Vår dotter är inne på sitt sista tävlingsår med vår fantastiska b-ponny och nu går året och hon har knappt hunnit rida igång förrän det händer något nytt. Det började i slutet av november med en sparkskada i hagen. Ponnyn blev sydd, fick drän och antibiotika och blev ståendes totalt ca 3-4 veckor. Dottern hann sätta igång honom och sen kom nästa grej. Hovslagaren ska sko och på ena fram reagerar ponnyn starkt och reser sig rakt upp i luften. Vägrar stå på benet med sko. Slutar med att vet kommer dit och till slut hittar en stickskada alt start på hovböld...får ej på någon sko, hästen vilar 2 veckor innan ny sko går att få på. Då har hovarna trots skydd ändå gått sönder, han har tunna hovväggar, så skon sitter rätt dåligt och han är halt ett par dagar efter skoning.
Sen är han frisk och sätts igång, dottern är med på en hoppträning till och med. Kanske vågar vi anmäla till en tävling?! Nä. Fyra v efter sista skoning ska vi sko om för att inte riskera att skon far av. Då, på em dagen innan hovis kommer så drar han såklart av sig skon igen. Och halva hoven med.
Hovis får inte på någon sko över huvud taget så vi åker till proffsen på Ultuna som slår på en svindyr sko, snyggt jobbat av Roger måste jag säga. Men nu är han ff öm i hoven och haltar lite....Man blir alldeles matt. Och extra matt blir man av att detta sista på Ultuna skedde dag 126 sedan den första händelsen i november......SUCK!!!
Så himla tråkigt att hela våren går iväg så här. Aldrig förr har någon av mina hästar råkat ut för så mkt otur som vi gjort med denna nu de sista månaderna. Ringorm har vi haft också, men det var när han var halt/utan sko så det gled förbi utan att behöva ställa in saker och ting....bara väntar på nästa grej.
Nu ska iallfall hästen få boots på sig i hagen, kanske gör det någon nytta. Visst är det trist när man hamnar i sånna här onda cirklar? Man tappar verkligen sugen. Vet inte vad jag vill med detta inlägg mer än att få lite förståelse och pepp och kanske goda råd?!
Sen är han frisk och sätts igång, dottern är med på en hoppträning till och med. Kanske vågar vi anmäla till en tävling?! Nä. Fyra v efter sista skoning ska vi sko om för att inte riskera att skon far av. Då, på em dagen innan hovis kommer så drar han såklart av sig skon igen. Och halva hoven med.
Hovis får inte på någon sko över huvud taget så vi åker till proffsen på Ultuna som slår på en svindyr sko, snyggt jobbat av Roger måste jag säga. Men nu är han ff öm i hoven och haltar lite....Man blir alldeles matt. Och extra matt blir man av att detta sista på Ultuna skedde dag 126 sedan den första händelsen i november......SUCK!!!
Så himla tråkigt att hela våren går iväg så här. Aldrig förr har någon av mina hästar råkat ut för så mkt otur som vi gjort med denna nu de sista månaderna. Ringorm har vi haft också, men det var när han var halt/utan sko så det gled förbi utan att behöva ställa in saker och ting....bara väntar på nästa grej.
Nu ska iallfall hästen få boots på sig i hagen, kanske gör det någon nytta. Visst är det trist när man hamnar i sånna här onda cirklar? Man tappar verkligen sugen. Vet inte vad jag vill med detta inlägg mer än att få lite förståelse och pepp och kanske goda råd?!
