag än ett mjukt. Nu har de jämnat det undre lagret och fyllt på med mer. Jättemycket mer. Inte bara har det blivit löst och mjukt, de envisas dessutom med att djupharva. Det är som att rida i en potatisåker. Alla jag träffar säger samma sak,det är för djupt och det påverkar hästarna tydligt. Jag blir så ledsen och besviken. Eftersom jag dessutom är den enda som orkar göra mig besvärlig är det såklart jag som anses vara den gnälliga och känsliga när jag förstås ifrågasatt varför underlaget blev så här.
Har ridit där inne två dagar med Barb. Kan inte rida ut eftersom det blivit varmt och snön packar sig alldeles för mycket med helsulor. På måndag blir det vanliga skor med snösulor och så blir det mest uteritter med henne också. Burb gör inget annat än är ute och galopperar längs vägarna så hon bir starkare i galoppen.
Hej potatisåker... (observera vallen i hörnet)
Den förutspådda dragkampen infann sig i samma stund jag kortade tyglarna. Lyckades ändå lossa henne så att hon kändes riktigt fin, massor med övergångar skritt-trav-halt och hon blev så lyhörd och bärig. Sen vände vi hemåt... Och därifrån var det en enda stum dragkamp hela vägen hem. Det hjälpte ju inte att jag var tvungen att kliva av och sadla om fyra(!) gånger för att sadeljäveln åkte fram... Den var nystoppad när jag blev gravid och jag hann använda den en eller två gånger. Sen har min förra stallkompis lånat den till sin häst, så stoppningen har plattats till fram så nu ligger den ju i framvikt igen! Och det behövs inte mycket för att den ska kana fram... Hon blir som en myrslok med tegelvägg till framdel och bulldozer till bakdel när hon sätter den sidan till, lägger sig framåt och kör fram näsan och biter tag i bettet så man håller verkligen i en mur.. Med backspegeln i hand skulle jag ju antingen ha klivit av och gått hem eller bara släppt och låtit henne skritta fritt... Att man aldrig lär sig...Jag är också lite uppgiven idag... Red ut med dressyrsadeln och på bett. Två minus i ett blev en riktig djupdykning. 
Så nu måste jag väl stoppa om sadeln igen... Och det har jag inte råd med. Så jag får hålla mig till hoppsadeln...
Tips på aningen skarpare bett? Nu går hon på tredelat med fasta ringar. Superfin hemma i töm på det bettet, men i skogen - nej. Superfin på hackamore ute. Kanske ett bett med aningens hävstång? Jag vill alltså inte ha nåt tvärskarpt, men nåt som kunde avhjälpa denna eviga dragkamp hade varit mer än välkommet...
