Varför ska man drömma på nätterna...

Nu vet jag inte var jag ska placera det här, inte hör det hemma i dejtingtråden då det inte är dejting, kanske i störningstråden eftersom jag stör mig rätt mycket på att det är som det är, kanske rättast att ha det här trots att det egentligen är en bagatell som knappt förtjänar en egen tråd.

Grejen är att jag blivit förtjust i en kvinna. Vilket är rätt oväntat då jag tidigare bara dejtat män. Visst har det hänt några gånger för många år sedan att jag blivit lite smått intresserad av någon kvinna, så det förvånar mig egentligen inte så enormt, men kvinnorna som har den effekten på mig är extremt få och det händer så sällan att jag mest viftat bort det med jaja, det är som det är, och sedan glömt det hela.

Och nu mitt i allt drömmer jag om den här kvinnan på nätterna och väntar på följande gång jag får träffa henne. Vilket inte varit så mycket till problem om hon inte varit gift, och så vitt jag vet bara intresserad av män.

Samtidigt som hon är en person som vill kramas titt som tätt, och sitta nästan i knät på folk då vi är ute, och har en så sprudlande personlighet att jag inte riktigt vet hur jag ska tolka henne.

Jag är inte en människa som blir förtjust i folk sådär bara, har oftast dejtat män som jag tyckt att ja han är ju trevlig, och som mest är det lite pirr. Så det är lite smått chokerande att mitt i allt ha en massa känslor. Trodde att jag var en person som inte hade så mycket av den varan.

Och så lär jag känna henne, och vid ett oväntat tillfälle överraskas jag av att mitt i allt helst vilja ta henne med mig hem. Tänkte att jahapp, det var väl något stundens infall, men det vill inte riktigt gå över.

Till råge på allt är jag tilsammans med min särbo, som jag trivs med hur bra som helst och jag vill fortsätta vara tilsammans med.

Varför ska känslor vara så förbannat krångliga och ostyrliga? Jag är ju inte precis någon förvirrad tonåring mer. Utan... förvirrad medelålders tant...

 

[athena_arabians]

Jag tror att ibland träffar en en människa som en har en galen kemi med direkt och kön har ingen betydelse. Jag är heller inte singel så jag brukar konstatera "hoppsan" för mig själv och njuta av känslan så länge den varar (om en inte agerar på känslan brukar den mattas av). Det tog lite tid men jag vet vid det här laget hur mina känslor fungerar så för mig är det inte jobbigt utan som sagt en skön känsla så länge det varar.

Sedan är jag också bra på att skilja kärlekskänslor från kåthet, det är två väldigt olika saker Dock verkar många blanda ihop dem Jag behöver alltså inte vara kär för att vara kåt på någon. Innan jag insåg det var min tidigare dejting lite stökig (det, och en sällsynt dålig smak när det gäller män tur en har blivit lite smartare där).

 

[Tuvstarr]

Jag tror att ibland träffar en en människa som en har en galen kemi med direkt och kön har ingen betydelse. Jag är heller inte singel så jag brukar konstatera "hoppsan" för mig själv och njuta av känslan så länge den varar (om en inte agerar på känslan brukar den mattas av). Det tog lite tid men jag vet vid det här laget hur mina känslor fungerar så för mig är det inte jobbigt utan som sagt en skön känsla så länge det varar.

Sedan är jag också bra på att skilja kärlekskänslor från kåthet, det är två väldigt olika saker Dock verkar många blanda ihop dem Jag behöver alltså inte vara kär för att vara kåt på någon. Innan jag insåg det var min tidigare dejting lite stökig (det, och en sällsynt dålig smak när det gäller män tur en har blivit lite smartare där).

Ja för att göra det hela mer komplicerat så kan jag inte ens riktigt sätta fingret på vad exakt det är jag känner. Jag har ju tyckt hon är supertrevlig hela tiden jag känt henne.
Men det kom lite oväntat att mitt i allt tycka att hon är så sexig att jag just då gärna hade glömt allt om särbo och män över huvudtaget. Och jag får ju hålla mig i skinnet då hon sitter allt för nära bredvid mig på en utekväll med vännerna.

Stökig dejting kan man verkligen säga att jag också engagerat mig i i tiderna Och orsaken lär väl vara just det att jag inte riktigt har någon reda på vad jag känner, de få gånger jag ens över huvudtaget känner något.