Sv: Vad är det klumpigaste
Husses ødesdag
Vi hade kørt med Skjøldur, som då var sex år och inte så rutinerad.
Det var en strålade kall och vacker dag mellan jul och nyår och han
hade varit vældigt pigg och glad. Jag hakade loss grejorna och husse
hade rullat ihop tømmarna før att fæsta dom -men då stack hæstskrællet! Han ville till hagen, och han stod mitt på stallplanen.
Husse blev tværisk och tænkte att så lætt ska han inte få slippa undan! Han hængde sig i tømmarna och åkte på rumpan...
Han se att han hade ett skevt tag, mer åt vænster liksom så det gjorde sækert extra ont i munnen på Skjøldur. Pang så sparkade han
bakut och træffade husse illa så att han segnade ned, medvetsløs.
Jag sprang fram och drog honom øver i framstupa sidolæge. Blodet
forsade och han rosslade. Sprang till huset och larmade och tillbaks.
Då vaknade han men yrade. Ambulansen kom i full fart. På sjukhuset
konstanterades komlicerad fraktur på høger sida av underkæken,
ett jack næra ørat som hade skadat ansiktsnerven, blodførlust ca 2
liter, svår hjærnskakning. En lækare som sjælv har en hel flock med Islænningar kom flængande och undrade vad hænde? Islænningar sparkas inte!!! Men aldrig sæg aldrig, Skjøldur hade ju orsak.
Det blev nyttårshelg med fixerade kækar,
operation och sedan ett par månader hemma på soffan med først
flytande och sedan långsamt fastare føda.
Skjøldur sjælv klarade sig utan skador och har aldrig vare sig førr eller
senare skadat vare sig folk eller fæ.
Summa sumarium, se till att unghæsten inte kan sticka då du ska spænna ifrån!