Sv: Unghäst med ovaner
Emmi1980 skrev:
Hej jag har ett ungsto på 2,5 år som har skaffat sig en del ovanor. Bland annat är hon väldigt naffsig dvs småbiter och gräver i fickor och på folks kläder mm. Väldigt mycket "buffande" med huvudet, man kan praktiskt taget inte vara i boxen utan att hon ska buffas på en.
Dessutom är hon svår att leda, drar gärna iväg ska bestämma själv, har väldigt bråttom.
Hon är ganska stor och tung, är en shire och 176mkh just nu så hon har en del kraft när hon sätter den sidan till
Mycket av dessa beteenden är unghästfasoner har jag fått höra, men likaväl måste man arbeta av dem. Jag skulle gärna få lite råd och dåd utav er som har haft lite småbråkiga unghästar. Ska tilläggas att hon är inte elak, finns inte något ont i hästen, men väldigt kaxig, livlig och trotsig.
Hälsningar Emmi
Hon har inte 'skaffat sig' ovanor, hon har
tillåtits att få ha ovanor!
Unghästar har perioder när de testar gränser, sin egen styrka/storlek och blir mer eller mindre kaxiga. Om man inte DIREKT och konsekvent talar om att 'nej du,d et där går INTE för sig' så kommer de att fortsätta och dessutom ofta trappa upp beteendet.
Och där gör vi hästägare ofta fel. För om hästen bara bufflar lite på jackan efter godiset i fickan så skrattar vi åt att de är så 'söta' och bara tar bort huvudet, men vi signalerar inte att det är FEL. Så vi talar om för hästen att det är tillåtet. Sen börjar hästen puffa lite mer, och nu börjar vi tycka det är lite irriterande, men ändå rätt sött, och 'det är ju bara ne unghäst'. Sen börjar unghästen använda tänderna och då är det inte sött alls och vi blir arga på dem. Och hästen förstår ingenting.
Så det du måste göra, och se till att ALLA ANDRA som hanterar hästen gör, är att varenda gång, bestämt tala om att NEJ, sådär gör man inte!
När det gäller bufflandet så säg ett kraftigt nej och skjut bestämt bort huvudet. Antagligen kommer huvudet komma tillbaka på några sekunder, upprepa då bara igen. När hästen avvaktar istället för att buffla igen så BERÖM. Om det krävs kan du knäppa till den på nosen (inte slå, knäpp till med snärt med fingrarna) samtidigt somd us äger NEJ (eller FY eller vad du nu vill ha för ord). Det viktiga är att vara konsekvent. Om du så har migrän, är tvärstressad osv så MÅSTE du se till att ta dig tid att korrigera. Du får inte en enda gång acceptera det 'bara för idag'.. Hästar fattar inte 'bara för idag'.
När det gäller ledningen så gäller samma sak. På med hjälm och ev väst, sätt kedja om det krävs, och när hästen drar iväg eller på annat sätt gör 'fel' så stanna den, och fortsätt gå när hästen är i rätt position. När hästen tre sekunder senare är förbi så gör du om. Det kan ta en timme att gå 100 meter i början, men det måste få ta den tiden. Det hästen måste lära sig är att det INTE LÖNAR SIG att bråka/trassla/buffla/etc.
De är 'unghästfasoner' i meningen att unghästar har ina gränstestarperioder. Men det där drabbar äldre hästar med om de bara TILLÅTS..
Min valack var ett under av väluppfostran. Skulle inte drömma om att röra en hov när han stod lös på stallgången, eller försöka gå förbi när man ledde eller något. Eller för den delen tigga godis. Sen var han först konvalescent väldigt länge och stod bland annat två månader på boxvila. Och sne blev han T-märkt och förtidspensionerad. Och under denna tiden grymt bortskämd. Och idag är han inte alls lika väluppfostrad och jag svär ve och förbannelse när jag ska byta täcken på mornarna och hästen tar ett steg här och etts teg där framåt på stallgången. Men det är JAG som lagt grunden fr det där, genom att när han var sjuk skratta och tycka 'ja lilla gubben, jag förstår det är jobbigt med överskottsenergin när du stått över en månad på box'. och inte korrigerat. vad jag då skulel gjort var att bara backa tillbaka det där steget och korrigerat honom. Men nu skyllde jag på OMSTÄNDIGHETERNA och lät honom 'för den här gången' göra något han inte fick. Och han lärde sig jättefort att 'wow, det är okej att ta etts teg framåt fast hon eg sagt stå still'. Och får man ta ett steg kan man ju prova att ta två.
Så nu har jag liksom fått börja med att befästa de där reglerna igen. Enbart pga av att jag var lat och blödig förut.
Samma sak med unghästen. Jag har inte mått så bra sista tiden, och varit lite för 'slapphänt'. Jag har varit intresserad av att så okomplicerat som möjligt tain hästarna och fodra. Och 'blundat' för att unghästen inte alltid flyttat undan som hon ska när jag gått in i boxen t ex. Häromdagen insåg jag HUR mycket jag sett genom fingrarna med, när jag skulle flytta undan henne, hon inte flyttade som hon skulle, jag petade henne i bringan och fanstyget nafsade efter mig (det är en häst som INTE var nafsig ens som föl, för hon tilläts inte). Och det är JAG som skapat den sitautionen med genom att tänja på gränserna för att slippa den extra tid det skulle ta för att korrigera ett beteende som förvisso inte var önskvärt men samtidigt just på de nivån 'inte gjorde så mycket'
Så, se till att ALDRIG tänja på gränserna, var konsekvent men bestämd och se till att du och alla andra som hanterar hästen är det OCH har den tid som krävs för att verkligen trumma in att hon vinner ingenting på att krångla.
