Inte det notoriska ouppfostrade tiggandet, utan det medfödda tiggandet med lång hals utsträckt i en vacker båge, spetsade öron, 'nickandet' för att lukta och spana in föremålet för åtrån och, i de fall det är nåt väldigt gott, ett och annat hummande. Det är ju inget intränat beteende utan något alla hästar gör om man t.ex. gör misstaget att äta äpple där de kan se, höra och känna lukten av det.
Men funkar det verkligen i hästvärlden, eller är det bara mina hästar som är ogina och inte bjussar sina kompisar trots tiggandet? Eller är det från hästens sida bara ett mycket starkt visat intresse för godsaken (de visar ju nästan samma kroppssignaler om jag skulle komma ut med något de är lite lätt skeptiska till/nyfikna på, minus hummandet då), och som utvecklas till tiggande då de märker att dessa kroppsignaler tenderar att få människor att falla till föga och dela med sig sina godsaker? Eller finns det tiggande hummandet (som exempelvis när man kommer ur foderrummet vid bästa fodringstid) där, medfött, och används av vildhästar för att tigga godsaker av varandra? Någon som vet?
Men funkar det verkligen i hästvärlden, eller är det bara mina hästar som är ogina och inte bjussar sina kompisar trots tiggandet? Eller är det från hästens sida bara ett mycket starkt visat intresse för godsaken (de visar ju nästan samma kroppssignaler om jag skulle komma ut med något de är lite lätt skeptiska till/nyfikna på, minus hummandet då), och som utvecklas till tiggande då de märker att dessa kroppsignaler tenderar att få människor att falla till föga och dela med sig sina godsaker? Eller finns det tiggande hummandet (som exempelvis när man kommer ur foderrummet vid bästa fodringstid) där, medfött, och används av vildhästar för att tigga godsaker av varandra? Någon som vet?
