P
Pepparn
Hej!
Nu kommer jag med mina frågor igen! Ignorera mig om jag är jobbig men jag har så mycket jag undrar över.
Okej, till er som orkar:
Lite bakgrundsfakta: Jag har en varmblodskille på 7 år som jag köpte för ett år sedan. Han har aldrig gått på travet då han ej var bekväm med vagn utan reds in av uppfödarna. De sålde honom i sin tur till en tjej som hade honom en tid men hon klarade inte av honom så han gick tillbaka till uppfödarna. De sålde en modig kille men fick tillbaka en nervös och osäker pojke. Därför var han svårsåld och vilade säkert ett år innan jag köpte honom.
Jag har haft honom i drygt ett år nu och även om han har blivit säkrare så är han fortfarande nervös i vissa situationer/vissa dagar. Vi har kommit igång med träningen och nu håller jag på att sätta igång honom efter en månads vila pga. hälta. Innan vilan travade vi kortare sträckor i lugnt tempo. Nu är min fråga om ni tycker att min plan över träning och ev. senare tävling är vettig.
Skrittar för tillfället, har gjort det i tre veckor, varvat med tömkörning. Skrittpassen är dryga timmen ca två dagar i sträck och därmellan vila och tömkörning. Har tänkt att fortsätta med detta juli ut och sedan börja lägga in kortare travpass i augusti. I slutet av augusti kommer jag att flytta honom pga. studier och räknar då med att han kommer vila ett par veckor för omställningens skull. Tar sedan upp träningen med skritt i några veckor för att sedan bygga på med mer och mer trav så att jag i november travar rätt långa pass och sedan varva ner honom för vila i december. Har även tänkt att börja ta lektioner i dressyr och varvar fortfarande med tömkörning. Tar upp träningen i januari, skrittar igång första månaden och ökar stegvis traven. Lägger efter några månader in lite galopparbete och ev. gymnastiserande hoppövningar på låg nivå. Siktar på att rida min första PP under sommaren om allt går som det ska.
Låter detta vettigt? Eller är jag ute och cyklar? Går jag för fort fram, för långsamt? Självklart är det ju så individuellt och jag kommer ju att märka när han är redo för mer ansträngning, både fysiskt och psykiskt. Men på det stora hela, låter det bra?
Tacksam för synpunkter.
/ Karin
Nu kommer jag med mina frågor igen! Ignorera mig om jag är jobbig men jag har så mycket jag undrar över.
Okej, till er som orkar:
Lite bakgrundsfakta: Jag har en varmblodskille på 7 år som jag köpte för ett år sedan. Han har aldrig gått på travet då han ej var bekväm med vagn utan reds in av uppfödarna. De sålde honom i sin tur till en tjej som hade honom en tid men hon klarade inte av honom så han gick tillbaka till uppfödarna. De sålde en modig kille men fick tillbaka en nervös och osäker pojke. Därför var han svårsåld och vilade säkert ett år innan jag köpte honom.
Jag har haft honom i drygt ett år nu och även om han har blivit säkrare så är han fortfarande nervös i vissa situationer/vissa dagar. Vi har kommit igång med träningen och nu håller jag på att sätta igång honom efter en månads vila pga. hälta. Innan vilan travade vi kortare sträckor i lugnt tempo. Nu är min fråga om ni tycker att min plan över träning och ev. senare tävling är vettig.
Skrittar för tillfället, har gjort det i tre veckor, varvat med tömkörning. Skrittpassen är dryga timmen ca två dagar i sträck och därmellan vila och tömkörning. Har tänkt att fortsätta med detta juli ut och sedan börja lägga in kortare travpass i augusti. I slutet av augusti kommer jag att flytta honom pga. studier och räknar då med att han kommer vila ett par veckor för omställningens skull. Tar sedan upp träningen med skritt i några veckor för att sedan bygga på med mer och mer trav så att jag i november travar rätt långa pass och sedan varva ner honom för vila i december. Har även tänkt att börja ta lektioner i dressyr och varvar fortfarande med tömkörning. Tar upp träningen i januari, skrittar igång första månaden och ökar stegvis traven. Lägger efter några månader in lite galopparbete och ev. gymnastiserande hoppövningar på låg nivå. Siktar på att rida min första PP under sommaren om allt går som det ska.
Låter detta vettigt? Eller är jag ute och cyklar? Går jag för fort fram, för långsamt? Självklart är det ju så individuellt och jag kommer ju att märka när han är redo för mer ansträngning, både fysiskt och psykiskt. Men på det stora hela, låter det bra?
Tacksam för synpunkter.
/ Karin