Studera senare i livet?

[Aliide]

Jag har varit så galet trött på min nuvarande bransch att det på riktigt känns som någon form av övergrepp att åka till jobbet. I flera år så har det varit så motigt, tungt, deppigt men nu äntligen! Det är dags för den här snart 40-åriga kvinnan att plugga. Om drygt 1,5 vecka så påbörjas min 3-åriga utbildning och motivationen har varit så galet hög.

Tills…

När jag öppnade kursplanen Motivationen var en stark 10:a innan, rakt ner till en svag 2. Trots att jag är behörig (såklart) så är det 10 år sedan jag studerade något sist. Jag känner mig helt möglig i huvudet. Har fullt upp med att ha kolla på alla plattformar, mailadresser, appar, inlogg, hitta osv på deras digitala hjälpmedel.

Kan jag inte få några av era solskenshistorier gällande att byta arbetsriktning senare i livet? Är det bara jag som känner den här stressen med att jag aldrig kommer klara det?

 

[SiZo]

Du kommer inte ha koll på alla plattformar direkt, det är samma sak om man börjar på ett nytt jobb. Inte stället du kravet på dig själv att du ska ha koll på allt första arbetsdagen?

Jag började studera som 32 åring och det gick hur bra som helst. Lite förvirring innan jag hittade min studieteknik. Men sen så har det gått bra!

 

[Mabuse]

Jag har varit så galet trött på min nuvarande bransch att det på riktigt känns som någon form av övergrepp att åka till jobbet. I flera år så har det varit så motigt, tungt, deppigt men nu äntligen! Det är dags för den här snart 40-åriga kvinnan att plugga. Om drygt 1,5 vecka så påbörjas min 3-åriga utbildning och motivationen har varit så galet hög.

Tills…

När jag öppnade kursplanen Motivationen var en stark 10:a innan, rakt ner till en svag 2. Trots att jag är behörig (såklart) så är det 10 år sedan jag studerade något sist. Jag känner mig helt möglig i huvudet. Har fullt upp med att ha kolla på alla plattformar, mailadresser, appar, inlogg, hitta osv på deras digitala hjälpmedel.

Kan jag inte få några av era solskenshistorier gällande att byta arbetsriktning senare i livet? Är det bara jag som känner den här stressen med att jag aldrig kommer klara det?

Äsch, klart du kommer klara det. Utbildningar är ju utformade just för att de som går dem ska klara dem. Lite admin-fix i början kommer man snabbt förbi. Gissar att det typ är två-tre system du behöver logga in i? Man lär sig snabbt. Viktigast är lärplattformen, där finns förmodligen all info.

 

[Snubbelfot]

Min bättre hälft började precis en YH-utbildning på distans. Intrycket är tyvärr detsamma lika nedslående som mitt intryck från olika lösa kurser på distans (och som ditt); högskolorna verkar överlag inte vara jättebra på att skapa lättanvända digitala lärmiljöer, hur övertygade de än må vara om motsatsen.

Men det är inga oöverstigliga hinder, bara onödiga fartgupp. Du kommer att lära dig hitta, lära dig jobba runt de slalompinnar som just din skola ställt upp i backen. Ge det litet tid.

 

[Milosari]

Jag hoppade på en YH-utbildning när jag var 37, bästa beslutet jag tagit. Fick jobb innan utbildningen var färdig och har idag en helt annan situation jobbmässigt (tycker det är ROLIGT att jobba 99 % av tiden, kan flexa och jobba hemifrån, och får dessutom mer betalt).

Nya system är aldrig roligt, men när man väl lärt sig är förhoppningsvis innehållet intressant. Och som sagt, när man är riktigt less på sitt gamla jobb är det en befrielse att få göra något annat

 

[Mabuse]

Min bättre hälft började precis en YH-utbildning på distans. Intrycket är tyvärr detsamma lika nedslående som mitt intryck från olika lösa kurser på distans (och som ditt); högskolorna verkar överlag inte vara jättebra på att skapa lättanvända digitala lärmiljöer, hur övertygade de än må vara om motsatsen.

Men det är inga oöverstigliga hinder, bara onödiga fartgupp. Du kommer att lära dig hitta, lära dig jobba runt de slalompinnar som just din skola ställt upp i backen. Ge det litet tid.

Spoiler alert: I princip ingen högskola skapar en egen digital lärmiljö. Det är upphandlade plattformar, och så får man göra det bästa av dem. Och oavsett hur det ser ut kommer studenter klaga på att det är svårt att hitta.

 

[Jenka]

Jag har inte studerat ett helt program/heltid längre tid sen jag blev klar första omgången. Däremot ett antal strökurser och en tydlig reflektion därifrån är hur stor nytta jag har av tidigare erfarenheter! Alltifrån disciplin och arbetstider till tankesätt och faktiskt även studieteknik.

Lycka till!

 

[toughcookie]

Jag hoppade på lärarutbildningen när jag var 48. Då utan att ens ha gått gymnasium utan bara i vuxen ålder läst in de ämnen jag behövde.
Nu har jag tre terminer kvar och det har gått alldeles utmärkt. Visst är det tungt ibland men märker att min arbetslivserfarenhet ger mig fördeler gentemot de som kommer direkt från gymnasiet.

 

[Glimra]

Inte min erfarenhet men min pappas som jag tycker är så inspirerande. Han jobbade som lastbilschaufför i över 20 år och bestämde sig för att läsa på universitetet när han var strax över 50. Det var säkert tufft till och från men i slutändan stod han där med ett glasäpple och trivs toppen med sitt nya yrke.

 

[Snubbelfot]

Spoiler alert: I princip ingen högskola skapar en egen digital lärmiljö. Det är upphandlade plattformar, och så får man göra det bästa av dem. Och oavsett hur det ser ut kommer studenter klaga på att det är svårt att hitta.

Jag tror inte att studenter kommer att klaga oavsett hur det ser ut, det tror jag är att göra det litet väl lätt för sig.
Och jag tror inte att högskolor utvecklar egna plattformar, jag kanske var otydlig men syftade inte på produktnivå. Däremot skapar ju skolan den övergripande digitala lärmiljön genom just val av ingående system och plattformar, val om de skall eller inte skall integreras med varandra, val hur man kommunicerar kring dem, val hur innehållet i dem skall struktureras etc.

 

[co-SMAD4]

Du kommer klara det. Att du har erfarenhet från arbetslivet och är väldigt motiverad till att göra denna förändring är en fördel - du är målmedveten.

 

[Svartkatt]

Jag har ingen egen erfarenhet, men jag var klart yngst när jag gick min högskoleutbildning och då var jag 21 när jag påbörjade. När vi slutade sen så var det jag, en 30+, en 40+ och en som nog var närmare 50+ kvar (var en liten grupp från början och råkade ut för en del avhopp längs vägen).

Jag kan säga att mina klasskamrater som hade både arbetslivserfarenhet och livserfarenhet med sig i bagaget hade lättare att ta till sig olika scenarion i utbildningen (eftersom de till skillnad från mig faktiskt hade varit i arbetslivet på riktigt) och de hade också lättare att få jobb efter avslutad utbildning.

Det här med studieplattformar och sådär lär man sig. Precis som någon annan skrev så är det ju likadant när man byter jobb. Ingen kräver att man ska kunna det första dagen och det kommer vara likadant för alla. Vi har uppdaterat vårt system på jobbet, det är illa nog trots att det egentligen är samma system fast lite 2.0.

 

[Aliide]

Äsch, klart du kommer klara det. Utbildningar är ju utformade just för att de som går dem ska klara dem. Lite admin-fix i början kommer man snabbt förbi. Gissar att det typ är två-tre system du behöver logga in i? Man lär sig snabbt. Viktigast är lärplattformen, där finns förmodligen all info.

Känns som 200 system

Öppnade kursplanen och insåg att jag tydligen ska läsa fackligt språk gällande datorer på engelska. Då gav jag upp och häxskrattade rakt ut här hemma

 

[lil-sis]

Gör en sak i taget så löser det sig

 

[ameo]

Öppnade kursplanen och insåg att jag tydligen ska läsa fackligt språk gällande datorer på engelska. Då gav jag upp och häxskrattade rakt ut här hemma

Det är tyvärr så att en hel del kurser vid högre studier är på engelska. Det är oftast inte så svårt som man tror...

Jag påbörjade en universitetsutbildning vid 44 års ålder. (avbröt den dock, men inte pga min ålder)
Nästa utbildning var en YH-utbildning som påbörjades strax innan jag fyllde 52 och avslutades 3 terminer senare.

jag skulle vilja råda did att slappna av och ta problemen när de dyker upp. De är sällan så många i verkligheten som i det skräckscenario man målar upp för sig själv...

 

[Mabuse]

Jag tror inte att studenter kommer att klaga oavsett hur det ser ut, det tror jag är att göra det litet väl lätt för sig.
Och jag tror inte att högskolor utvecklar egna plattformar, jag kanske var otydlig men syftade inte på produktnivå. Däremot skapar ju skolan den övergripande digitala lärmiljön genom just val av ingående system och plattformar, val om de skall eller inte skall integreras med varandra, val hur man kommunicerar kring dem, val hur innehållet i dem skall struktureras etc.

Tro mig, det finns inget sätt att inte få klagomål. Har man tillräckligt många studenter (och det har man om man är ett universitet), så kommer det alltid finnas några som är missnöjda. Hur det än ser ut.

Vad gäller integrationer mellan system, så är det vanligen systemleverantörerna som står för dem. Är knappast så att en enskild administratör sitter och bygger ihop lärplattformen med Ladok, eller liknande.

Du verkar kanske ha en något optimistisk bild av hur mycket man kan styra och ställa med digitalt verksamhetsstöd. Det normala är väl snarast att något blir upphandlat, och en del måste man använda vare sig man vill eller inte (typ Ladok), och sen svär alla över det och gör så gott de kan för att få det fungera.

 

[Linn-Nora]

Jag har varit så galet trött på min nuvarande bransch att det på riktigt känns som någon form av övergrepp att åka till jobbet. I flera år så har det varit så motigt, tungt, deppigt men nu äntligen! Det är dags för den här snart 40-åriga kvinnan att plugga. Om drygt 1,5 vecka så påbörjas min 3-åriga utbildning och motivationen har varit så galet hög.

Tills…

När jag öppnade kursplanen Motivationen var en stark 10:a innan, rakt ner till en svag 2. Trots att jag är behörig (såklart) så är det 10 år sedan jag studerade något sist. Jag känner mig helt möglig i huvudet. Har fullt upp med att ha kolla på alla plattformar, mailadresser, appar, inlogg, hitta osv på deras digitala hjälpmedel.

Kan jag inte få några av era solskenshistorier gällande att byta arbetsriktning senare i livet? Är det bara jag som känner den här stressen med att jag aldrig kommer klara det?

Du kommer fixa det! Som andra skriver får man nog ge det lite tid. Inte för att jag har erfarenheten, ännu. Min plan är att börja studera på universitetet nästa höst och bli klar tre år senare. Då kommer jag vara 43
Så jag följer tråden och hejar på dig!

 

[Snurrfian]

Känns som 200 system

Öppnade kursplanen och insåg att jag tydligen ska läsa fackligt språk gällande datorer på engelska. Då gav jag upp och häxskrattade rakt ut här hemma

Började plugga en femårigt utbildning ett par år före 40, nu 46 och jobbar för fullt och läser lite extra kurser på sidan av för när man väl har kommit in i det är det askul! Engelskan skrämde mig också i början men det är inte så svårt när man väl kommer in i det. Värre var den kursen när vi även skulle läsa på danska och norska. Men även det gick.

Angående plattformar så är det detsamma ute i arbetslivet, nu jobbar jag på gymnasiet men mina elever förväntas ha daglig koll på 2-3 stycken och jag måste förhålla mig till 5 olika som är integrerade med varandra på olika sätt. Man lär sig, svär ibland och går vidare.

Börja plugga var det bästa jag har gjort, älskar mitt jobb i dagsläget!

 

[gulan]

Öppnade kursplanen och insåg att jag tydligen ska läsa fackligt språk gällande datorer på engelska. Då gav jag upp och häxskrattade rakt ut här hemma

Visste du inte vilka kurser som ingick i din utbildning innan du sökte?
Jag var 42 när började min YH utbildning och blev servicetekniker med industriell inriktning. Fick jobb direkt och jobbade som underhållstekniker en tid för att sedan bli tjänsteman. Jag är toknöjd med min karriär efter min studietid och är idag projektledare inom kylteknik.
Jag har alltid haft ett otroligt dåligt självförtroende när det kommer till studier. Bland de sämsta i klassen och lättdistraherad. Visst var det jobbigt att komma igång, men sista terminen gick så himla bra när jag lärt mig MIN studieteknik.

 

[Snubbelfot]

Tro mig, det finns inget sätt att inte få klagomål. Har man tillräckligt många studenter (och det har man om man är ett universitet), så kommer det alltid finnas några som är missnöjda. Hur det än ser ut.

Vad gäller integrationer mellan system, så är det vanligen systemleverantörerna som står för dem. Är knappast så att en enskild administratör sitter och bygger ihop lärplattformen med Ladok, eller liknande.

Du verkar kanske ha en något optimistisk bild av hur mycket man kan styra och ställa med digitalt verksamhetsstöd. Det normala är väl snarast att något blir upphandlat, och en del måste man använda vare sig man vill eller inte (typ Ladok), och sen svär alla över det och gör så gott de kan för att få det fungera.

Jag har ingen föreställning om att en enskild administratör eller användare kan påverka särskilt mycket, och jag förstår att en osmidig digital miljö kan vara lika frustrerande för personal som för studenter. Men jag får intrycket att du menar att det finns något närmast fatalistiskt över upphandlade systemlösningar; det är som det är och man får göra det bästa av det (och det spelar ändå ingen roll). Men jag ser det nog annorlunda. Innan något "blir upphandlat" så har fysiska människor bollat med leverantörer och knådat kravspecifikationer utifrån en målbild eller åtminstone en luddig vision av hur man vill att resultatet skall se ut och fungera. Och det är där som jag uppfattar att det inte alltid verkar klicka. Jag deltar i den typen av ärenden till och från, i regional förvaltning, och det krävs engagemang och kunnande för att det skall bli bra i slutänden.

Men det här blev ett sidospår som kanske inte tillför TS så mycket. Och jag är kanske överkänslig för osmidiga användarmiljöer.