Kort historik: "Ridskoleunge" på ponny/halvblod upp till 16-17 års ålder, blev då medryttare på en islandshäst 1 år. Därefter medryttare på ny islandshäst 2 år. Ridresa på Island. Åker på turridning ibland när min syster hälsar på i Sverige.
Jag är medryttare på en halvblodsdam idag. Det är klart att det kan kännas mäktigt och fint att galoppera kort och samlat på en stor gammal dressyr-diva Men...
Men det är något särskilt med islandshästarna som jag saknar.
Jag var bara skogsmulle, så jag fick aldrig chansen att lära mig rida gångarter ordentligt. Det var mest vanlig ridning, fast mer fokus på sits och mindre på hand och skänkel, något jag verkligen har haft nytta av när jag nu gick tillbaka till "de stora bruna". Tölten fick jag genomgången av hästägaren några gånger, men jag vågade inte riktigt "rida" tölten eftersom jag var så osäker, utan det blev säkerligen mest antagligen att hästen gick av sig självt för att den var så välutbildad, eller så blev det någon konstig variant som åtminstone tog oss framåt.
Men dessa halvblod, och också en kort period varmblod, jag ridit de senaste åren..
Det är inte lika roligt att rida ut längre, och jag vill ju helst rida i skogen/ute, oavsett vad man tränar på. Det är mycket snubblande, det är mycket spöken i var och varannan buske, det är mycket tjafs om huruvida den där stocken är hästätande eller inte. Jag tycker att det är tråkigt att bara motionsrida på volten. Ska man rida på volten, ska man antingen ha lektion eller träna på något specifikt. Annars vill jag ut i naturen, och helst också utan att behöva kliva av och "visa vägen" så fort det blir lerigt eller mycket rötter.
Jag menar inte att islandshästar överlag är mer säkra på foten och kan klafsa runt över stock och sten utan att någonsin sprattla och skvätta. Men samtidigt är det just det jag också menar
Åh. Jag vet inte vad jag vill, egentligen. Men sist jag red islandshäst var det så häftigt! Så litet format, men ändå sån power.
Jag är för tung just nu, så jag måste ändå gå ned 10-15 kg innan jag kan börja med isisar igen. Väger i dagsläget 90 kg och jag tillhör den skaran som inte ser islandshästar som mer viktbärande än andra ponnyraser. Däremot 80 kg borde väl en fullvuxen och välmusklad, stor islänning klara av? Eller?
Drömmen är att någon gång kunna ha en egen islandshäst. Men innan dess måste jag lära mig mer, rida läromästare, rida för tränare, gå ner i vikt..
Var ska jag börja?
Jag är medryttare på en halvblodsdam idag. Det är klart att det kan kännas mäktigt och fint att galoppera kort och samlat på en stor gammal dressyr-diva Men...
Men det är något särskilt med islandshästarna som jag saknar.
Jag var bara skogsmulle, så jag fick aldrig chansen att lära mig rida gångarter ordentligt. Det var mest vanlig ridning, fast mer fokus på sits och mindre på hand och skänkel, något jag verkligen har haft nytta av när jag nu gick tillbaka till "de stora bruna". Tölten fick jag genomgången av hästägaren några gånger, men jag vågade inte riktigt "rida" tölten eftersom jag var så osäker, utan det blev säkerligen mest antagligen att hästen gick av sig självt för att den var så välutbildad, eller så blev det någon konstig variant som åtminstone tog oss framåt.
Men dessa halvblod, och också en kort period varmblod, jag ridit de senaste åren..
Det är inte lika roligt att rida ut längre, och jag vill ju helst rida i skogen/ute, oavsett vad man tränar på. Det är mycket snubblande, det är mycket spöken i var och varannan buske, det är mycket tjafs om huruvida den där stocken är hästätande eller inte. Jag tycker att det är tråkigt att bara motionsrida på volten. Ska man rida på volten, ska man antingen ha lektion eller träna på något specifikt. Annars vill jag ut i naturen, och helst också utan att behöva kliva av och "visa vägen" så fort det blir lerigt eller mycket rötter.
Jag menar inte att islandshästar överlag är mer säkra på foten och kan klafsa runt över stock och sten utan att någonsin sprattla och skvätta. Men samtidigt är det just det jag också menar
Åh. Jag vet inte vad jag vill, egentligen. Men sist jag red islandshäst var det så häftigt! Så litet format, men ändå sån power.
Jag är för tung just nu, så jag måste ändå gå ned 10-15 kg innan jag kan börja med isisar igen. Väger i dagsläget 90 kg och jag tillhör den skaran som inte ser islandshästar som mer viktbärande än andra ponnyraser. Däremot 80 kg borde väl en fullvuxen och välmusklad, stor islänning klara av? Eller?
Drömmen är att någon gång kunna ha en egen islandshäst. Men innan dess måste jag lära mig mer, rida läromästare, rida för tränare, gå ner i vikt..
Var ska jag börja?