Träning med lätt stressad hund

LittleJohn

Trådstartare
Då ekonomin inte tillåter besök hos tränare just nu, tänkte jag börja med att vända mig till hund här på buke då jag vet att det finns ett flertal kloka och erfarna hundmänniskor här.

Jag har problem med min 2.5 åriga golden reteriver som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.
Hunden i fråga har stort sett två sidor, i de flesta situationer är han oroligt lugn och accepterar det mesta. Men i arbete/ träning har han oroligt nära till att gå upp i varv och det slår lätt över i huvudet på honom. När det slår över börjar han hoppa upp på mig, skälla och nafsa/bita. Vilket inte är speciellt roligt då han är ganska stor och tung, och trots att han inte menar något illa har jag ingen lust att plötsligt sitta fast med armen mellan hans tänder. Han tappar även totalt hörseln. I denna sinnesstämningen går det inte hålla i leksaker för då blir han helt blockerad och ska bara hoppa och hugga efter dem. Hemma i lugn och ro har vi tränat mycket på just detta, och då fungerar det bra men väl ute i en ny situation verkar detta vara helt bortblåst.
När han blir såhär är det väldigt svårt att bryta honom då han blir okontaktbar, och i och med hans storlek är det även svårt att hålla honom på avstånd.

Detta är en hund som är lite osäker av sig och vill helst vara nära hela tiden, har nära till stress och lätt blir trött i huvudet. Så förstår att jag inte kan begära för mycket av honom och inte under för långa stunder. Så fort han blir osäker /stressad börjar han klättra och ska vara nära.

Just detta med nafs/ bitande och att klättra känner jag börjar bli problematiskt, då jag börjar dra mig från att träna med honom och han behöver ju självklart den stimuleringen i vardagen för att må bra. Det ska erkännas att han inte har den bästa grundlydnaden.

Denna typ av individ är jag totalt oerfaren av, och har funderat på omplacering. Men än känns det inte riktigt rätt i magen att ge upp honom och jag vill ge det en ordentlig chans till.

Skulle verkligen behöva hjälp med i vilken ände jag ska börja nysta för att lära mig hur jag ska träna med en sån här sorts hund, han är så otroligt rolig och trevlig att jobba med så länge han håller sig lugn och känner sig trygg i det vi gör så känns tråkigt om vi inte kan komma vidare.

Hoppas någon förstår vad det är jag försöker få fram, känner att det kanske blev något otydligt.
 
För det första bör du träna en hel del passivitet med hunden.

För det andra, direkt när han börjar hoppa och nafsa dig både här o där så ställer du dig alldeles stilla med armarna rakt ner och alldeles tyst, du vänder helt enkelt ryggen åt hunden och kommenterar inte alls. Helt passiv blir du. De första gångerna håller han kanske på en liten stund = typ 1 min eller så men efter hand så kommer han att sluta efter kortare o kortare stund och till slut fattar han att min matte/husse är inte ett dugg rolig när jag hoppar/biter och slutar helt. Jag har gett detta rådet ett antal gånger innan och det funkar varje gång, men det fordrar att du vågar testa.
 
Har ett par motfrågor. Får han bränna ur sig energitopparna nån gång? Alltså verkligen ta ut sig fysiskt genom lös lek eller liknande? Jag upplever att en del hundar faktiskt måste få bränna myrorna ur byxorna regelbundet för att kunna hålla huvudet fritt från kolsyra ;)

Jag jobbar mycket med att dra upp hundarna och sen på en viss signal omedelbart be dem stilla sig. Alltså ta kontroll över energiväxlingarna. Istället för att alltid akta sig för att dra upp, så ser jag till att lära in en massa olika sätt att både växla upp - och växla ner - så att vi kan hjälpas åt att uppnå den för stunden önskade arousalnivån.
 
Jag upplever att en del hundar faktiskt måste få bränna myrorna ur byxorna regelbundet för att kunna hålla huvudet fritt från kolsyra ;)

Nu tränar inte jag så pass, men känner så igen det där. Min ena heeler-tik är sådan att hon verkligen behöver få kuta upp rejält med mjölksyra i kroppen någon/några dagar i veckan för att vara riktigt nöjd och lugn i hjärnan och för att mer ordentligt kunna koncentrera sig :)
 
Då ekonomin inte tillåter besök hos tränare just nu, tänkte jag börja med att vända mig till hund här på buke då jag vet att det finns ett flertal kloka och erfarna hundmänniskor här.

Jag har problem med min 2.5 åriga golden reteriver som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.
Hunden i fråga har stort sett två sidor, i de flesta situationer är han oroligt lugn och accepterar det mesta. Men i arbete/ träning har han oroligt nära till att gå upp i varv och det slår lätt över i huvudet på honom. När det slår över börjar han hoppa upp på mig, skälla och nafsa/bita. Vilket inte är speciellt roligt då han är ganska stor och tung, och trots att han inte menar något illa har jag ingen lust att plötsligt sitta fast med armen mellan hans tänder. Han tappar även totalt hörseln. I denna sinnesstämningen går det inte hålla i leksaker för då blir han helt blockerad och ska bara hoppa och hugga efter dem. Hemma i lugn och ro har vi tränat mycket på just detta, och då fungerar det bra men väl ute i en ny situation verkar detta vara helt bortblåst.
När han blir såhär är det väldigt svårt att bryta honom då han blir okontaktbar, och i och med hans storlek är det även svårt att hålla honom på avstånd.

Detta är en hund som är lite osäker av sig och vill helst vara nära hela tiden, har nära till stress och lätt blir trött i huvudet. Så förstår att jag inte kan begära för mycket av honom och inte under för långa stunder. Så fort han blir osäker /stressad börjar han klättra och ska vara nära.

Just detta med nafs/ bitande och att klättra känner jag börjar bli problematiskt, då jag börjar dra mig från att träna med honom och han behöver ju självklart den stimuleringen i vardagen för att må bra. Det ska erkännas att han inte har den bästa grundlydnaden.

Denna typ av individ är jag totalt oerfaren av, och har funderat på omplacering. Men än känns det inte riktigt rätt i magen att ge upp honom och jag vill ge det en ordentlig chans till.

Skulle verkligen behöva hjälp med i vilken ände jag ska börja nysta för att lära mig hur jag ska träna med en sån här sorts hund, han är så otroligt rolig och trevlig att jobba med så länge han håller sig lugn och känner sig trygg i det vi gör så känns tråkigt om vi inte kan komma vidare.

Hoppas någon förstår vad det är jag försöker få fram, känner att det kanske blev något otydligt.
När han sätter sig i armen på dig eller bits, vad säger du då? Min erfarenhet är att många säger "nej" eller blir arga, vilket funkar dåligt. Därför använder jag hellre "släpp/loss", för då har du (förhoppningvis) en helt annan förväntan vid kommandot.
Istället för att säga vad hunden inte ska göra, säg vad hunden ska göra.
 
Har ett par motfrågor. Får han bränna ur sig energitopparna nån gång? Alltså verkligen ta ut sig fysiskt genom lös lek eller liknande? Jag upplever att en del hundar faktiskt måste få bränna myrorna ur byxorna regelbundet för att kunna hålla huvudet fritt från kolsyra ;)

Jag jobbar mycket med att dra upp hundarna och sen på en viss signal omedelbart be dem stilla sig. Alltså ta kontroll över energiväxlingarna. Istället för att alltid akta sig för att dra upp, så ser jag till att lära in en massa olika sätt att både växla upp - och växla ner - så att vi kan hjälpas åt att uppnå den för stunden önskade arousalnivån.

Tusen gånger detta! :up:
(Och det är ju dessutom något positivt att hunden kan blir helt manisk efter leksak (eller godis, eller vad för belöning som nu ligger i topp), då har man en suverän kraft att surfa på bara man hittar balansen.)

@LittleJohn , ballar hunden ur när du gör övningarna för svåra? Det är bra träning för en själv att ha en hund som direkt talar om för en när man gjort fel! :up:
Ta till dig av resultatet och fundera igenom hur du hade kunnat förenkla övningen för att undvika att det hände - specifikt, just den gången. Inte någon uppgiven masskritik om "alltid" och "aldrig", utan bara just den övning som fick hunden över gränsen. Han kan tex behöva tätare belöningar längs vägen, går det mer än fem sekunder (exempel) utan att han får bekräftelse kanske han tror att han gjort fel istället. Och om saker funkar klockrent hemma (även i upphetsning som @Migo skrev) men inte alls på tex klubben, då kanske du behöver hitta något mittemellan i svårighetsgrad. (Och sänka svårighetsgrad i övningen om du höjer svårighetsgrad i miljön!)

Och om det är någon tröst vet jag inte, men det du beskriver låter väldigt typiskt för en ung goldenhanne i min erfarenhet. Det går inte precis över, men tassarna kommer ner lite mer och längs vägen har du chansen att lära dig massor. :D
 
@dpmatte Det här med passivitet, hunden har utan problem varit med på flertalet fotbollsmatcher med högljuda barn ( som han älskar) och där bollen studsat mitt framför nosen på honom utan att han ens försökt resa sig. Men går vi ut och ska apportera kan han knappt få ner baken i backen, men det kanske har med förväntningar att göra?
Men ska absolut testa att bli alldeles passiv nästa gång han hoppar och försöker nafsa! Får ta några extra lager kläder:p

@Migo Nu när du säger det, minns jag att tränaren vi träffade i höst sa just detta, att han behövde göra sig av med energitoppen för att ge honom en ärlig chans att kunna samla sig och koncentrera sig. Hon såg ju honom live så att säga, och gjorde den bedömningen att det var en del av vad han behövde. Hittills har han absolut fått göra det emellanåt, men förmodligen inte i tillräcklig utsträckning!

@lady_vip Jag använder ordet "nej" på tok för mycket! Vilket jag märkt inte har någon som helst effekt.. men ändå lyckas det förbaskade lilla ordet leta sig ut nästan varje gång.

@Monstermom Då å då påminner jag mig om att han faktiskt är en ung golden, bara för att försöka få lite förståelse till varför han är som han är:D
Egentligen är det vid tre huvudsakliga grejer han ballar ut, när han inte förstår ( typ som det blir kortslutning i hjärnan), när han blir trött i huvudet eller när man ska göra något han tycker är fruktansvärt roligt. När jag läser ditt inlägg så får jag insikt i att jag behöver bli mycket bättre på att läsa av min hund och lära mig hur han fungerar och var hans gränser ligger så man sakta kan jobba sig över dem. Dum som jag varit har jag kört liknande stuk som jag gör med labben, som mer är tutta och köra med och han liksom bara hänger med.

Tusen tack till alla svaren! Ska läsa igenom igen och grunna på hur jag nu överför tipsen i vår vardagliga träning:)
 
Förutom bra tips från bland annat @Migo så kan det definitivt vara bra med någon form av nosarbete, i synnerhet som du har en retriever.
Ett enkelt sätt att slå två - eller snarare tre - flugor i en smäll är att göra ett stort sök/upplet (beroende på om du använder jakt- eller brukstermer ;)), det vill säga lägg ut föremål spridda över ett stort område och låt hunden leta upp och hämta dem.
Den får fysisk motion - du kan ju lägga sökrutan i ganska jobbig terräng - den får använda näsan/mental stimulering och den får apportera :up: .
Dessutom perfekt latmansträning om man själv av någon anledning inte riktigt har ork för en rejäl fysisk genomkörare :idea:...
Jag har själv en labbe som lätt går upp i stress, i synnerhet när det gäller apporteringsträning som hon verkligen älskar. Det blir än värre om jag lägger upp övningarna för svårt så att hon blir osäker eller inte fattar, då blir det spinn i skallen.
Hon reagerar i och för sig mest med att gnälla så rent fysiskt är det lättare att hantera men det är en dödssynd för en jaktlabbe som skall vara knäpptyst...
Jag har dock fördelen att hon har en ruskigt bra allmänlydnad vilket inte är min förtjänst, hon hade det när jag tog över henne.
Det är ju verkligen något du kan jobba med, att få bättre lydnad och stadga på honom överlag - det ger garanterat resultat även när det gäller stressen.
Sen är jag noga med hur JAG beter mig, att jag går in i en "bubbla" tillsammans med Nikka och är lugn i mig själv.
Tänk till exempel på hur du andas och vilket tonläge din röst har! Även kroppsspråket spelar roll.
Sen gäller det också att bryta innan hunden slår över helt.
Om man tänker att hunden har en skala på 1-10 där 1 är kolugn och 10 i total stress så är det rätt kört att agera när hunden är på 9, man får agera när den är på 5-6 någonstans.
Det handlar väldigt mycket om att läsa sin hund och att förekomma den.
 
Jag är inte någon hundträningsexpert på något sätt - så ta det jag säger med en nypa salt eller två eftersom det mest baseras på hur jag upplever min och andras retrieverträning.
Hur som, när vi har hundar på kurser (läs, oftast min :D) och de går upp så mycket i förväntan att de börjar pipa - då tränar vi INTE just det som förväntan ligger på. Står hund och ylar efter markeringar, då vänder vi och går tillbaka.

Självklart får hundar med "lagom" mycket förväntningar jobba och självklart ska hunden tycka att det är roligt, men när det spårar ur och slår över till stressigt beteende så backar vi från situationer. Dels så bryter vi just där och då för att inte släppa ut en superstressad hund (som väldigt ofta mest springer runt på grund av överslag innan huvudet hänger med) men också för att inte koppla ihop pip och gnäll och stress med jobb.

Det är görtrist (en vän till mig går på kurs och hämtar typ en apport/kurs om de har tur eftersom hund inte håller ihop när det blir för överväldigande) men för många så upplever jag att det funkar på sikt att backa bakåt i träningen varje gång det blir stress istället för fokus.

(jag har lite svårt att få ihop hur jag menar, men jag hoppas du förstår på ett ungefär)

Är du medlem i GRK eller SSRK så tycker jag verkligen du ska anmäla dig till en kurs där. Dessa brukar vara rejält subventionerade för medlemmar och de har erfarenhet av retrievrars pipande :angel: vilket kanske kan vara till hjälp. (jag såg att det inte riktigt fanns ekonomi just nu, men om du inte har koll på det så är det som sagt oftast billigare att gå kurs genom rasklubb) .)
 
@LittleJohn ja det är en helt olika saker att träna passivitet när det är fotbollsträning/match på G eller hundträning. I och med att du förväntar dig olika saker av hunden så känner den det på sig. Sen är det alltid en avvägningsfråga hur mycket "på" hunden ska vara vid träning av ett moment. Tycker du att han är för mycket "på" så stoppa undan föremålet o låt honom lugna sig först.

Och så tänk på att inte ett enda ljud från dig när du blir helt passiv när hunden hoppar på dig, du bara vänder dig bort och ser ut som om vatten rinner av dig. När hunden blir helt stilla så säg bara ett stillsamt "bra" och inget mer. Då förstår han att det är det du förväntar dig av honom just då.
 

Liknande trådar

Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 456
Senast: Ragdoll
·
Hundträning Hej. Jag funderar på vad ni har för passitivitetstips? Min hund går upp i varv och tar extremt lång tid på sig att varva ner på nya...
Svar
12
· Visningar
629
Senast: Grazing
·
Hundträning Jag funderar lite på att skaffa brukshund om 2-3 år. Ligger en bit bort i tiden pga privatliv och jobb etc. Har dels lite funderingar...
2 3 4
Svar
73
· Visningar
4 019
Senast: TantAgda
·
Hundträning Jag behöver alla råd hur jag ska hjälpa min hund som jag uppfostrat helt fel. Jag har gjort henne rädd och osäker. Vid hundmöten har jag...
Svar
7
· Visningar
833
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp