Nea_
Trådstartare
Hej på er!
Sitter nu med en sten inombords och har bara lust att stortjuta...i vintras tog jag bort min förra häst och efter noggrant letande hittade jag min drömhäst...det blev en treårig arab och vi har klaffat perfekt!! I somras fick han lymfangit och har behandlats för detta. Var nu på kontroll och de hittade en liten hälta de kollade upp..de fann att kotan lymfangiten suttit kring nu var ok, likaså inget i hoven så då valde de att kolla upp glidleden och röntgade...och det var inte bra..veterinären sade till mig att det var väldigt likt spatt och att hon knappt själv trodde sina ögon eftersom hästen bara är 3 år och en arab dessutom, hon sade att spatt inte var så vanligt hos dem och att spatt överlag inte är vanligt på en så ung häst.
Hon visade mig på röntgen vad hon menade...fick se en bild på en led från en "frisk" treåring och bilden från min lilla kille och även en amatör som jag såg ju skillnaden. Hon sprutade honom med Adequanin och Dexadreson och skickade hem oss...vi ska dit igen på 3 veckor för återbesök och då får vi se hur det ser ut. Hon ville inte ge mig en prognos idag utan ville först se hur han svarade på behandlingen han nu fått först.
Jag känner mig så förtvivlad, jag verkligen älskar den här hästen...hur otur kan man ha...har just tagit bort sin förra och nu blir det så här med denna.
Vet ni om det finns något som liknar spatt? Tänkte om det kanske är något annat eftersom veterinären själv tyckte det hela var osannolikt...
Hur vanligt är det att treåringar får spatt? Är inte det något med åldern???
Han har bra stam så jag har svårt att tro att det är ärftligt...tycker hans föräldrar eller längre bak skulle drabbats då.
Just nu känner jag bara att jag vill dra täcket över huvudet och stortjuta...för jag tycker att prognosen verkar usel för en treåring om han fått detta...han älskar att springa, han är ingen lugn varelse så vilket liv får han om inte han funkar fullt ut? Ser redan för mig hur detta kommer att sluta, en häst till att sörja....men jag får svälja mina egna känslor här och bara ha hans bästa för ögonen...har han något han kan blir bra från så kommer jag att jubla och är det något obotligt som kommer att hämma honom så får jag ta smällen och låta honom somna även om det känns som jag går sönder bara av tanken...
Berätta om det ni vet, bra eller dåligt...jag vill veta mer om spatt och liknande sjukdomar...bara för att förstå detta bättre.
Sitter nu med en sten inombords och har bara lust att stortjuta...i vintras tog jag bort min förra häst och efter noggrant letande hittade jag min drömhäst...det blev en treårig arab och vi har klaffat perfekt!! I somras fick han lymfangit och har behandlats för detta. Var nu på kontroll och de hittade en liten hälta de kollade upp..de fann att kotan lymfangiten suttit kring nu var ok, likaså inget i hoven så då valde de att kolla upp glidleden och röntgade...och det var inte bra..veterinären sade till mig att det var väldigt likt spatt och att hon knappt själv trodde sina ögon eftersom hästen bara är 3 år och en arab dessutom, hon sade att spatt inte var så vanligt hos dem och att spatt överlag inte är vanligt på en så ung häst.
Hon visade mig på röntgen vad hon menade...fick se en bild på en led från en "frisk" treåring och bilden från min lilla kille och även en amatör som jag såg ju skillnaden. Hon sprutade honom med Adequanin och Dexadreson och skickade hem oss...vi ska dit igen på 3 veckor för återbesök och då får vi se hur det ser ut. Hon ville inte ge mig en prognos idag utan ville först se hur han svarade på behandlingen han nu fått först.
Jag känner mig så förtvivlad, jag verkligen älskar den här hästen...hur otur kan man ha...har just tagit bort sin förra och nu blir det så här med denna.
Vet ni om det finns något som liknar spatt? Tänkte om det kanske är något annat eftersom veterinären själv tyckte det hela var osannolikt...
Hur vanligt är det att treåringar får spatt? Är inte det något med åldern???
Han har bra stam så jag har svårt att tro att det är ärftligt...tycker hans föräldrar eller längre bak skulle drabbats då.
Just nu känner jag bara att jag vill dra täcket över huvudet och stortjuta...för jag tycker att prognosen verkar usel för en treåring om han fått detta...han älskar att springa, han är ingen lugn varelse så vilket liv får han om inte han funkar fullt ut? Ser redan för mig hur detta kommer att sluta, en häst till att sörja....men jag får svälja mina egna känslor här och bara ha hans bästa för ögonen...har han något han kan blir bra från så kommer jag att jubla och är det något obotligt som kommer att hämma honom så får jag ta smällen och låta honom somna även om det känns som jag går sönder bara av tanken...
Berätta om det ni vet, bra eller dåligt...jag vill veta mer om spatt och liknande sjukdomar...bara för att förstå detta bättre.
