Tjurigt sto! Hjälp!

[Sanette]

Nu ger jag snart upp med mitt sto. Hon är tjurig i stallet vid hantering och även en del vid ridning. Svår att sitta upp på m m Hon är 4 år och uppfödd på vår gård. Hon är mkt tuff och ger sig inte. Tycker att detta börjar bli ett stort problem och vet inte riktigt vilken linje jag ska gå på mer.
Nu undrar jag om någon har några tips och förslag om hur jag ska gå tillväga med henne. Finns det något preparat man kan ge henne för att lugna ner henne? Och i så fall vilket är bäst. Ni som har svår hanterliga sto, hur går ni tillväga med dem? Accepterar ni betendet? T e x sparkar på gången hugger i luften och mot människor. Jag behöver alla tips och ideer som jag kan få för att inte ge upp nu.
Mycket tacksam för svar!

 

[Cornelia]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Det låter som om du behöver mer hjälp än vad du kan läsa dig till här på Buke. Kontakta en tränare eller någon erfaren person som kan hjälpa dig konkret på plats.

Nej, man får aldrig acceptera att en häst sparkar och hugger. Aldrig någonsin. Men vänta tills du får hjälp med att försöka korrigera beteendet, en häst som känner att hon har övertaget kan vara farlig att sätta på plats om man inte vet riktigt hur man ska göra. Lycka till!

 

[trevligtjej86]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Nej man ska inte acceptera det beteendet. Tycker du ska skaffa dig en bra tränare kanske NH. Det finns även lugnande örter man kan köpa om man vill få henne lite lugnare hade det på min häst ett tag då han höll på å riva stallet.

Om hon inte gör detta av smärta förstås. Kan ju va bra att kolla upp..

 

[Sanette]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Jag har tagit kontakt med en duktig unghästutbildare nu. Så hon ska hjälpa mig med henne!

 

[Cornelia]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Jättebra, lycka till! Vore roligt om du skriver här och berättar hur det går!

 

[Görel]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Jag har ett mycket envist sto som jag milt men bestämt föst åt det håll jag vill ha henne. Jag har talat om var mina gränser går och vad som är icke acceptalt beteende. När hon tramsat har jag envist stått kvar tills jag fått som jag velat. Hon vet väldigt väl vad nej betyder.
Träffade henne för elva år sen och köpte henne för sju år sen. Idag är hon 20 år och för det mesta väldigt lydig. Men hon tycker inte om att bli ryktad och försöker ibland hugga efter mig, då ställer jag mig så att hon inte når och fortsätter borsta. Jag låter henne aldrig någonsin vinna och när jag kommunicerar med henne använder jag rösten med många nyanser.

Vid sidan i år har hon ett stoföl som jag ska behålla och hon har redan visat lite tendenser till att bete sig som mamma. Hon vet redan vad nej betyder och att man inte får sparka eller bita människor.

 

[Laguna]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Jag har haft en sån, en riktig svidmärr.

Någon tycker säkert dethär är konstiga råd, men jag tycker inte du ska ta hjälp av "flum-NH" utan en äkta "hästkarl" (kan va kvinna också) med mycket rent hästvett och som inte är mesig!

Min märr var man TVUNGEN att ha tydliga gränser till, annars blev det ett helvete rent ut sagt. Hästen av den sorten som min var måste veta sin plats, man kan inte tillåta "små" olydigheter.
Jag blev tvungen att kuva henne några gånger, hon blev rent farlig annars. (uppkollad mot smärta osv såklart, vissa märrar är faktiskt "bara" bitchiga).

JAG gav dock upp med den hästen, jag tyckte det blev för påfrestande med denna maktkamp och tvång för att jag skulle kunna träna/tävla osv och köpte istället en häst med hjärtat på riktigt rätt ställe, som jag kan vara kompis med och som gillar det jag gillar, det var ett BRA byte.

 

[flashlight]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Såna ston måste man gränsa på rätt sätt, de är speciella och det kan köra ihop sej rejält med människor som härjar med dem och försöker sätta dem på plats på fel sätt. Lugn och konsekvens och respekt.

Eftersom du fött upp hästen och ändå själv har de här problemen så tror jag du behöver hjälp med hur du ska förhålla dej. Ta inte en massa råd på nätet som kanske inte passar er.

Såna ston blir otroligt goa och samarbetsvilliga och speciella mot dem som de accepterar och gillar, men har stor integritet och det är risk att fel hantering gör dem mycket svåra och tråkiga.

 

[flashlight]

Sv: Tjurigt sto! Hjälp!

Jag har haft en sån, en riktig svidmärr.

Någon tycker säkert dethär är konstiga råd, men jag tycker inte du ska ta hjälp av "flum-NH" utan en äkta "hästkarl" (kan va kvinna också) med mycket rent hästvett och som inte är mesig!

Min märr var man TVUNGEN att ha tydliga gränser till, annars blev det ett helvete rent ut sagt. Hästen av den sorten som min var måste veta sin plats, man kan inte tillåta "små" olydigheter.
Jag blev tvungen att kuva henne några gånger, hon blev rent farlig annars. (uppkollad mot smärta osv såklart, vissa märrar är faktiskt "bara" bitchiga).

JAG gav dock upp med den hästen, jag tyckte det blev för påfrestande med denna maktkamp och tvång för att jag skulle kunna träna/tävla osv och köpte istället en häst med hjärtat på riktigt rätt ställe, som jag kan vara kompis med och som gillar det jag gillar, det var ett BRA byte.

Ja det du beskriver ang ditt förhållningssätt är exempel på helt fel sätt, så det var nog bra att du bytte häst, för bådas skull. Du valde kamp istället för samarbete och det går inte med såna.....