A
Alanis
Jag såg tråden om hästen som var rädd för vatten och blev inspirerad att försöka få lite hjälp med mina problem.
Jag har en styck unghäst, som för ett år sedan vägrade gå i vattenpölar, men jag har från marken i grimma och grimskaft lyckats få henne att gå genom, om jag vill, eller gå på utsidan, inte in i sin matte om hon skall gå förbi vattenpölar.
Förra veckan var vi ute och körde och mitt över vägen var det ca en meter lång vattenpöl. Hästen tvärstannade och när jag smackade så kröp hon ihop som inför ett språng med alla fyra benen på samma ställe och övervägde och försökte att vända och sedan hoppa. Så jag fick smacka till henne och då gick hon igenom.
Igår när jag tömkörde vägrade hon att gå i vattenpölar, vägrade tom att gå bredvid där det var geggigt. Hon var inte rädd, utan stod istadigt och vilade på ett ben och vägrade och försökte norpa åt sig lite gräs.
Jag funderar på om det är värt att bråka om det här för igår fick jag först leda henne igenom vattnet och sedan ställa henne med frambenen i vattnet och tömköra ur vattenpölen, men vilken tid det tog.
Är det lönt att tvinga hästen att gå igenom vattenpölar när man rider, kör eller tömkör, när det finns så uppenbara vägar att gå runt? Hästen går ju i om jag leder henne i och jag tror att hon skulle gå i om det var ett vattenhinder som vi övade på.
Är det värt bråket eller är det sådan disciplin man skall ha på sin häst?
Min gamla häst är precis likadan, går i sjöar och vattenhinder, men slinker alltid förbi eller hoppar över vattenpölar. Där har jag bara tagit striden för att få ner henne i sjön (det lät kanske lite värre än det var), för det kunde hon inte tänka sig när vi började vår gemensamma väg.
Många tack för tips!
-Alanis
Jag har en styck unghäst, som för ett år sedan vägrade gå i vattenpölar, men jag har från marken i grimma och grimskaft lyckats få henne att gå genom, om jag vill, eller gå på utsidan, inte in i sin matte om hon skall gå förbi vattenpölar.
Förra veckan var vi ute och körde och mitt över vägen var det ca en meter lång vattenpöl. Hästen tvärstannade och när jag smackade så kröp hon ihop som inför ett språng med alla fyra benen på samma ställe och övervägde och försökte att vända och sedan hoppa. Så jag fick smacka till henne och då gick hon igenom.
Igår när jag tömkörde vägrade hon att gå i vattenpölar, vägrade tom att gå bredvid där det var geggigt. Hon var inte rädd, utan stod istadigt och vilade på ett ben och vägrade och försökte norpa åt sig lite gräs.
Jag funderar på om det är värt att bråka om det här för igår fick jag först leda henne igenom vattnet och sedan ställa henne med frambenen i vattnet och tömköra ur vattenpölen, men vilken tid det tog.
Är det lönt att tvinga hästen att gå igenom vattenpölar när man rider, kör eller tömkör, när det finns så uppenbara vägar att gå runt? Hästen går ju i om jag leder henne i och jag tror att hon skulle gå i om det var ett vattenhinder som vi övade på.
Är det värt bråket eller är det sådan disciplin man skall ha på sin häst?
Min gamla häst är precis likadan, går i sjöar och vattenhinder, men slinker alltid förbi eller hoppar över vattenpölar. Där har jag bara tagit striden för att få ner henne i sjön (det lät kanske lite värre än det var), för det kunde hon inte tänka sig när vi började vår gemensamma väg.
Många tack för tips!
-Alanis