Vi som springer, del 2

[Lillgrådis]

Förra tråden var inte låst men "tjock" så startar en ny i hopp om fler glada löparberättelser.

Måste få dela med mig av lite löpar-euphoria, för jag känner som ungdomarna säger: OMG OMG OMG!!! Jag tycker så mycket om mina duktiga, starka ben. Och mitt hjärta, som rytmiskt dunkar ut mitt syresatta blod med ständigt ökande VO2max-nivåer. Och jag påminns sådana här kvällar så tydligt om tjusningen med att springa, vilket märkligt nog hade blivit ett mysterium för ynka två månader sedan när jag fick börja från scratch efter ett alldeles för långt uppehåll.

Sjukilometersrundan gick i kväll snabbare och lättare än på flera års sporadiska försök, och framför allt med i princip jämn löpning från början till slut. En målsättning som jag hade satt fyra veckor fram i tiden.

Men framför allt känslan. Den när man kan bara mala på, kilometer efter kilometer, njuta av att trycka från i varje steg, starkt och målmedvetet och ändå mjukt och rytmiskt. Och så samtidigt släppa fram ledsna och jobbiga tankar, tills de flyter och bleknar på något meditativt mysko sätt, hittar lösningar och ersätts med någon form av inre frid. För att då och då komma på mig själv med att tänka "jäklar vilka lätta ben jag har, och så snyggt jag springer?!".

För visst, många gånger är det segt och motigt med löpningen. Så sent som i förrgår var det ärligt talat bara varmt och tungt och jävligt. Men ibland är det också som att ha klivit upp överst på en trappavsats och titta ut över en ny och bättre horisont, själsligt minst lika mycket som kroppsligt. Och nog är det värt de tillfällena, alla de gånger som uppförsbackarna är tunga och oändligt långa?

 

[HeddaVovven]

Fortsätter på denna "nya" tråd eftersom den andra var låst.
Har kommit igång att jogga så smått igen. Känns faktiskt riktigt skönt. Köpte nya skor och ett par tjockare vintertights som var superbra så då fick motivationen sig en knuff i rätt riktning.
Har som mål att ta mig ut tre gånger i veckan och har hållt det ganska bra. Jag joggar mellan fem och åtta kilometer varje gång. Skulle nog orka jogga längre egentligen men hjärnan säger stopp

 

[SaraXX]

Tjoho tjoho, jag har sprungit!!
Åh, den här gången vill jag så gärna få in det som rutin. Jag är sjukt stolt över mina 5 km på 39 minuter

Jag är egentligen inte alls någon löparmänniska, mer en gruppträningsmänniska men det får jag inte riktigt in i livet just nu.
Jag har sneglat lite på ultralöpning, inte alls för att jag tror att jag kommer att springa i ett dygn eller så men för att testa det här med att springa långsamt och längre. Och varva med snabba intervaller andra dagar. Jag gillar egentligen att springa snabbt, men gissar att mitt vanliga halvdana, där jag knappt orkar två kilometer och tycker att jag är kass, inte är optimalt.

 

[Stefffie]

Jag har ocksa borjat springa igen!
Jobbar I annan stad Man-Tors, och den andra staden ar jattekul att springa i! Dels ar det spannade att upptacka en ny miljo, men staden ar ocksa mellan och pa ett par kullar, sa det kan ga mycket upp och ner, vilket ar bra for en lat lopare som mig. Dessutom ar staden, om inte bilfri, sa atminstonde mycket mer snall till fotgangare an hemstaden.
Jag har gjort en del intervaller i backar nu, och jag far en helt annan adrenalin rush nar jag tvingar mig sjalv till att verkligen ta ut mig, vilket jag inte gor om jag "bara" rullar pa platt mark - stark recommendation till alla som vill hoja nivan lite

 

[Freddie]

Hm, kan vi damma av den här gamla tråden kanske? Jag springer fortsatt mycket, men långsamt. Snittar cirka 7 mil i veckan och springer mest pass på mellan 15 och 25 km i typ 5:45-tempo. Har inga mål med min löpning mer än att må bra och förvånansvärt nog klarar kroppen av tre långpass på en vecka utan problem. Och som jag njuter av att det börjar bli ljusare ute igen! Eftersom jag pluggar är jag hemma en hel del på dagtid, men nu blir det allt muntrare att springa även på eftermiddagarna. Ska se om jag kan hitta motivation till tempoträning framåt vårkanten!