hjärter_dam
Trådstartare
Några av er kanske läste min andra tråd, ca en månad gammal där jag beskrev hur pållan testade mig rätt så rejält. Jag tog tag i problemet, och nästa gång hon vände och försökte resa sig så fick hon dressyrpiskan i rumpan, inte speciellt hårt men tillräckligt för att hon skulle förstå vad det var frågan om. Efter det gick hon ättebra i några dagar, och sen ställdes hon av och fick lite jullov.
Vi tog upp ridningen på juldagen igen, jag hade min syster och ponnyn med mig ut och allt förlöpte väldigt väl, hon verkade tycka att det var jätteskönt att få komma ut i skogen igen. Även annandagen gick det bra, så idag gav jag mig iväg själv ut i skogen, syster hade annat för sig idag.
Hon gick väldigt bra de första 10 minuterna, men sen började cirkusen igen
. Hon vände om, jag vände tillbaka, hon reste sig osv. Men den här gången var jag mer med på vad som skulle händ, så så fort hon kom ner på alla fyra så drev jag fram henne i öppna eller sluta, drev allt vad jag hade och överdrev ställningen lite för att få henne att behålla alla fyra fötterna på jorden. Hon blev lite paff, men fortsatte iaf åt "mitt" håll.
Efter en stund gjorde hon likadant igen, ute på en lite större skogsväg med gräs i mitten, och nu bestämde jag mig för att visa henne vem det var som starkast. Jag har ju insett att det inte går att tvinga den här hästen till någonting med våld, utan istället måste jag försöka att överlista henne. Så, istället för att vända tillbaka efter att hon hade vänt så bad jag henne att gå på en volt åt det hållet hon ville gå. Hon fick gå rätt så många varv, tills det inte var så roligt längre, då vände jag ut henne åt "mitt" håll igen, och lätt henne gå i lite öppna. Ett par gånger till försökte hon vända, men det tog inte speciellt lång tid innan hon kom på att det var roligare att gå rakt fram åt "mitt" håll än att gå på en liten volt på vägen utan att komma någonstans.
När hon hade accepterat att jag valde vilket håll vi skulle gå på, började jag att rida åt båda hållen både åt "mitt" håll och åt "hennes". Första gången reste hon sig lite när hon skulle vända åt "mitt" håll, men sen gick det bra. Jag fortsatte att rida fram och tillbaka på vägen, tills hon gick fram lika bra och utan tvekan åt bådas håll. Därefter red vi hemåt och såfort hon tvekade lite så började jag vända henne, än åt det ena hållet och än åt det andra. Ett par gånger gjorde hon egna små vändningar, men när jag sa ifrån och bad henne att gå åt mitt håll istället så gjorde hon det helt utan protester.
Det känns så skönt att jag våga det ta den här fajten med henne, och att jag kunde göra det helt utan att bruka våld mot henne. Jag har insett att hon är oerhört intelligent, och för att få henne med sig måste man överlista henne.
Jag är oerhört tacksam för alla era tips, och för att ni delar med er av era erfarenheter, utan dem hade jag varken vetat hur jag skulle rå på henne, eller vågat gått emot henne. Visst, speciellt kaxiga är jag inte när hon reser sig, men jag är rätt så övertygad om att om jag bara håller min balans så håller hon sin.
Självklart kommer inte den här enda
Vi tog upp ridningen på juldagen igen, jag hade min syster och ponnyn med mig ut och allt förlöpte väldigt väl, hon verkade tycka att det var jätteskönt att få komma ut i skogen igen. Även annandagen gick det bra, så idag gav jag mig iväg själv ut i skogen, syster hade annat för sig idag.
Hon gick väldigt bra de första 10 minuterna, men sen började cirkusen igen
. Hon vände om, jag vände tillbaka, hon reste sig osv. Men den här gången var jag mer med på vad som skulle händ, så så fort hon kom ner på alla fyra så drev jag fram henne i öppna eller sluta, drev allt vad jag hade och överdrev ställningen lite för att få henne att behålla alla fyra fötterna på jorden. Hon blev lite paff, men fortsatte iaf åt "mitt" håll. Efter en stund gjorde hon likadant igen, ute på en lite större skogsväg med gräs i mitten, och nu bestämde jag mig för att visa henne vem det var som starkast. Jag har ju insett att det inte går att tvinga den här hästen till någonting med våld, utan istället måste jag försöka att överlista henne. Så, istället för att vända tillbaka efter att hon hade vänt så bad jag henne att gå på en volt åt det hållet hon ville gå. Hon fick gå rätt så många varv, tills det inte var så roligt längre, då vände jag ut henne åt "mitt" håll igen, och lätt henne gå i lite öppna. Ett par gånger till försökte hon vända, men det tog inte speciellt lång tid innan hon kom på att det var roligare att gå rakt fram åt "mitt" håll än att gå på en liten volt på vägen utan att komma någonstans.
När hon hade accepterat att jag valde vilket håll vi skulle gå på, började jag att rida åt båda hållen både åt "mitt" håll och åt "hennes". Första gången reste hon sig lite när hon skulle vända åt "mitt" håll, men sen gick det bra. Jag fortsatte att rida fram och tillbaka på vägen, tills hon gick fram lika bra och utan tvekan åt bådas håll. Därefter red vi hemåt och såfort hon tvekade lite så började jag vända henne, än åt det ena hållet och än åt det andra. Ett par gånger gjorde hon egna små vändningar, men när jag sa ifrån och bad henne att gå åt mitt håll istället så gjorde hon det helt utan protester.
Det känns så skönt att jag våga det ta den här fajten med henne, och att jag kunde göra det helt utan att bruka våld mot henne. Jag har insett att hon är oerhört intelligent, och för att få henne med sig måste man överlista henne.
Jag är oerhört tacksam för alla era tips, och för att ni delar med er av era erfarenheter, utan dem hade jag varken vetat hur jag skulle rå på henne, eller vågat gått emot henne. Visst, speciellt kaxiga är jag inte när hon reser sig, men jag är rätt så övertygad om att om jag bara håller min balans så håller hon sin.
Självklart kommer inte den här enda
