Jag jobbar på just det men enda jag själv på rak arm kom på med
Men en liten följdfundering. Säg att jag tycker att personens inledning inte är särskilt bra, sett ur perspektivet att ta läsaren in i det uppsatsen ska handla om. Första gången man läser sitter men två sidor och undrar varför man läser det man gör. Det är dessutom lite svårt att hänga med då det är ett koncentrat av ett rättsfall där personerna, korrekt, är avidentifierade och benämnda A,B,C, D osv. Och det är lätt att tappa bort vem B är etc. Sen när man läser vidare får man förklaringen att författaren valt sitt ämne utefter det hen kände/tänkte första gången hen läste fallet.
Men samtidigt tänker jag att handledaren (samma som jag har fö) har släppt fram uppsatsen för opponering och inte ansett att den inledningen är inte bra (eller att 1.5 A4 utan styckesindelning är något problem osv). Får/ska/bör man ta upp sådana saker eller kritiserar jag indirekt handledaren då?

Andra gången man läser vet man avsikten med domen och då blir den en bra inledning ska tilläggas.
Jag har bara skummat uppsatsen än men det är ett intressant ämne och åtminstone vid en första anblick väl behandlat.