Sv: Riktigt gamla katter
hade en misse som blev bortåt 21 år tror jag. Utekatt, men som bodde inne
. Fick ta bort henne strax efter julen 2007
När hon började bli till åren så var vi regelbundet till veterinär för att kolla allmänstatus, och höra oss för så att hon inte led. För man vill ju aldrig göra sig av med dem... Och vi ville inte att hon skulle lida bara för att VI inte ville mista henne. För hon blev rätt stel och synen och hörseln var väl inte den bästa. . . Men oftast blev det en vitaminspruta sen fick vi åka hem igen
Coola tanten var det, sista våren, när hon knappt kunde se ngt, eller höra, ja då gick hon runt i trädgården och markerade revir!
Hon sov mest under vintrarna, och varje vinter trodde vi var den sista, men till våren och sommaren så levde hon alltid upp! Då gick hon över gården, och lade sig högst upp i en vindstrapp och njöt dagarna i ända.
Hon fick Hills Senior mat, mer lättuggad mat med de rätta näringämnerna för äldre katter. Det var det enda hon ville, och kunde äta, då höll hon hullet (det lilla hon hade).
En annan sak som hon uppskattade när kroppen började bli stel, det var att få ligga på en backontrack-pad! För då kunde hon äntligen hoppa upp i mammas säng igen!