Utmana ödet med hanhundar?

[Carolininen]

Vi har 2 hanhundar. En njuffe på snart 5 år och en staff på snart 2 år.
Det har hittills aldrig ens varit i närheten av gruff mellan de två. De delar obekymrat på utrymmme, tuggben osv.
Jag har dock märkt på staffen att han har blivit lite "stroppig" mot andra hundar. Från att tidigare alltid undvikit ostabila hundar kan han nu få för sig att svara lite när nån hund beter sig ostabilt vid hundmöten.
Överlag är dock hans strategi att ignorera andra hundar.
Njuffen går ihop med i princip allt.

Nu till min fundering:
Vi har en dotter som precis fyllt ett och jag är gravid med rejäla foglossningar vilket hat lett till att hundarna får betydligt mindre aktivering än vad de är vana vid. Min bästa vän ska lämna bort sin tik för valpning hos uppfödaren och har erbjudit sig att ta staffen några veckor. Jag har svårt att tacka nej till detta erbjudande eftersom han där får bättre aktivering.
Han är ju i en ålder där han håller på att bli vuxen. Finns det risk att han inte fungerar lika bra med njuffen när han senare kommer tillbaka?

 

[Fibusen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Njuffen???

Men till ämnet,chansa kan du ju alltid,våra hundar har varit ifrån varandra ett par nätter som max,och det är ju så kort tid så vi har aldrig märkt något,men min mamma berättade att när hon var yngre (runt 20) så hade hon en newfoundlands hane,och grannen hade en schäferhane,och dom hundarna lekte varenda dag,hon bodde i radhusliknande lägenhet,och schäfern brevid,så hundarna umgicks dagligen lösa ute på baksidan,när dom kom hem från jobbet så åkte hundarna ut och umgicks tills det var dags att komma in för natten!

Tills en dag,mamma hade varit iväg och jobbat på annan ort under 2 veckor,kommer hem och öppnar balkongdörren som vanligt,sen kollar igenom posten,sen hör hon bara ett vrål ute,släpper allt hon har,och kommer ut och ser hur schäfern sitter fast i halsen på hennes hund. Då hade hennes hund gått ut och lagt sig på plattorna,varpå schäfern kommit ut på hans gräsplätt,då hade mammas hund som vanligt lunkat över dit med viftande svans,sen hade schäfern bara flugit på han. Dom två gick aldrig mer ihop efter detta,så dom fick sätta upp staket mellan plättarna.

Det gäller nog att du har en plan B i fall det inte skulle funka...

 

[Carolininen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Ursäkta min otydlighet. Raserna är alltså NewFoundland och Staffordshire bullterrier.

Tack för ditt svar. Jag funderar lite i samma banor som du.

 

[skuggi]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Om hundarna var 9 och 6 år kanske risken skulle vara mindre. Men tvååringen håller ju precis på att bli en ball och stöddig man så jag skulle nog inte riskerat att dela på dem.

 

[Fibusen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Ok,jag funderade på om det gällde jusst NF. Vi har staffe och boxer/"pitbull" blandis, staffen är ett år och 3 månader,blandisen blir 8 år,vi har som sagt inte märkt några problem,men har ju bara handlat om enstaka nätter.

Håller med föregående talare,hade dom varit äldre,eller ja staffen,så hade det varit större chans att det hade gått bra.

Nu har vi två "skarpa" raser,så jag hade aldrig vågat chansa! I fall det skulle bli ett ordentligt bråk så är jag inte säker att nån skulle backa i första taget. Våra har faktist gruffat ihop en gång för nån månad sen,lillen fick plötsligt för sig att han hade ensamrätt i soffan och började gurgla,då svarade gamlingen upp och gurglade,då kastade sig lillen fram och lät helt psyko,och gamlingen likaså,dock var det ingen som bet eller nått alls,utan dom "diskuterade" bara,och gav upp på en gång när jag röt i,sen fick dom veta att det där accepteras VERKLIGEN inte! Så visst märker man av att lillen vill försöka ta över,och om dom skulle vara ifrån varandra i veckor/månader så tror jag inte att det skulle funka lika bra som det gör i dag.

Våra är väldigt tighta,ligger i samma bädd på natten PÅ varandra,fast dom har en varsin,och leker kanonbra ihop,och om den ena varit iväg en sväng så är det ren lycka när dom är tillsammans igen,så jag skulle inte vilja riskera det. Kanske hade jag tänkt annorlunda om det vore andra raser,för jag vet vilka krafter och kamplust som faktist kan finnas!

Ska tilägga att gamlingen är kastrerad också.

Hur nära bor din vän då? Kanske hon kan hjälpa dig att motionera hundarna ordentligt iaf en gång om dagen? Blir det riktigt illa så kanske hon kan ta bägge nån dag i veckan så du får vila?

 

[Carolininen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Ja han är visserligen väldigt mild och "ickehanig" men risken finns ju att han mopsar till sig när han får vara ensam på täppan några veckor i ett hem som dessutom luktar tik.
Ni bekräftar alltså min oro. Det vore synd att riskera deras fina relation så jag får nog tacka nej till detta generösa erbjudande. Min vän kommer bli grymt besviken dock, hon har enorm hundabstinens

 

[Fibusen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Men då kanske hon ställer upp med nån dag med bägge då och då? Eller har hon för litet hem för en NF? Mamma berättade nämligen hur svårt det var att få hundvakt till TVÅ NF!

 

[skuggi]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Ja hon kan väl ta båda några dagar i veckan

 

[Sickan]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Svårt att veta. När jag var barn hade vi en hund och min farmor en. De bodde på var ett håll i veckorna men träffades alltid på helgerna eftersom vi var hos farmor då. Det var två hanhundar med ett års mellanrum i ålder. De lekte som galningar så fort de träffades, åt och sov ihop tills en dag när hundarna var uppåt 10 år. Då rök de ihop och slogs på riktigt! Vi fattade inte varför för det hände helt plötsligt. Efter det lekte de aldrig mer! De gick inte i närheten av varandra ens. Så ålder är ingen garanti att det skulle fungera bättre/sämre.

Jag har ett fall nu. Vår vorsteh 2,5 år, kastrerad hane, vek i temperamentet, har haft en valp (vorsteh/labbe) hos sig dagligen. De har hela tiden lekt som galningar. "Valpen" är nu ca 10 månader och börjar väl bli könsmogen och betydligt tuffare än vorstehn. Men senast igår attackerade vår vorsteh honom ordentligt! "Valpen" blev så rädd att han kissade på golvet.
Är det fostran eller börjar de kämpa om herraväldet?

 

[Carolininen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Svarar både Fibusen och skuggi:

Tyvärr bor hon 15 mil bort så hjälp på dagarna funkar inte riktigt.
Det kan hända att hon erbjuder sig att ta Njuffen också men att vara hundvakt åt en njuffe är en betydligt större tjänst än åt en liten staff Inte aktiveringsssigt för han kräver inte så mycket men han smutsar ner och dreglar
Dessutom är staffen mer hennes typ av hund. Hon vill ha en hund som hon kan träna lydnad med när tiken är borta.

Angående ras så håller jag med om att det spelar roll. Njuffen är jag inte det minsta orolig för. Han skulle aldrig söka en konflikt, det ligger inte i hans natur. Staffarna har ju det där lite mer i sig, därav oron att starta något som jag än så länge haft så bra ordning på.

Funderar på att annonsera efter någon som kan aktivera dem. Det är ju mest motionen de tappar på. Vi har skog runt knuten så jag kan själv lägga lite spår och sånt till dem.

 

[Carolininen]

Sv: Utmana ödet med hanhundar?

Jag skulle tolka det som att den äldre hanen inte länge ser den yngre som valp. Alltså inte fostran utan rivalitet.
Jag hade nog varit väldigt försiktig med att släppa ihop dem i fortsättningen om överhuvudtaget.
Förmodligen fungerar de inte längre tillsammans.