Tips för nästa steg i ensamhetsträning?

lillavovven

Trådstartare
Vi har en ettårig dvärgschnauzerkille Frippe som på många sätt känns som världens enklaste hund. Lugn och trygg och lagom social med nya människor (vänlig och intresserad men inte för "på"). Han har lätt för att sysselsätta sig själv eller komma till ro på egen hand om han inte får uppmärksamhet när vi är hemma. (Uppfödaren beskrev honom som den valp som ofta valde att ligga kvar och vila/iaktta istället för att hela tiden vara med i leken.) När han var mindre kämpade vi med koppelpromenader då han gick upp i varv (ljudligt!) då vi mötte andra hundar för att han ville fram och hälsa, han är dock betydligt tystare och lugnare vid hundmöten nu och vi har nästan glömt bort hur spända vi var. Vi aktiverar dagligen med enkla medel som kurragömma, div godispaket att leta fram och packa upp, färska ben, godissök/leksakssök hemma och (dock hittills ganska sällan) enkla köttbullespår ute. Han kan baskommandon som kom, sitt, ligg, vila (ligga och lägga ner hakan), ”gå till fällen,” stanna, vänta, leta, high five osv.

Det enda som känns som ett problem är att vi har haft svårt att lämna honom ensam sedan förra sommaren. Vi har redan kommit en bra bit på väg, men jag undrar hur vi ska ta nästa steg. Förra våren (han kom till oss efter påsk 9 veckor gammal) var jag systematisk med att lämna honom lite varje dag, egentligen från kanske 12 veckor till det att han var fem månader. Jag tror att vi kom upp i 45 minuter/1 timme vid några tillfällen framåt 5 mån ålder utan några särskilda problem (i köket med kompostgaller men utsikt mot ytterdörren). Problemet uppstod efter sommaren, då hela familjen hade varit på västkusten, och ensamträningen helt kommit av sig av flera skäl: vi var inte tillräckligt disciplinerade med att lämna honom eftersom alla familjemedlemmar var "hemma"/tillsammans hela tiden; Frippe var oharmonisk i den nya miljön (obekant hus, massor av människor och hundar som passerade den pyttelilla tomten hela tiden osv).

I början av hösten började jag därför om med ensamträningen. I början gick det knappt att vara borta någon minut, utan övergivna skall som kändes nästan panikartade. (Han har dock sedan början av hösten gått på dagis 2-3 ggr i veckan och trivs där.) Jag började med att avgränsa mellan honom och mig då jag var hemma och jobbade, och lämnade någon minut här och där i samma avgränsning och gick ut genom ytterdörren med gradvis minimalt bättre resultat (han kanske var tyst någon knapp minut som mest innan han började skälla). Jag tror att han stressade upp sig av hela grejen med förberedelserna inför lämnandet: sätta upp kompostgaller, flytta vattenskål och fäll till det avgränsade utrymmet, avskedsfras osv.

Den stora vändningen kom då vi a) slutade helt med kompostgaller och b) gav honom en distraktion (frusen kong eller fruset revben) i samband med att vi går. Nu har lämningarna blivit lugna. Han ser att jag går, återgår sedan till sin kong/revben (som dock sällan intresserar mer än 10 min/en kvart), och går sedan nerför halvtrappan till ytterdörren och väntar tyst till vi kommer tillbaka. Vi filmar, men just ytterdörren nedanför halvtrappan är inte med i bild, och jag vet därför inte om han står och fixerar dörren eller kommer till ro. Som mest (fram till idag) har han väntat tyst vid ytterdörren i uppåt 20 minuter (så totalt ensam i kanske 30 minuter inklusive tiden med kong/ben), och är ganska lugn då man kommer tillbaka. Vi ger honom ingen uppmärksamhet precis vid återkomsten och han springer själv uppför trappan och verkar ganska oberörd.

Idag lämnade jag honom med en kong kl 11 och kom tillbaka 11.55. Inte ett pip under hela tiden! Jag kan se på filmen att han 11.11 överger sin kong och går nerför trappan. Han har alltså väntat tyst vid ytterdörren i över 40 minuter, vilket förstås är ett enormt framsteg! Jag känner bara att det vore mer fridfullt att veta att han gick och lade sig i soffan/en fåtölj/på sin fäll när vi är borta, som han gör annars.
Min fråga, efter denna långa inledning, är därför hur jag ska se på detta? Ska jag:

a) vara nöjd med att han är lugn vid ytterdörren och låta honom fortsätta stå/ligga på hallmattan om det nu är det han vill? Jag tycker att det verkar oharmoniskt att han är precis innanför ytterdörren, men det är ju möjligt att han faktiskt slappnar av där. (Jag ska filma där nästa gång jag går hemifrån.)

b) försöka träna honom att istället komma till ro i vardagsrummet/övre hallen där fällen är? Jag har lärt honom ”gå till fällen” och berömmer honom varje gång han ligger för sig själv någonstans och vilar och säger då ”vila”, vilket också betyder ”ligg och lägg ner hakan på golvet” vilket han kan. Han kan ligga kvar på fällen en stund medan jag tex går ner på nedervåningen utan att följa efter. Jag skulle ju kunna träna honom på att ligga kvar på fällen längre stunder (vid våra måltider tex, eller då jag arbetar hemma.) Frågan är bara hur jag tränar honom att fortsätta vila där uppe då jag själv inte är hemma? Att filma och sedan gå in varje gång han går nerför halvtrappan till ytterdörren blir ju som att belöna (med uppmärksamhet) att han går dit, även om jag bara går in och säger åt honom att gå upp och vila?

Jag testade igår med att spärra av halvtrappan ner till ytterdörren med kompostgaller och lägga hans fäll precis bredvid, i förhoppningen att han då kanske skulle komma till ro däruppe, men det gjorde bara att han stod och skällde. Så avgränsningar struntar vi i från och med nu (sovrumsdörrarna är stängda men han har tillgång till kök, vardagsrum och övre och nedre hall (och nedervåningen men dit går han inte).

Hur skulle ni tänka? Kanske vi helt enkelt ska vara glada att han väntar tyst vid ytterdörren och strunta i att det inte är helt avspänt? Kanske det ger sig med tiden? Eller ska jag helt enkelt fortsätta träna att han ska stanna på fällen även när vi går, och i så fall hur?? Samtidigt vill jag ju att han ska välja valfri skön viloplats på övervåningen…

Alla kloka tips är välkomna! Särskilt intressant förstås om ni själva hittat sätt att lösa liknande "problem" (om man nu ska se det som ett problem att han väntar vid ytterdörren förstås).
 
IMG_5875 (2).webp
Målbilden som kanske är ouppnåelig!
 
Filma och se vad han gör vid ytterdörren till att börja med. Ligger han där och vilar så är det ju jättebra och jag hade varit nöjd med det.

När jag går hemifrån lägger sig min hund ofta i korgen i hallen och har koll på ytterdörren. Hon ligger i stort sett aldrig där när jag är hemma. Hon lägger sig där och väntar på mig även om sambon är hemma med henne.
 
Filma och se vad han gör vid ytterdörren till att börja med. Ligger han där och vilar så är det ju jättebra och jag hade varit nöjd med det.

När jag går hemifrån lägger sig min hund ofta i korgen i hallen och har koll på ytterdörren. Hon ligger i stort sett aldrig där när jag är hemma. Hon lägger sig där och väntar på mig även om sambon är hemma med henne.

Ja, det kanske är helt ok egentligen. Ska definitivt filma för att se om han vilar. Min man föreslog en korg bredvid ytterdörren, det är ju faktiskt en variant.
 
Ja, det kanske är helt ok egentligen. Ska definitivt filma för att se om han vilar. Min man föreslog en korg bredvid ytterdörren, det är ju faktiskt en variant.

En korg i hallen är väl en bra idé.

Jag hälsar förresten glatt på min hund när jag kommer hem. Ignorera henne inte. Jag har ju saknat henne och vill pussa och klappa om henne när vi ses igen.
 
Jag tycker inte det spelar nån roll alls om hunden ligger precis vid ytterdörren eller i sängen i vardagsrummet om han vilar/väntar lugnt! Det var till viss del iom att jag slutade bry mig om var hunden skulle vara när jag gick hemifrån som min egna ensamhetsträning här gick mycket bättre. Jag kan bara dra slutsatsen att min hund vill kunna nå ytterdörren, helst. Det var så jäkla mycket bök att spärra av honom nånstans när jag skulle gå, kändes väldigt onaturligt. Så jag började köra så att jag gick, han hänger ofta med till ytterdörren och tittar på mig när jag går ut, men sen lägger han sig och vilar/sover på hallgolvet.

Visst, en liten hundsäng i hallen gör ju inget. Men i övrigt tycker jag du ska testa att sluta bry dig öht om VAR hunden är när han är ensam. Mycket möjligt kommer han ändå plötsligt få för sig att gå och lägga sig nån annanstans, det har min gjort några gånger.

Jag hälsar inte glatt när jag kommer hem, jag beter mig ungefär som när jag varit på toaletten direkt när jag kommer in genom dörren (dvs som ingenting har hänt). Jag går in och klär av mig, lastar av väska/kassar - sen klappar jag om honom lite lagom. Kan ge honom några lugna klappar och ett "hejsan hörrö" iofs, men inget tjo och tjim. Men där får man nog känna av hur ens hund är.
 
Som sagt, kommer han till ro innanför ytterdörren tycker jag att du kan vara nöjd. Det är naturligt för hunden att lägga sig på ett ställe där han kan slappna av maximalt utan att missa viktiga händelser (= din återkomst).
 
Jag tycker inte det spelar nån roll alls om hunden ligger precis vid ytterdörren eller i sängen i vardagsrummet om han vilar/väntar lugnt! Det var till viss del iom att jag slutade bry mig om var hunden skulle vara när jag gick hemifrån som min egna ensamhetsträning här gick mycket bättre. Jag kan bara dra slutsatsen att min hund vill kunna nå ytterdörren, helst. Det var så jäkla mycket bök att spärra av honom nånstans när jag skulle gå, kändes väldigt onaturligt. Så jag började köra så att jag gick, han hänger ofta med till ytterdörren och tittar på mig när jag går ut, men sen lägger han sig och vilar/sover på hallgolvet.

Visst, en liten hundsäng i hallen gör ju inget. Men i övrigt tycker jag du ska testa att sluta bry dig öht om VAR hunden är när han är ensam. Mycket möjligt kommer han ändå plötsligt få för sig att gå och lägga sig nån annanstans, det har min gjort några gånger.

Jag hälsar inte glatt när jag kommer hem, jag beter mig ungefär som när jag varit på toaletten direkt när jag kommer in genom dörren (dvs som ingenting har hänt). Jag går in och klär av mig, lastar av väska/kassar - sen klappar jag om honom lite lagom. Kan ge honom några lugna klappar och ett "hejsan hörrö" iofs, men inget tjo och tjim. Men där får man nog känna av hur ens hund är.

Tack, det var jätteskönt att höra att det funkade bättre för dig att strunta i var hunden är när man går! Jag har sett din tidigare tråd om ensamhetsträning och hade för mig att just platsliggandet var nyckeln till framgång, men kan ha läst slarvigt/missat fortsättningen :-).
 
Min hund får vara i hallen + sovrummet när hon är ensam. Stänger till andra rum då de har låga fönster och jag inte vill att hon ska få vanan att skälla på hundar/fåglar/m m som hon då ser. Hon låg ofta i början på hallmattan när jag kom hem. Var dock helt lugn och ibland lite sömnig så jag kunde behöva kliva över henne för att komma in. Så bara för att hunden är precis innanför dörren behöver den inte vara orolig.
Nu har jag köpt en fäll som jag lägger fram i hallen när jag går hemifrån eftersom hon helst vill ligga där, trots att hon har tillgång till sängen. Nu ligger hon på fällen när jag kommer hem.
 
Tack, det var jätteskönt att höra att det funkade bättre för dig att strunta i var hunden är när man går! Jag har sett din tidigare tråd om ensamhetsträning och hade för mig att just platsliggandet var nyckeln till framgång, men kan ha läst slarvigt/missat fortsättningen :-).

Jag var för dålig att uppdatera..

Om du läst den tråden så vet du hur mycket problem jag hade och hur mycket jag testade olika saker i träningen, och nötte.. Till slut bestämde jag mig för att skita i allt vad avspärrningar heter inomhus, förutom att jag stänger till kök och sovrum när jag går hemifrån. Så det blir lite mindre yta, och det låter mer in i de rummen utifrån. Han får vara i hall och vardagsrum. Han når dörren, och en av hans favoriter är iaf att ligga på klinkern i hallen...

Sen gick jag bara ut och in jättemånga gånger, sen ökade jag på lite tid (en minut) tills jag märkte att han la sig ner istället för att börja skälla. Sen kunde jag dra 10-15 min och gjorde det massa gånger (mjölk på ica). Sen började jag gå 30-45-60-90 minuter när vi hade lydnadstränat o dyl. Nu vet jag att jag kan dra iväg 1-2h om vi bara gått en vettig promenad så han har nosat och rastat. Kan säkert funka längre än så också, men idag har jag inte ofta tid eller behov att dra längre. Funkar även om det bara är en gång i veckan eller dyl. Sen får han vara ensam i bilen vid träning också, igår tränade vi sök tex, då var han i bilen 1-2 timmar efter sitt pass, och en stund före.

Det största för oss var nog att komma över själva lämningen, att gå ut. Sen behövde vi bara ha is i magen och utöka tiden, bäst när han var trött. Jag var rädd att han skulle skälla på folk i trapphuset, men han slutade med det när jag är hemma, och därför är jag inte heller särskilt rädd att han ska göra det ensam heller. (kanske voffa till en gång ibland, men det är ju inte hela världen..). Jag trodde ett tag att det var viktigt att inte stänga dörren framför nosen på honom, men det är det inte för oss. Han blir inget särskilt uppjagad av det alls. Han lägger sig ner och väntar/vilar efter 10 sek eller nått.
 
Tänkte på denna tråd nyss. Efter lite lydnadsträning och hundlek var grabben här ganska nöjd. Medans jag duschade hade han i princip gått och lagt sig, men vaknade till när jag kom ut och klädde på mig. Men la sig i vardagsrummet under tiden (nu verkar han förstå att jag påväg att dra ut ensam ibland.. som tex när jag duschar och klär på mig..). Men när jag öppnade ytterdörren och gick ut märkte jag att han reste sig upp precis innan jag stängde och började gå mot dörren. Kollade sen på min övervakningskamera, men såg han inte riktigt (vissa dödvinklar..), däremot var det tyst.

Kollade av några gånger på kameran medans jag var borta, helt tyst. När jag kom hem 1,5h senare eller nått såg jag att hans liggavtryck var precis innanför/dikt an mot ytterdörren (blött ute:P), så han har legat där i princip helatiden. Då har han ju hunnit ställa sig upp medans jag låser upp dörren alltså. Så ja, så ser det ut här. Inga problem med det tycker jag, det märks att han vilat på hur han stretchar och gäspar när jag kommer hem också..

Så det kan nog vara värt att tänka på!
 
Tänkte på denna tråd nyss. Efter lite lydnadsträning och hundlek var grabben här ganska nöjd. Medans jag duschade hade han i princip gått och lagt sig, men vaknade till när jag kom ut och klädde på mig. Men la sig i vardagsrummet under tiden (nu verkar han förstå att jag påväg att dra ut ensam ibland.. som tex när jag duschar och klär på mig..). Men när jag öppnade ytterdörren och gick ut märkte jag att han reste sig upp precis innan jag stängde och började gå mot dörren. Kollade sen på min övervakningskamera, men såg han inte riktigt (vissa dödvinklar..), däremot var det tyst.

Kollade av några gånger på kameran medans jag var borta, helt tyst. När jag kom hem 1,5h senare eller nått såg jag att hans liggavtryck var precis innanför/dikt an mot ytterdörren (blött ute:P), så han har legat där i princip helatiden. Då har han ju hunnit ställa sig upp medans jag låser upp dörren alltså. Så ja, så ser det ut här. Inga problem med det tycker jag, det märks att han vilat på hur han stretchar och gäspar när jag kommer hem också..

Så det kan nog vara värt att tänka på!

Det är precis så jag börjar tro att Frippe gör, ligger och vilar precis innanför dörren. Tidigare har jag trott att han står upp och väntar, men när han nu var helt tyst vid dörren i 40 minuter igår borde det ju vara så att han faktiskt legat och vilat. Och när jag tänker efter har han faktiskt sträckt på sig någon annan gång då jag kommit hem och han stått i hallen. Vi har riktat om kameran för att se hallmattan vid dörren nästa gång vi lämnar honom. Om det är så att han faktiskt lägger sig och slappnar av känns det helt obeskrivligt fantastiskt, efter att ha kämpat med detta i så små stundom hopplösa steg hela hösten!

Tack till alla som svarat i tråden! Det gör stor skillnad att inse att hundar mycket väl kan välja just dörren som favoritplats då de är ensamma, utan att det behöver betyda att de är på spänn.
 
Det är precis så jag börjar tro att Frippe gör, ligger och vilar precis innanför dörren. Tidigare har jag trott att han står upp och väntar, men när han nu var helt tyst vid dörren i 40 minuter igår borde det ju vara så att han faktiskt legat och vilat. Och när jag tänker efter har han faktiskt sträckt på sig någon annan gång då jag kommit hem och han stått i hallen. Vi har riktat om kameran för att se hallmattan vid dörren nästa gång vi lämnar honom. Om det är så att han faktiskt lägger sig och slappnar av känns det helt obeskrivligt fantastiskt, efter att ha kämpat med detta i så små stundom hopplösa steg hela hösten!

Tack till alla som svarat i tråden! Det gör stor skillnad att inse att hundar mycket väl kan välja just dörren som favoritplats då de är ensamma, utan att det behöver betyda att de är på spänn.

Filma så ser du, perfekt !:)

Det viktiga är ju att de kan vara lugna och vila/vänta avslappnat. Ju vanare de blir med det hela desto mer slappar/sover de kan jag tro. Min har börjat gå och lägga sig själv i sovrummet nu ibland när jag borstar tänder och gör mig redo för att lägga mig.. det gjorde han aldrig förrän nu vid ca 16-17mån ålder. Kanske kommer han plötsligt ligga i soffan nångång när jag kommer hem..

Jag tippar på att din hund inte stod och spände sig i 40 min vid dörren utan ett ljud... ;)
 
Attans! Lämnade idag med frusen kong och filmade ytterdörren. Efter ca 15 minuter på övervåningen med kongen kom Frippe nerför trappan och ställde sig och lyssnade vid dörren. Efter ytterligare 5 minuter skällde han lite prövande av och till i någon knapp minut och tystnade därefter. Sedan stod han tyst kvar vid dörren (bredvid den fäll jag lagt dit) fram till det att jag kom hem. Då hade jag varit borta i totalt 45 minuter, så han stod i princip tyst vid dörren (med undantag av någon minuts skällande strax efter det att han gått till dörren) i en halvtimme utan att lägga sig ned.

Inte helt avspänt alltså. Samtidigt inte särskilt stressat heller, när jag kom hem verkade han lugn. Jag kanske väljer att se det som hyfsat positivt trots allt. Bra ju att han inte fortsatte att skälla utan tystnade.
 
Ja.. lite underligt att han kan stå tyst så länge kan man ju tänka sig.

Men har du testat utan att han får nått att aktivera sig med? De behöver ju inte vara dummare än att de fattar att du är borta, och vart du tog vägen (han går ju till ytterdörren). Annars kan det ju mycket väl vara så att han kommer lägga sig ner och vänta/vila om det bara får bli fler repetitioner också. Vad gör han om du bara går ut? Skäller antar jag..men om du går ut, låser, väntar nån sekund (om han inte börjar skälla så fort) och går in igen som inget har hänt, och upprepar det 100 ggr..så kanske han slutar bry sig om att du försvinner genom ytterdörren.

Du måste ju inte ändra din metod, men kan ha det i åtanke kanske ifall du inte upplever att poletten trillar ner annars.

För mig så blev den viktigaste tröskeln att han skulle ta det med ro att jag försvann ut genom ytterdörren och inte bry sig, precis som han gör när jag går på toa/duschar. Tiden var inte det viktigaste att få till i början.
 
Tack för att du orkar läsa och svara :-)

Om jag går ut med soporna/för att hämta tidningen står han tyst och väntar i trappan eller ovanför. Går jag en längre stund utan distraktion vid lämningen tror jag att han börjar skälla, men det var faktiskt ett tag sedan jag prövade det nu.

(Distraktionen införde vi för att bryta de negativa känslor han verkade ha tidigare kring själva lämningen, så den är inte till för att han inte ska märka att vi går. Jag försöker att alltid vara ganska tydlig med att jag går, och ibland går han ner efter mig till dörren och kollar och sedan upp till kong/ben igen.)

Förra veckan då min man var ensam hemma med honom ägnade han en halv dag åt att "lämna" Frippe för div småärenden på ca 10-15 minuter åt gången (han fick ett ben första gången men därefter ingenting), då sade han inte ett pip under hela dagen utan stod och väntade. Kanske ska fortsätta med mängdträning helt enkelt...
 
Hade det varit jag så hade jag nog testat utan att han fick nått vid lämnandet. Det låter ganska lika som min situation var, förutom att han skällde vid dörren tills han plötsligt la sig istället. Men han la sig ju inte sekunden jag gick ut i början direkt, det kunde ta en minut eller så.

Min hund varvar upp av att slicka kong/tugga på nått, så det fick bara en dålig effekt.

Om han är helt tyst när du bara går ut så verkar han ju inte få panik direkt.. Tror inte det vore så konstigt om det bara krävdes fler repetitioner innan han plötsligt inser att det är smidigare att ligga ner och vänta än att stå och vänta.. Men det är min gissning, ni vet ju förstås bäst för er hund!

Det kan ju mycket väl vara så att er hund funkar med bägge delarna, antingen med att få en kong eller att bara gå också. Det är ju inte hela världen om hunden skäller till ett par gånger och chillar sen heller. I början när min hund var ensam i bilen kortare stunder mellan varven vid träning i skogen så skällde han en del, men med några fler repetitioner så blev han plötsligt lugn och tyst istället. Så var han..han behövde vänja sig liksom. Samma med toan, han skällde alltid när jag gick in där ända tills en dag när han sket i det, det var ju inget speciellt som hände..
 
Ska faktiskt testa lite längre stunder utan att ge kong/ben också. Det har definitivt varit bra att ge godsaker för att avdramatisera/vända stämningen kring lämnandet, men det är möjligt att det funkar bra/bättre utan nu. Ska testa. Hoppas verkligen att det klickar snart!

Lustigt nog är han väldigt avspänd på andra sätt hemma, lägger sig och vilar i rum där vi inte är, har aldrig brytt sig om stängda toadörrar och liknande. Hoppas verkligen få till det här som egentligen är den enda skuggan i hundägandet för oss...
 
Det låter som det kommer gå vägen.. Han är bara året gammal, har lite svårt att se att han kommer fortsätta och stå och stirra på dörren, särskilt om han är trött och nöjd. Ni kan ju testa att lämna de längre stunderna efter att ni har aktiverat lite mer?

Min har också börjat gå och lägga sig i andra rum, eller tex i hallen när jag är hemma i vardagsrummet. Så när jag går hemifrån kan han ligga där medans jag kliver över honom och går ut, utan att röra sig. Särskilt då om han är riktigt trött.
 

Liknande trådar

Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 145
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Vill gärna höra andras erfarenheter gällande rutiner till hundar. Har två terriers. En airedale och en mindre foxfröken på 11 år. Min...
Svar
12
· Visningar
939
Senast: Migo
·
Övr. Hund Vi passar ibland en äldre hund (11 år troligen korsning bichon havanais och terrier av något slag) som alltid haft svårt att vara ensam...
Svar
2
· Visningar
370
Hundträning Hunden min gnäller KONSTANT så fort vi inte är hemma. Hemma säger den nästan aldrig någonting. Men så fort vi åker i bilen, eller åker...
Svar
8
· Visningar
1 157
Senast: Nota
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp