ve och fasa...

[prinsessfeminist]

Sv: ve och fasa...

Då hoppas jag att den lösa hunden kan så mkt hundspråk att den förstår att man inte springer fram hur som helst till en främmande hund som visar att den inte är välkommen.

*kliar mig i huvudet*

Det där stämmer inte så bra, GA. En del tokiga hundar klipper direkt och visar knappt med en min att de inte gillar bekantskaper.

Jag förstår inte heller problemt med att ha munkorg på hunden? Jag har en munkorg till vår odåga som jag sätter på om jag måste binda upp honom utan uppsikt. Ett bett i en förbipasserande farbrors ben resulterade i denna säkerhetsåtgärd.

Om cillamuffin vill träna sin hund så borde hon vara i närheten och hundägaren till den bitna hunden borde vara mer på sin vakt. Jag hade aldrig parkerat min hund nära ett osäkert "bitmonster" (missfröstå mig rätt nu. ).

Jag tycker nog båda varit lite försumliga och det är verkligen tråkigt det som hänt, för alla inblandade.

För en liten tid sedan blev min unghund biten av en sådan där hund som bet först och morrade sedan. Han hade inte en chans att läsa av språket då den hunden inte ens varnade innan.

 

[GaurdianAngel]

Sv: ve och fasa...

Det där stämmer inte så bra, GA. En del tokiga hundar klipper direkt och visar knappt med en min att de inte gillar bekantskaper.

Visst finns det även sådana. Men de är få. Och ännu färre blir de om vi människor var lika bra som hundar på att hinna se dessa mkt små tecken som hundarna många gånger visar.

Nu tror jag inte att Minina är en sådan hund som bara klipper till. Jag vet inte, men jag tror. Med tanke på att Cillamuffin, vad jag minns har berättat att M, visat lite humör och gjort utfall vid möten. Rätta mig om jag har fel! Har svårt att tro att M går från att visa vad hon tycker och tänker till att hon inte visar något och det bara smäller. Men men....det är vad jag tror och tänker. Kan självklart ha fel, då jag inte känner denna hund.

Men OM nu M eller någon annan hund är sådan att de bara klipper till utan minsta lilla tecken innan, så ska de naturligtvis ha munkorg. Men då det är svårt att förutse så måste det ju tyvärr hända en olycka innan man vet vad man har i kopplet.

För en liten tid sedan blev min unghund biten av en sådan där hund som bet först och morrade sedan. Han hade inte en chans att läsa av språket då den hunden inte ens varnade innan.

Tråkigt, men återigen, jag tror det är mkt få hundar som biter innan de ger någon varning. De behöver inte morra innan, det finns så många andra signaler de kan använda för att be en annan hund att hålla sig borta. Och det är få hundägare som hinner se dessa tecken, för de tittar oftas på sin egen hund vid möten. Säger inte att detta gäller dig.
Att det blir så många hundar bitna vid möten, beror nog på att en hund litar på sin ägare att det är ok att hälsa på kleti och pleti. Hunden slappnar då av och är inte så noga/struntar i att läsa av den hunden som de ska hälsa på. Jag tycker man ser mer och mer av slarviga hundhälsningar.

 

[karlsson]

Sv: ve och fasa...

Jag förstår inte heller problemt med att ha munkorg på hunden?

Men är det sjysst mot hunden med munkorg? Okej om det verkligen är behövligt, men i den här situationen med uppbunden hund som vi pratar om - med en instabil(?) och osäker (rätta mig om jag har fel) hund torde munkorg snarare göra hunden mer osäker.

Om cillamuffin vill träna sin hund så borde hon vara i närheten och hundägaren till den bitna hunden borde vara mer på sin vakt. Jag hade aldrig parkerat min hund nära ett osäkert "bitmonster" (missfröstå mig rätt nu. ).

Vad jag förstår av berättelsen här var det hela ett missförstånd och olycka. Dvs cillamuffins själv trodde inte M skulle gå på så hårt, och den andra hundägaren brast uppenbarligen i uppsynen = olyckshändelse som är olycklig för alla drabbade.

Jag har en munkorg till vår odåga som jag sätter på om jag måste binda upp honom utan uppsikt. Ett bett i en förbipasserande farbrors ben resulterade i denna säkerhetsåtgärd.

Nu är jag inte ägare till en bitbenägen hund, och har aldrig varit, men jag kan tänka mig att jag aldrig skulle sätta min hund i den situationen om så vore fallet. Fastbunden med munkorg... Så skulle jag endast kunna tänka mig att göra under otroligt akuta omständigheter.

/karlsson (fd beda)

 

[GaurdianAngel]

Sv: ve och fasa...

/karlsson (fd beda)

hi hi, tyckte jag kände igen den där bilden! Han ser så stroppig ut på den bilden.

 

[prinsessfeminist]

Sv: ve och fasa...

Men är det sjysst mot hunden med munkorg? Okej om det verkligen är behövligt, men i den här situationen med uppbunden hund som vi pratar om - med en instabil(?) och osäker (rätta mig om jag har fel) hund torde munkorg snarare göra hunden mer osäker.

Tja, schysst och schysst. Gubben som blev biten tyckte inte det var så schysst att bli attackerad av en galen hund, precis.

Jag kanske skall tillägga att jag bara använt munkorgen vid ett (1) tillfälle då jag av olika anledningar var tvungen att binda upp hunden.

Vad jag förstår av berättelsen här var det hela ett missförstånd och olycka. Dvs cillamuffins själv trodde inte M skulle gå på så hårt, och den andra hundägaren brast uppenbarligen i uppsynen = olyckshändelse som är olycklig för alla drabbade.

Så uppfattade jag det hela också. Olyckor händer så lätt och de händer ännu lättare om man inte är helt uppmärksam (vilket man inte alltid kan vara)

Nu är jag inte ägare till en bitbenägen hund, och har aldrig varit, men jag kan tänka mig att jag aldrig skulle sätta min hund i den situationen om så vore fallet. Fastbunden med munkorg... Så skulle jag endast kunna tänka mig att göra under otroligt akuta omständigheter.

/karlsson (fd beda)

Njae, det är nu inte så blodigt som det låter. Dels har jag inte för vana att binda upp hunden och vid det tillfället jag gjorde det så handlade det om ung. tre minuter. Hade min hund däremot blivit attackerad hade så klart varit synd om honom. Nu handlade det mest om att förbipasserande inte skulle bli bitna.

Vad jag menade med mitt förslag var att det finns tillfällen då man faktiskt kan behöva sätta munkorg på hunden.

 

[Milosari]

Sv: ve och fasa...

svarar båda. jag vill inte skuldbelägga någon. mitt inlägg i början handlade inte om det, utan om den bitna hunden skulle kunna få problem i framtiden, och vad man i så fall skulle göra för att minimera riskerna.

M brukar ge mängder av signaler och är inte en hund som hugger först och morrar sen. den här gången hörde jag faktiskt inget utan det small direkt, men jag vet inte om hon gett några visuella signaler. vi tränade med en lite skåneterrier också och han brukar springa fram och retas med henne, men då fräste hon ifrån lite lagom. varför det gick som det gick den här gången kan man inte veta, men det kan vara värt att nämna att den andra hundens skador inte satt på halsen. kanske har det blivit någon miss i kommunikationen, det är en hund med mycket ansiktshår.

jag kommer inte att sätta på henne någon munkorg, för hennes skull. jag försökte under en period ha det medan jag letade tränare, men hon vantrivdes verkligen. kombinationen bunden OCH munkorg gränsar till djurplågeri, i alla fall för henne.

den andra hunden var INTE bunden, jag kan faktiskt inte minnas att hon ens var kopplad. det brukar inte behövas då hon är mycket väluppfostrad och lydig.

 

[karlsson]

Sv: ve och fasa...

hi hi, tyckte jag kände igen den där bilden! Han ser så stroppig ut på den bilden.

Haha, ja riktigt cool ser han ut.

 

[prinsessfeminist]

Sv: ve och fasa...

Ja, ja... hundar kan vara mer eller mindre tydliga och de bitna hundarna kan vara mer eller mindre korkade. Att jag skrev bet först och morrade sedan var bara en metafor, ung. som att slå först och titta sedan (om hästar). Givetvis vet jag att det finns alla tänkbara variationer på hundspråk.

Men OM nu M eller någon annan hund är sådan att de bara klipper till utan minsta lilla tecken innan, så ska de naturligtvis ha munkorg. Men då det är svårt att förutse så måste det ju tyvärr hända en olycka innan man vet vad man har i kopplet.

Som min odåga då, som inte gillar karlar som kommer för nära.

Nu gör jag med honom, precis som jar tror att cillamuffins gör med sin schäfer - håller koll, tränar och tydligt deklarerar för folk att han är "sån".

Att det blir så många hundar bitna vid möten, beror nog på att en hund litar på sin ägare att det är ok att hälsa på kleti och pleti. Hunden slappnar då av och är inte så noga/struntar i att läsa av den hunden som de ska hälsa på. Jag tycker man ser mer och mer av slarviga hundhälsningar.

Intressant reflektion! Jag tror att det ligger mycket i det. I mitt fall så sprang min unghund ifrån mig (som ju inte ens är ett år) fram till två pitbull-korsningar i koppel. Han tyckte så klart att de var jättespännande (tikar), men den ena högg honom direkt. Han rusade haltandes tillbaka till mig och lyckligtvis var inte bettet värre än att han var öm ett par dagar.

Detta är en typisk "olycka" som kunde ha förhindrats om jag hade haft min hund i koppel, men det var sista kvällsrastningen och det är normalt inte en människa ute efter 23.30. Därför var han lös.

Jag var uppskakad och är fortfarande glad att han klarade sig oskadd. Han verkar inte ha fått några psykiska men heller.

Usch det ÄR olustigt när hundar blir bitna.

Cillamuffins:

Hoppas att du inte tar illa upp och ser mitt inlägg som en anklagelse. Vi kan inte råda över allt som sker och jag tycker verkligen att det är ledsamt att din hund hamnade i hetluften så här.

 

[karlsson]

Sv: ve och fasa...

Okej, nu förstår jag bättre.

Visst, om det kommer en situation då hunden måste lämnas utan uppsyn - hellre då munkorg än riskera att någon blir biten.
Men då endast akutfall tycker jag.

 

[mimmipigg]

Sv: ve och fasa...

Jag hade en tervuerentik som blev biten helt oprovocerat av en äldre jämthund när hon var 3 månader, både hundarna var i koppel och nosade på varandra, inga sträckta koppel, Pang så hade han krupit under magen och bitit henne mellan bakbenen!
Vi fick sy henne med drygt 20 stygn precis runt muppan.
Min hund växte upp till en ganska tuff donna men hon brydde sig aldrig om andra hundar om de inte stack huvudet under magen eller mot hennes bakdel. Då small det som i bakluckan på en Volvo.
Olyckor händer och de går aldrig att värja sej helt emot. Det som har hänt har hänt.
Jag hoppas att du får ett annat bemötande av hundägaren än av dina träningskompisar här på buke.
Varför måste alla disskusioner på hundforumet sluta så här?

 

[Milosari]

Sv: ve och fasa...

tack. ja hundägaren har inte alls varit otrevlig. hon kramade t o m om mig efteråt.

 

[Milosari]

Sv: ve och fasa...

nejdå. jag ser det inte som en anklagelse. men jag tycker det är bra med en diskussion kring ämnet. det skrivs ju lite trådar då och då om hundar som blivit överfallna och hur oansvariga ägarna har varit/dumma de andra hundarna är. nu är det jag som sitter här med den bitande hunden.

om hon är farlig eller inte är väl en definitionsfråga. hon är hund helt enkelt, och en lite osäker sådan.

 

[Nenne1]

Sv: ve och fasa...

tack. ja hundägaren har inte alls varit otrevlig. hon kramade t o m om mig efteråt.

Det är tråkigt om du uppfattar mig som otrevlig (ja, jag skulle haft med mimmipiggs uttalande också, men jag har ännu inte lagt krut på att luska ut hur man klipper in flera citat i ett svar). Vad jag ville ha fram var att det finns flera sidor av en sak. Det är tråkigt för alla er inblandade att det här hände, inte minst för dig. Jag tror (vet) att du inte alls behöver vara orolig för att du inte kommer att kunna ha henne med på träningar.

Och - för att vara tjatig - den andra hunden var lös under träningen, men kopplades upp när ägaren skulle gå fram till sin väska, eftersom den låg i närheten av Minina. Det är inte konstigt att du inte kommer ihåg det, eftersom man blir chockad när en sån här sak inträffar.

 

[Duvan]

Sv: ve och fasa...

Ursprungsfrågan som jag uppfattade den: En hund som blivit utsatt för något traumatiskt kan reagera på många olika sätt beroende på dess eget psyke, omgivningens reaktioner och vad som föregick händelsen. Somliga kommer ur det hela helt utan problem eftersom de själva har ett psyke som tål motgångar, en kropp som är smärttålig, en omgivning som avdramatiserar samt att de såg varningstecken.

Så mitt råd till den bitna hundens ägare är att själv bete sig som om inget värre än en snubbling förekommit. Dvs. milt, bestämt och utan ömkan se till att man får titta på skadorna, och i möjligaste mån fortsätta som vanligt åtminstone en minut efteråt. Er terapi att gå en sväng med hundarna tillsammans tycker jag alltså är ypperlig.

Fortsättningsvis är det bara att uppträda så normalt som möjligt med träning och umgänge. Låt dem arbeta sida vid sida, men de behöver inte träffas närmare än så.

Ansvarsfrågan: Jag skulle önska att alla betedde sig som om alla hundar var potentiellt farliga. Dvs. inte låta ens egen hälsa eller gå fram till andra hundar. Inte själv hälsa och gå fram till andras hundar. Endast närma sig andras hundar när husse/matte är införstådd och har gett sitt samtycke. Ungefär som vid övergångsställen; fotgängare har företräde och de flesta bilar stannar, men jag ser alltid till att ha kontakt med föraren. Vad hjälper det att jag rent juridiskt har rätt när jag ligger död i en blodpöl? Inte ett smack!

I det här fallet var tydligen minst en hund kopplad; den bitande. Då borde det ha varit lätt för den andra hundägaren att undvika möjligheten till attack. Rent juridiskt är det naturligtvis den bitande som har störst skuld, men det blir som vid övergångsstället - nog är det klantigt att bara kliva rätt in i faran....

Mvh,
Duvan

 

[Tippan]

Sv: ve och fasa...

Jag hamnar ofta i den situationen att jag inte vill ta min hund nära andras hundar. Ofta så sitter hundarna fast kring ett bord där man har tränigssakerna.

Men det är plättlätt. Jag säger sitt stana kvar till min hund och så hämtar jag mina saker. Svårare än så är det ju inte. Helst inte om hunden är lydig...

 

[Milosari]

Sv: ve och fasa...

jag har svarat på ditt PM.

 

[GaurdianAngel]

Sv: ve och fasa...

Väldigt bra svarat!

 

[GaurdianAngel]

Sv: ve och fasa...

Och - för att vara tjatig - den andra hunden var lös under träningen, men kopplades upp när ägaren skulle gå fram till sin väska, eftersom den låg i närheten av Minina. Det är inte konstigt att du inte kommer ihåg det, eftersom man blir chockad när en sån här sak inträffar.

Och även jag är tjatig. Om den hunden som blev biten var kopplad under händelsförloppet. Vad gjorde den då så nära M att hon kunde komma åt och bita?

 

[Milosari]

Sv: ve och fasa...

jag tycker fortfarande inte att det var någons fel. eftersom M har umgåtts med de närvarande hundarna utan minsta tecken till aggression räknar man väl inte med en så kraftig reaktion bara för att hon är kopplad. nu blev det för mycket och då tände hon på alla cylindrar.

i den här träningsgruppen lägger vi stor vikt vid att hundarna kan umgås med varandra på ett bra sätt och släpper dem ofta i stora grupper. så vitt jag vet har det inte uppstått några problem vid dessa hundyror. min andra hund har tränats så hela livet och är skitduktig i möten med andra hundar. han har lärt sig att noga kolla av de andra hundarna och drar sig snabbt undan om han inte är välkommen. han leker med valpar och vuxna hundar, hanhundar och tikar, osäkra och säkra hundar. han låter bli att leka med de som inte vill och vill han fostra så gör han det på ett fair och tydligt sätt. jag tror att en stor del av alla problemhundar inte hade funnits om man hade varit mer noggrann med socialiseringen och oftare låtit dem umgås med många andra hundar. visst finns det hundar som aldrig förstår tjusningen med lek, men de kan lära sig att hålla sig på sin egen kant. M gör så när hon inte hittar någon rolig hund eller när de undviker henne.

 

[Geezer]

Sv: ve och fasa...

Hmm, det var en mkt tolerant tjej den andra. Själv hade jag nog blivit rasande.

Jag är som vanligt lite kärringen motvalls. Jag tycker inte att du bör binda upp din hund så nära andra hundar. Aldrig någonsin! Faktum är att jag tycker att du skall vara försiktig med att binda upp hunden över huvudtaget. Bur är ett mkt bra alternativ.

Din hund är inte att lita på och även om många i din omgivning vet detta så är det väldigt lätt att glömma samt att det är mkt svårt att veta vart andras hundars smärtgräns går. Det är inte heller andras uppgift att hålla koll på detta utan din. Jag tycker att det är helt fel att lägga över ansvaret, vilket du har gjort genom att binda upp hunden på detta sätt, på din omgivning och på din hund.

Jag tycker att du har brustit i ansvar, utan tvekan och även om den andra hunden nosade din hund i häcken så är det ingen ursäkt. Sorry, men jag kan inte se det på annat sätt.