Sjalen
Trådstartare
Min tolvåriga dotter rider i samma grupp som en tjej som jag länge tyckt varit lite udda - hon pratar ofta (men inte alltid) väldigt snabbt och grötigt så att man får fråga vad hon säger men först tänkte jag att detta bara var ett vanligt talfel för det hon säger är ändå intelligent. Hon har mer och mer blivit som ett klister på min dotter (de andra barnen i gruppen är yngre) och jag har börjat fundera på om hon är ensam. Min dotter är av den väldigt sociala typen som har svårt att säga nej och har artigt svarat på tjejens sms osv. men samtidigt beklagat sig för mig åt att denna tjej "fullständigt tar över" i vissa situationer som t.ex. när dottern har en knepig häst att sadla och tjejen gör det istället utan att fråga (samt säger att hon ska köpa en viss häst - men detta säger ju en del tjejer i den åldern i stall så det har jag ju även själv varit med om). När de umgåtts i stallet blir det många sms och ibland undrar tjejen om de kan fortsätta hitta på något under dagen.
Häromveckan sa hon att hon skulle ha "party" och bjöd in min dotter som fick höra att diverse kompisar till henne (halvbekanta till dottern) skulle komma. Vi lämnade dottern och när vi sedan hämtade henne fick vi se att även en nioårig tjej i ridgruppen var där men däremot inga av tjejens tidigare bekräftade kompisar.
Det blev dags för lucia i stallet och naturligtvis var tjejen där tidigt och sms:ade och undrade när vi skulle komma och sa att hon själv skulle "komma in gratis" med kompisar. Väl där visade det sig att hon inte alls hade några kompisar där och gratis kom hon såklart inte in så jag bjöd henne för annars hade det känts för grymt även om jag hellre haft en mysig lucia med min dotter. Jag bjöd även på lussefika i pausen. När det blev dags att gå hem hade tjejen inga pengar till bussen för de hade hon köpt godis för (vi har inte bil själva och bor åt helt fel håll för att ha sällskap kollektivt) så jag lånade ut busspengar till henne eftersom det var -7 grader och ingen vidare promenaddag men hon hade annars tänkt promenera.
Häromdagen får jag så veta att damen jag alltid trott var hennes släkting och som kommer till ridningen ibland (dock ej till lucia tyvärr) inte alls är hennes släkting utan en ledsagare! Alltså inser jag att jag kanske borde kolla upp ett och annat och inte bara lämna dottern "vind för våg" hos denna tjej. Jag har också upptäckt att hon nu blivit dotterns Facebook-kompis och då sett att tjejen där har ett foto där man ser på tok för mycket av henne
Min dotters stora passion är fotboll och nu har tjejen hakat på även detta och provtränat i hennes lag. Till träningen förra måndagen kom hon i vinterjacka, skor, benvärmare och...shorts. I minusgrader på bussen. Hon säger att hon spelat fotboll tidigare men uppger en klubb där dottern spelat och skulle ha spelat i det lag som var hennes ålder i så fall så detta stämmer alltså inte heller...
Det hela verkar riktigt mytoman-aktigt och tragiskt och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta utan behöver ventilera lite. Hennes mamma har jag träffat en gång utanför ett köpcenter men hon sa bara "hej" och försvann i rask takt medan dottern introducerade oss och nu börjar jag ju förstå varför. Pappan bor på annat håll i staden och tjejen verkar bo där på helgerna och åker själv däremellan. Ledsagaren som jag trodde var en släkting är den jag pratat betydligt mer med alltså men tidigare inte förstått sammanhanget. Grejen är att jag får inget jätteförtroende för henne heller. Hon kanske bara tar sitt engagemang som "ett av många" men hon har en hund som hon låter springa okopplad in och ut i stallet tills hon ropar på den och när den är kopplad så skäller den som fanken tills instruktörerna blänger på henne och hon går ut. Hon stänger inte stalldörren fast det står att vattnet fryser om hon inte gör det osv. och även om hon inte är van vid hästar så verkar hon helt enkelt inte bry sig något vidare om vad som pågår omkring henne. Alltså känner jag inte riktigt att jag vet hur jag ska fråga henne om ditt och datt.
Någon med erfarenhet? Kanske rinner denna bekantskap ut i sanden snart men tills dess måste jag ha koll på läget mer än jag har idag känner jag eftersom tjejen beter sig som hon gör och verkligen är som ett klister och jag får säga till min dotter att inte svara ibland (men samtidigt tycker hon ju att det är kul med en jämnårig i ridningen och önskar bara att tjejen struntade i fotbollen och annat).
Häromveckan sa hon att hon skulle ha "party" och bjöd in min dotter som fick höra att diverse kompisar till henne (halvbekanta till dottern) skulle komma. Vi lämnade dottern och när vi sedan hämtade henne fick vi se att även en nioårig tjej i ridgruppen var där men däremot inga av tjejens tidigare bekräftade kompisar.
Det blev dags för lucia i stallet och naturligtvis var tjejen där tidigt och sms:ade och undrade när vi skulle komma och sa att hon själv skulle "komma in gratis" med kompisar. Väl där visade det sig att hon inte alls hade några kompisar där och gratis kom hon såklart inte in så jag bjöd henne för annars hade det känts för grymt även om jag hellre haft en mysig lucia med min dotter. Jag bjöd även på lussefika i pausen. När det blev dags att gå hem hade tjejen inga pengar till bussen för de hade hon köpt godis för (vi har inte bil själva och bor åt helt fel håll för att ha sällskap kollektivt) så jag lånade ut busspengar till henne eftersom det var -7 grader och ingen vidare promenaddag men hon hade annars tänkt promenera.
Häromdagen får jag så veta att damen jag alltid trott var hennes släkting och som kommer till ridningen ibland (dock ej till lucia tyvärr) inte alls är hennes släkting utan en ledsagare! Alltså inser jag att jag kanske borde kolla upp ett och annat och inte bara lämna dottern "vind för våg" hos denna tjej. Jag har också upptäckt att hon nu blivit dotterns Facebook-kompis och då sett att tjejen där har ett foto där man ser på tok för mycket av henne
Min dotters stora passion är fotboll och nu har tjejen hakat på även detta och provtränat i hennes lag. Till träningen förra måndagen kom hon i vinterjacka, skor, benvärmare och...shorts. I minusgrader på bussen. Hon säger att hon spelat fotboll tidigare men uppger en klubb där dottern spelat och skulle ha spelat i det lag som var hennes ålder i så fall så detta stämmer alltså inte heller...
Det hela verkar riktigt mytoman-aktigt och tragiskt och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta utan behöver ventilera lite. Hennes mamma har jag träffat en gång utanför ett köpcenter men hon sa bara "hej" och försvann i rask takt medan dottern introducerade oss och nu börjar jag ju förstå varför. Pappan bor på annat håll i staden och tjejen verkar bo där på helgerna och åker själv däremellan. Ledsagaren som jag trodde var en släkting är den jag pratat betydligt mer med alltså men tidigare inte förstått sammanhanget. Grejen är att jag får inget jätteförtroende för henne heller. Hon kanske bara tar sitt engagemang som "ett av många" men hon har en hund som hon låter springa okopplad in och ut i stallet tills hon ropar på den och när den är kopplad så skäller den som fanken tills instruktörerna blänger på henne och hon går ut. Hon stänger inte stalldörren fast det står att vattnet fryser om hon inte gör det osv. och även om hon inte är van vid hästar så verkar hon helt enkelt inte bry sig något vidare om vad som pågår omkring henne. Alltså känner jag inte riktigt att jag vet hur jag ska fråga henne om ditt och datt.
Någon med erfarenhet? Kanske rinner denna bekantskap ut i sanden snart men tills dess måste jag ha koll på läget mer än jag har idag känner jag eftersom tjejen beter sig som hon gör och verkligen är som ett klister och jag får säga till min dotter att inte svara ibland (men samtidigt tycker hon ju att det är kul med en jämnårig i ridningen och önskar bara att tjejen struntade i fotbollen och annat).