Stressad matte ger stressad häst

[kem]

Jag behöver lite tips och pepp för hur jag ska hantera vår situation. Har en häst som snabbt läser av min sinnesstämning, vilket ibland kan vara tacksamt då hon kan vara lugn som en filbunke ena dagen då jag trött vill ta en okomplicerad barbackatur, och taggad till tusen andra dagen då jag vill träna eller ha mer action. Men just nu är jag i stressig period i livet och jag känner att det påverkar oss negativt, jag har svårt att varva ner vilket gör henne stressad, vilket jag just nu inte har tålamod med, och så har vi startat en fin spiral av tjafs.

Det märks mest i själva ridningen, men självklart finns det underliggande i all hantering. Hur skulle ni göra för att minska den negativa effekten så gott det går? Har ni varit med om liknande och hur gick det? Eller är det bara att försöka hålla låg profil tills resten av livet reder ut sig och lugnet åter lägger sig.

 

[the_connemara]

Låt hästen göra jobbet! Min häst är bäst på i lära mig sluta stressa o vara all over the place. Gratis mindfulness. Men det krävs såklart att man aktiv jobbar med sig själv, där har jag inga bättre tips än att ta hästen på allvar.

 

[kem]

I normala fall brukar det funka så att jag slappnar av i stallet, ibland rider jag i väg och efter ett par minuter känner jag hur hela kroppen bara pirrar till och slappnar av. Nu vet jag inte riktigt var jag ska börja, jag hinner liksom inte komma dit innan vi börjar diskutera hur saker och ting ska gå till, framför allt huruvida tempon under 190 överhuvudtaget existerar, och då känns det som om det är kört, jag blir irriterad och hon får ännu mer bråttom.

@the_connemara hur visar din häst reaktionen på din stress? Just nu funderar jag om jag kan komma runt det här genom att sysselsätta oss med nånting annat än ridning ett tag, men jag har en misstanke om att vi bara hittar andra saker att vara oense om då. Jag försöker tänka på att ta det lugnt och andas, släppa alla krav, men jag lyckas inte riktigt.

 

[Aionee]

Kan inte jag slappna av i stallet så jag påverkar hästen negativt, då skiter jag i att rida/jobba med hästen. Det blir annars bara en ond cirkel och ger båda negativa erfarenheter helt i onödan. Antingen jobbar jag med att ändra humörställning innan jag träffar hästen (vilket jag ofta gör), men går det verkligen inte så får hästen vila. Den ska inte må dåligt pga mig.

 

[kem]

Kan inte jag slappna av i stallet så jag påverkar hästen negativt, då skiter jag i att rida/jobba med hästen. Det blir annars bara en ond cirkel och ger båda negativa erfarenheter helt i onödan. Antingen jobbar jag med att ändra humörställning innan jag träffar hästen (vilket jag ofta gör), men går det verkligen inte så får hästen vila. Den ska inte må dåligt pga mig.

Ja det är i de banorna jag börjat tänka nu när vi har haft flera dåliga pass på raken, jag vet ju att det kommer dröja ett tag innan omständigheterna i mitt övriga liv stabiliserar sig.

Har även funderat på att byta häst med nån stallkamrat ett litet tag, för att se om det kan bryta mönstret och om en annan häst kanske inte är fullt så känslig kanske jag kan tanka lite positiv energi där och ta med mig den.

 

[the_connemara]

Min häst blir olycklig o inåtvänd. Vilket stressar mig mer och jag vill liksom pusha fram bjudning o mer reaktion. Sjukt stressande att tänka tvärtom och v e r k l i g e n vara lugn o avslappnad när hästen närmst liknar en ridskolekuse pga mitt pushiga sätt. Jag har kämpat som fan i typ 1.5 år men nu har det börjar ge resultat.

Nu är min häst alltid väldigt uppmärksam på mig men jag tänker att du trappar ner kraven brutalt mycket. Blir det bråk redan när du hämtar i hagen? Gör om redan där. Målet för dagen kanske ska vara att hästen tar kontakt med dig i hagen o att du sedan avslutar där. Du behöver inte ens komma nära o ta i hästen. Finns det något mer lugnande än o sitta i gräset o titta på hästar som betar liksom? Kanske det räcker/krävs som grund för din del innan du ens tar kontakt med hästen?

För mig räcker det med att titta på min häst i hagen, han tittar alltid upp o brukar titta sådär länge på en. Sedan måste jag bara behålla den känslan o låta honom möta mig, jag kan inte tvinga mig på honom hela tiden som jag gjort förr. Det handlar inte alls om att han är svår att hämta eller inte följer mig utan tryck osv utan mer om det mentala. Han är oerhört känslig att lägga psykisk press på (fysisk behövs aldrig), man får tänka fråga istället för be eller ännu heller komma dit att han frågar medan jag fortfarande är passiv. Jag suger på sådant men det är sjukt intressant.

 

[akleja]

Kan du inte låta nån annan ta hand om hästen ett par dagar i veckan så att du kan ta det lite lugnare? Är man så stressad att det smittar på andra (människor eller hästar) är det ju i vilket fall bra att försöka hitta lite vägar att hantera situationen/minska stressen. Skippa stallet ett par dagar per vecka och ta en löprunda istället skulle kunna funka.

 

[Aionee]

Min häst blir olycklig o inåtvänd. Vilket stressar mig mer och jag vill liksom pusha fram bjudning o mer reaktion. Sjukt stressande att tänka tvärtom och v e r k l i g e n vara lugn o avslappnad när hästen närmst liknar en ridskolekuse pga mitt pushiga sätt. Jag har kämpat som fan i typ 1.5 år men nu har det börjar ge resultat.

Nu är min häst alltid väldigt uppmärksam på mig men jag tänker att du trappar ner kraven brutalt mycket. Blir det bråk redan när du hämtar i hagen? Gör om redan där. Målet för dagen kanske ska vara att hästen tar kontakt med dig i hagen o att du sedan avslutar där. Du behöver inte ens komma nära o ta i hästen. Finns det något mer lugnande än o sitta i gräset o titta på hästar som betar liksom? Kanske det räcker/krävs som grund för din del innan du ens tar kontakt med hästen?

För mig räcker det med att titta på min häst i hagen, han tittar alltid upp o brukar titta sådär länge på en. Sedan måste jag bara behålla den känslan o låta honom möta mig, jag kan inte tvinga mig på honom hela tiden som jag gjort förr. Det handlar inte alls om att han är svår att hämta eller inte följer mig utan tryck osv utan mer om det mentala. Han är oerhört känslig att lägga psykisk press på (fysisk behövs aldrig), man får tänka fråga istället för be eller ännu heller komma dit att han frågar medan jag fortfarande är passiv. Jag suger på sådant men det är sjukt intressant.

Vilken tur att ni lärt er läsa av varandra, en häst som vänder sig inåt och blir olycklig känns som en typisk häst som folk bara pressar på ännu mer för att få "ut".

Min häst är också väldigt känslig, men han är motsatsen vid stress/psykiskt obehag. När man blir osäker runt honom, eller stressad, eller upprörd, så blir han också väldigt upprörd snabbt men han visar det genom att springa över en, buffla på, bita/nafsa i axeln liksom "hallå, vad är fel, vad gör du, vad vill du, se mig, ta kontroll, vad menar du!" osv. Och eftersom han reagerar så starkt och så fysiskt så blir situationen snabbt farlig.
Senast idag var han superpigg, ville springa iväg och bocka/leka osv när vi gick ut på en promenad vilket stressade mig lite, plus att jag började tänka tankar som "Och jag ska våga rida ut på den här sen??", och då sprang han över mig och nockade till mitt huvud när jag vände mig emot honom. Jag blev superfrustrerad (det gjorde ju skitont) och fick inplusen att fysiskt putta undan honom, bli arg tillbaka och buffla på som han gjorde på mig. Men det kan man ju inte göra, för då blir han bara värre.

Så ta ett djupt andetag, samla mig själv, och korregera mjukt men bestämt (driva runt han, sen backa han några steg) för att fokuset skulle landa på mig igen (han stressar upp sig utåt och fokuset landar ungefär 100km ifrån nuet). Och så kunde vi fortsätta utan problem. Hans förra ägare var väldigt noga med att han skulle komma till rätt person som förstår att han är känslig psykiskt, även om han inte är det fysiskt. Och jag känner samma sak (annars hade han varit en perfekt allround ridskolehäst typ).

Men sen t.ex. min mamma blev jättestressad när han började bita henne i axeln när hon först ledde mig när jag red in honom (hon var rädd om mig som satt på ryggen ifall han skulle sticka iväg och jag flyga av, och så kände han av stressen och reagerade utåt), och då blir det en ond cirkel tyvärr där båda stressar upp varandra. Då är det bästa att bara bryta och sen sade min mamma upp sig som hästledare.

 

[kem]

Försöker svara er allihopa i samma.

Min häst reagerar genom att bli hetsig framåt, vilja springa, och i de fall hon reagerar redan i hanteringen handlar det om att hon blir rastlös och inte vill stå stilla på gången. @the_connemara Ute i hagen är det lättare att umgås avslappnat, det är väl intränat hos oss båda. Men du har rätt i att jag behöver jobba mer på att få med mig känslan vidare i hanteringen.

@akleja Jag håller på och letar medryttare, så förhoppningsvis är det på gång. Som det ser ut just nu kommer en att provrida idag, och imorgon kommer en att provrida och jag lånar en annan häst. Sen lutar det åt vila nån dag och så kanske jag kan byta häst med nån över helgen eller låta nån kompis rida. Givetvis försöker jag hantera stressen även utanför stallet, men jag måste också ha en plan i hantering och ridning eftersom jag inte bara kan ställa undan hästen i garderoben några veckor för att övriga livet kör ihop sig.

@Aionee Min häst visar också stressen utåt, och jag behöver hantera henne lika på så sätt att jag inte kan buffla på henne eller själv bli uppvarvad. Ibland är det bara så svårt att släppa sig själv och bara ta ett djupt andetag. Men tänker man efter är det ganska orättvist att kräva ett fokus av hästen som jag inte ens har själv, jag ska försöka påminna mig om det hela tiden.

Jätteskönt att få bolla det här med er!

 

[Snubbelfot]

Hur skulle ni göra för att minska den negativa effekten så gott det går? Har ni varit med om liknande och hur gick det?

Även min häst - och egentligen de flesta tror jag - är väldigt känslig för min stressnivå och sinnestillstånd. Och stressnivån varierar ju, under ett stall-/ridpass, under dagen, under veckan och under hela livet. Själv är jag runt absolut highscore i stressnivå just nu, så jag känner igen mig.

Det jag gör för att hamna rätt med hästen är att försöka börja varva ner i tid. Redan på väg hem från jobbet, och så småningom på väg till stallet, tänker jag på hur det kommer att bli. På att jag kommer att både behöva och vilja varva ner och vara lugn med honom. När jag går ut till hagen, eller går till boxen, fokuserar jag aktivt på andning och avslappning, och på att "öppna" för honom.
Dessutom bestämmer jag mig tidigt för vad jag vill göra och ungefär var jag vill lägga ribban (även om det ofta kan behöva ändras under passet ändå). Vi ägnar oss definitivt inte åt några högre skolor men det går ju ändå att justera ambitionsnivån eller snarare svårighetsgraden för att ge en lagom utmanande och övervägande positiv känsla för både honom och mig.

 

[Masse]

Jag tycker det låter som om det allra bästa vore om du (TS) istället fokuserade på dig själv. Med det menar jag att du ska ta tag i och lära dig hantera din egen stress. Finns olika saker för olika behov med du måste nog jobba med dig själv och inte med hästen i det här fallet.

 

[Bliss]

Jag är just nu sjukskriven på grund av stress och oro och när jag har en dålig dag har jag inte på hästryggen att göra. Mina två hästar känner av det direkt, och den ena kan ibland fungera som en motpol så att jag blir lugn, men jag tycker att de förtjänar bättre än att bli stressade av min stress. Jag har en medryttare några dagar i veckan vilket har hjälpt väldigt mycket, samt att jag får hjälp med min stress via KBT och mindfulness. Kan verkligen rekommenderas! Är man så stressad så är hjärnan i flyktläge hela tiden, vilket skapar beteenden och känslor därefter. Hästar är ju som bekant väldigt känsliga för vårt beteende och vår sinnesstämning så inte konstigt att de blir påverkade om matte signalerar fara och flykt!

 

[Lager]

Jag behöver lite tips och pepp för hur jag ska hantera vår situation. Har en häst som snabbt läser av min sinnesstämning, vilket ibland kan vara tacksamt då hon kan vara lugn som en filbunke ena dagen då jag trött vill ta en okomplicerad barbackatur, och taggad till tusen andra dagen då jag vill träna eller ha mer action. Men just nu är jag i stressig period i livet och jag känner att det påverkar oss negativt, jag har svårt att varva ner vilket gör henne stressad, vilket jag just nu inte har tålamod med, och så har vi startat en fin spiral av tjafs.

Det märks mest i själva ridningen, men självklart finns det underliggande i all hantering. Hur skulle ni göra för att minska den negativa effekten så gott det går? Har ni varit med om liknande och hur gick det? Eller är det bara att försöka hålla låg profil tills resten av livet reder ut sig och lugnet åter lägger sig.

Iaf att sänka kraven och göra något det hästen kan flippa lite lagom utan att det egentligen påverkar jobbet. Min blir också uppjagad om jag är ur fokus, det tar honom en halv sek att uppfatta.

Om jag redan från börjar VET att jag är uppstressad och inte kommer hinna / klara av att koppla på ZEN-läget så ger jag mig inte på en massa finlir eller trixande. Då rider vi ut i skogen, löshoppar, eller gör något annat kravlöst där jag inte kan förstöra så mycket.

Jag ger mig inte aktivt in i en situation där jag av ren klumpighet/irritation/missförstånd kan provocera fram tjurade och negativitet som jag sedan måste korrigera - väldigt orättvist.

 

[kem]

@Masse Helt rätt, det är nåt jag jobbat med under lång tid, och i vardagen normalt sett blivit mycket bättre på. Men just nu med uppbrott och förestående flytt har jag en ovan och mer extrem situation där de vanliga verktygen inte riktigt räcker till.

 

[kem]

Om jag redan från börjar VET att jag är uppstressad och inte kommer hinna / klara av att koppla på ZEN-läget så ger jag mig inte på en massa finlir eller trixande. Då rider vi ut i skogen, löshoppar, eller gör något annat kravlöst där jag inte kan förstöra så mycket.

Jag ger mig inte aktivt in i en situation där jag av ren klumpighet/irritation/missförstånd kan provocera fram tjurade och negativitet som jag sedan måste korrigera - väldigt orättvist.

Det är lite här vi har problem, även en relativt sett kravlös ridtur kan ge tjafs och jag har inte riktigt några bra aktiviteter på lager som är så gott som garanterat motsättningsfria. Sista stycket håller jag med om och försöker tillämpa hela tiden.

 

[kem]

Tack alla för svar, även er jag inte svarat specifikt!

Idag hade vi faktiskt en riktigt trevlig ridtur, medryttarkandidaten avbokade så det blev ändrade planer. Jag tänkte hela tiden extra mycket på att ta det lugnt, försökte visualisera mig själv i slow motion och påminde mig om att inte sitta och trixa utan bara ge hästen en tydlig uppgift och en stabil ram, och det gick faktiskt över förväntan trots pigg häst och mitt utgångsläge. Jag ska verkligen anstränga mig för att ta med det här hela tiden nu, förutom att jag ska försöka få avlastning en del dagar och släppa kraven ytterligare.

 

[Lager]

Det är lite här vi har problem, även en relativt sett kravlös ridtur kan ge tjafs och jag har inte riktigt några bra aktiviteter på lager som är så gott som garanterat motsättningsfria. Sista stycket håller jag med om och försöker tillämpa hela tiden.

Även avsutten träning? Jag tänker inte tömkörning som ju kräver fokus, men exempelvis löshoppning? Funkar ju inte varenda dag, men hästen får blåsa ur sig lite i alla fall.

Skritt på lång tygel i krånglig terräng? Bra träning, och du sitter mest still.

Är det en häst som inte behöver motioneras varje dag, så kan man bara gå promenad också. Eller sticka ut och galoppera faktiskt - om det finns bra ridvägar. Långa galopper är bra för konditionen och är ni som ekipage lite uppstressade så får ni utlopp för adrenalinet.

 

[kem]

Även avsutten träning? Jag tänker inte tömkörning som ju kräver fokus, men exempelvis löshoppning? Funkar ju inte varenda dag, men hästen får blåsa ur sig lite i alla fall.

Skritt på lång tygel i krånglig terräng? Bra träning, och du sitter mest still.

Är det en häst som inte behöver motioneras varje dag, så kan man bara gå promenad också. Eller sticka ut och galoppera faktiskt - om det finns bra ridvägar. Långa galopper är bra för konditionen och är ni som ekipage lite uppstressade så får ni utlopp för adrenalinet.

Löshoppning och promenad funkar hyfsat, och rida i terräng kan vi göra när jag hinner rida i dagsljus, bra förslag om man varierar mellan dem. Hon behöver rätt mycket motion när hon är i kondition, annars börjar det pysa ur öronen på henne av den anledningen också, dessutom är hon lättfödd så ju mer motion desto bättre.

Långa galopper körde vi för nån dag sen, själva galoppen går bra, men hästen tycker då alla andra gångarter är uteslutna och hetsar på. Detta gör hon även i vanliga fall, och inte bara när jag stressar. Jag kan ibland tänka att vi är en dålig matchning med våra lättstressade temperament...

 

[Solis]

Löshoppning och promenad funkar hyfsat, och rida i terräng kan vi göra när jag hinner rida i dagsljus, bra förslag om man varierar mellan dem. Hon behöver rätt mycket motion när hon är i kondition, annars börjar det pysa ur öronen på henne av den anledningen också, dessutom är hon lättfödd så ju mer motion desto bättre.

Långa galopper körde vi för nån dag sen, själva galoppen går bra, men hästen tycker då alla andra gångarter är uteslutna och hetsar på. Detta gör hon även i vanliga fall, och inte bara när jag stressar. Jag kan ibland tänka att vi är en dålig matchning med våra lättstressade temperament...

Jag har också ett lättstressat sto, en dam som det kokar i hjärnan på för jämnan, en riktig arbetsmyra. Jag har själv lätt att elda upp mig också. MEN, detta är ett utmärkt tillfälle att lära känna sig själv och lära sig att sänka sin egen energinivå. De dagar jag känner att detta inte skulle lyckas så kör vi ett lättare pass, eller rider ut med sällskap.

Min häst "blåser ur sig" bra genom långa joggingpass i skogen. Inte galopp alltså, utan trav i lugnt joggingtempo och i en rund form. Hon brukar må toppen efter ett sådant pass.

 

[kem]

Jag har också ett lättstressat sto, en dam som det kokar i hjärnan på för jämnan, en riktig arbetsmyra. Jag har själv lätt att elda upp mig också. MEN, detta är ett utmärkt tillfälle att lära känna sig själv och lära sig att sänka sin egen energinivå. De dagar jag känner att detta inte skulle lyckas så kör vi ett lättare pass, eller rider ut med sällskap.

Ja det är ju så man får tänka

Min häst "blåser ur sig" bra genom långa joggingpass i skogen. Inte galopp alltså, utan trav i lugnt joggingtempo och i en rund form. Hon brukar må toppen efter ett sådant pass.

När du säger det så har vi också haft gott resultat av den typen av pass när fröken haft mycket energi, det tar visserligen en stund för henne att inse att det bara är jogging som vankas.