Regioner, pengar och partier

[Asko]

Läste ett par ledarsidor nyss om just Irene Svenonius (Moderat, som dessutom sitter i partistyrelsen med uppgift att ta fram partiets politik så detta är högaktuellt för hela sverige) och regionpolitiken i Stockholm och fan vad bra skrivet

"Argumentet för att spara inom politiken har alltid varit att det är bra att ha resurser till reformer inför sämre tider. Men nu när vi lever i den sämsta av tider väljer våra regionpolitiker att ändå spara rekordmycket."

"Sluta driv sjukvården som ett företag med målet att gå med vinst, målet är att rädda människor, säger Kristin Wennmo Zuk, läkare på Södersjukhusets Kvinnoklinik"

I den senare ledarsidan så fick läsarna skriva kommentarer i en chatt och där påpekades det att MP är stödparti till Moderaterna i Stockholm (och flera andra regioner och kommuner), det hade jag alltför dålig koll på!

Jag fattar att detta har med politik att göra men jag begriper mig inte på att spara, spara och spara när det finns saker som pengarna skulle kunna gå till för att förbättra dem

 

[swemale]

Eftersom man inte vill höja skatten för att få in mera pengar så måste man ju då spara....

 

[vilde]

Man kan börja med att kapa bort en stor del av den administrativa sidan, tjänstemän och allsköns konsulter som inte bidrar med något men som kostar ofantliga summor. Samt säga upp all offentligt finansierad privat vård och flytta det som är nödvändigt till den offentliga. Då har vi i ett svep fördubblat resurserna för den faktiska vården.

Jag tror inte på att bara ösa in mer pengar, det jag sett är att huvuddelen av medlen slösas bort långt innan de kommer till det som gör faktisk nytta.

 

[Asko]

Eftersom man inte vill höja skatten för att få in mera pengar så måste man ju då spara....

Fast region Stockholm har gått med 6 miljarder kr i överskott under 2020, varför kan man inte spendera dessa pengar på dessa områden (sjukvård tex) där man tydligen behöver spara in ännu mera?

 

[mamman]

Man kan börja med att kapa bort en stor del av den administrativa sidan, tjänstemän och allsköns konsulter som inte bidrar med något men som kostar ofantliga summor. Samt säga upp all offentligt finansierad privat vård och flytta det som är nödvändigt till den offentliga. Då har vi i ett svep fördubblat resurserna för den faktiska vården.

Det beror ju på vad tjänstemännen och konsulterna gör om det "kostar" eller frigör resurser till annat. Om nedskärningar av administrativa tjänster innebär att uppgifter flyttas eller om nödvändiga uppgifter inte blir utförda så kan det leda till att verksamheten fungerar ännu sämre. Har upplevt det mer än en gång, t ex när administration inom polisen lades på poliser. Personligen är jag väldigt tacksam för att det inte är vårdpersonal som planerar logistiken med vaccinationerna och ordnar så att läkarna får lön t ex.

Konsulter är, förutsatt att de tillför verksamheten något, oftast i längden billigare än egen anställd personal. Det finns en anledning till att även många stora företag har mycket inhyrd personal och konsulter.
Stora projekt, både i offentlig och privat verksamhet bemannas ofta helt eller delvis med konsulter. På så sätt finns inget arbetsgivaransvar för dem som arbetar där. När projektet är klart eller om det läggs ned i förtid så är kostnaderna för personalen borta. (Om ett stopp innebär kontraktsbrott så kan det dock bli viss ersättning några månader). Två stora projekt som jag har varit inblandad i har efter politiska beslut stoppats (tillfälligt) från en dag till en annan. Hade de bemannats med egen personal som hade sagts upp så hade det blivit oerhört dyrt. Det är heller inte så lätt att anställa personal med en viss kompetens om de vet att de blir uppsagda när uppdraget är slutfört. Inte sällan använder man sig dessutom av konsulter eller inhyrd personal i ett övergångsskede medan man rekryterar, för att det är svårt att rekrytera eller vid tillfälliga toppar.

Ibland ser man misstaget att man jämför timkostnaden med lön för den anställda personalen. I kostnaden ingår semester, sjuklön, utbildning, vikarier etc som arbetsgivaren har för egen personal men inte behöver ta något ansvar för om personalen är inhyrd eller konsulter. Konsulters och inhyrd personals lön brukar vara i paritet med den anställda personalen. (Jag vet att det har varit några avarter bl a på NKS, men det berör få personer)

Sedan hänger jag inte med på hur resurserna för vård skulle fördubblas om den privata vården flyttas till offentligt driven? Är kostnaderna för vård på t ex St Göran dubbelt så stor som för samma vård på t ex SöS?

Jag är inget stort fan av privatisering, men jag ser att det kan ha sina fördelar som ett komplement till offentlig verksamhet. Om inte annat för att det ger personalen tillgång till fler arbetsgivare och att det kan vara lättare att driva utvecklingen framåt i en mindre verksamhet.

 

[Asko]

Mera artiklar om samma sak: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/KyW465/coronailskan-kan-gynna-svensk-valfard

Jag får nästan känslan av artikeln att pga det är praktiska problem inom vården så behövs det någon från vården som engagerar sig, men läkare, sjuksköterskor etc är ju tok för upptagna för att kunna engagera sig politiskt. Men samtidigt behövs det vittnesmål för att folk ska fatta vad som går fel inom vården nu.

 

[Scata]

Jag fattar att detta har med politik att göra men jag begriper mig inte på att spara, spara och spara när det finns saker som pengarna skulle kunna gå till för att förbättra dem

Det är något som jag alltid undrat över, i många många år så ska det sparas och sparas (nu tänker jag specifikt på kommuner och landsting). Men sparas det något och isåfall på vad? Vad gör man med de sparade pengarna?

Jag är också dåligt insatt i politik, men tänker ändå att det handlar ju om pengar, ekonomi och budget, och det kan jag. Men det här "sparandet" som man aldrig får reda på hur mycket som faktiskt sparas och vad man gör med dom pengarna istället - det talas det aldrig om.
Vad sparar man till?

 

[Asko]

Det är något som jag alltid undrat över, i många många år så ska det sparas och sparas (nu tänker jag specifikt på kommuner och landsting). Men sparas det något och isåfall på vad? Vad gör man med de sparade pengarna?

Jag är också dåligt insatt i politik, men tänker ändå att det handlar ju om pengar, ekonomi och budget, och det kan jag. Men det här "sparandet" som man aldrig får reda på hur mycket som faktiskt sparas och vad man gör med dom pengarna istället - det talas det aldrig om.
Vad sparar man till?

Kriser och dåliga tider.
Som denna tid kan man tycka

 

[tanten]

Det är något som jag alltid undrat över, i många många år så ska det sparas och sparas (nu tänker jag specifikt på kommuner och landsting). Men sparas det något och isåfall på vad? Vad gör man med de sparade pengarna?

Jag är också dåligt insatt i politik, men tänker ändå att det handlar ju om pengar, ekonomi och budget, och det kan jag. Men det här "sparandet" som man aldrig får reda på hur mycket som faktiskt sparas och vad man gör med dom pengarna istället - det talas det aldrig om.
Vad sparar man till?

I en del fall kanske det är så att kostnaderna stiger men skatteunderlaget är konstant. Dvs allt blir dyrare utan att man gör några förbättringar. Alltså måste man dra åt svångremmen och minska verksamheten.
Man har samma summa pengar att röra sig med men kostnaderna stiger.
Ett bra exempel är kostverksamheten i min kommun som får rejäla prishöjningar varje år. De gör att den ambitiösa andelen ekologisk mat behöver minskas. (ändå har vi billig mat eftersom så mycket lagas från grunden)

 

[Scata]

I en del fall kanske det är så att kostnaderna stiger men skatteunderlaget är konstant. Dvs allt blir dyrare utan att man gör några förbättringar. Alltså måste man dra åt svångremmen och minska verksamheten.
Man har samma summa pengar att röra sig med men kostnaderna stiger.
Ett bra exempel är kostverksamheten i min kommun som får rejäla prishöjningar varje år. De gör att den ambitiösa andelen ekoologisk mat behöver minskas. (ändå har vi billiga mat eftersom så mycket lagas från grunden)

Tack för svar! Så är det förstås.
Synd bara att den delen måste man som invånare söka svar på själv, medans "sparandet" basuneras ut i media. Det blir så negativt intryck hela tiden.

 

[Asko]

I en del fall kanske det är så att kostnaderna stiger men skatteunderlaget är konstant. Dvs allt blir dyrare utan att man gör några förbättringar. Alltså måste man dra åt svångremmen och minska verksamheten.
Man har samma summa pengar att röra sig med men kostnaderna stiger.
Ett bra exempel är kostverksamheten i min kommun som får rejäla prishöjningar varje år. De gör att den ambitiösa andelen ekologisk mat behöver minskas. (ändå har vi billig mat eftersom så mycket lagas från grunden)

Fast om kostnaderna ökar så mycket som det gjort i vården under förra året (av förståeliga skäl) så kan jag tycka att det är bra idé att plocka av sparandet som man sparat till sämre tider. När är det en bra tid att plocka fram dem om inte under en pandemi?

 

[tanten]

Fast om kostnaderna ökar så mycket som det gjort i vården under förra året (av förståeliga skäl) så kan jag tycka att det är bra idé att plocka av sparandet som man sparat till sämre tider. När är det en bra tid att plocka fram dem om inte under en pandemi?

Budgetarbete funkar inte så. Du tänker privatekonomi.

speciellt inte i offentlig verksamhet som får sina pengar från skattemedel. Man har de pengar som man har. Blir det färre kommuninnevånare så har man mindre mängd pengar att röra sig med. Stiger sedan kostnadsläget så behöver man snåla.

 

[Thaliaste]

Man behöver också skilja på en kris av storleken pandemin och vanliga tider. Det är ju så att både skatteintäkterna och behoven förändras beroende på befolkningen i området. Och det är inte alltid samma omfattning på gruppen skattebetalare som gruppen användare. Säsongsboende nyttjar t ex infrastruktur men betalar inte skatt. Får man vård i annat landsting, annat land eller en app så får ditt hemlandsting snällt betala fakturan trots att de inte fick vara med och prioritera om och i så fall vilken vård du behöver.

Ju mer avancerad vård och fler nyframtagna specialiserade mediciner som finns, desto dyrare blir det ju för varje år som går om förväntan kvarstår att allt som är tekniskt och medicinskt möjligt ska användas. Vi blir allt äldre vilket rent krast leder till att vi kommer att kosta vår kommun och vårt landsting mer pengar under fler år där i slutet. Vi räddar och håller liv i allt fler helt enkelt, utan att vi har ökat andelen av livet som vi jobbar och betalar skatt i samma utsträckning. Då går inte plus och minus ihop.

När jag gick i skolan använde vi penna och papper, idag ska varje barn ha egen dator om skolan inte ska klassas som omodern. Även om barnen inte får en värstingdator är det ändå stor skillnad i kostnad fören dator jämfört med skrivmaterial och de böcker som ev är ersatta (men några böcker hoppas jag de har kvar...). Multiplicera detta med hur många barn det är som går i skolan och att varje barn kommer ha några datorer under sin skolgång.

Under årens lopp höjs också alltid kraven gällande t ex arbetsmiljö, policys som ska finnas, redovisningar och dokumentation som ska göras. Ofta är åtgärden när ett missförhållande upptäckt hos någon eller en olycka har hänt, att ett nytt krav på skyddsåtgärd eller redovisning ska göras hos alla inom liknande verksamhet.
Det är extremt sällan vi sänker våra förväntningar eller krav, allt ska hela tiden bli bättre, snabbare, säkrare och mer korrekt och det kostar pengar.

Allt ovanstående är naturligtvis bra i grunden men pengar är ju inte en oändlig resurs ens i ett välfärdsland, så prioriteringar är en ständigt viktig fråga, precis som i sin egen privatekonomi.

Detta behöver dock särskiljas i diskussionen från det att vi är i en stor kris pga pandemin.

 

[athena_arabians]

Man behöver också skilja på en kris av storleken pandemin och vanliga tider. Det är ju så att både skatteintäkterna och behoven förändras beroende på befolkningen i området. Och det är inte alltid samma omfattning på gruppen skattebetalare som gruppen användare. Säsongsboende nyttjar t ex infrastruktur men betalar inte skatt. Får man vård i annat landsting, annat land eller en app så får ditt hemlandsting snällt betala fakturan trots att de inte fick vara med och prioritera om och i så fall vilken vård du behöver.

Ju mer avancerad vård och fler nyframtagna specialiserade mediciner som finns, desto dyrare blir det ju för varje år som går om förväntan kvarstår att allt som är tekniskt och medicinskt möjligt ska användas. Vi blir allt äldre vilket rent krast leder till att vi kommer att kosta vår kommun och vårt landsting mer pengar under fler år där i slutet. Vi räddar och håller liv i allt fler helt enkelt, utan att vi har ökat andelen av livet som vi jobbar och betalar skatt i samma utsträckning. Då går inte plus och minus ihop.

När jag gick i skolan använde vi penna och papper, idag ska varje barn ha egen dator om skolan inte ska klassas som omodern. Även om barnen inte får en värstingdator är det ändå stor skillnad i kostnad fören dator jämfört med skrivmaterial och de böcker som ev är ersatta (men några böcker hoppas jag de har kvar...). Multiplicera detta med hur många barn det är som går i skolan och att varje barn kommer ha några datorer under sin skolgång.

Under årens lopp höjs också alltid kraven gällande t ex arbetsmiljö, policys som ska finnas, redovisningar och dokumentation som ska göras. Ofta är åtgärden när ett missförhållande upptäckt hos någon eller en olycka har hänt, att ett nytt krav på skyddsåtgärd eller redovisning ska göras hos alla inom liknande verksamhet.
Det är extremt sällan vi sänker våra förväntningar eller krav, allt ska hela tiden bli bättre, snabbare, säkrare och mer korrekt och det kostar pengar.

Allt ovanstående är naturligtvis bra i grunden men pengar är ju inte en oändlig resurs ens i ett välfärdsland, så prioriteringar är en ständigt viktig fråga, precis som i sin egen privatekonomi.

Detta behöver dock särskiljas i diskussionen från det att vi är i en stor kris pga pandemin.

Jag vill också lägga till till ovanstående att länder med någorlunda balans i sin ekonomi kan göra satsningar för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin (tex som Sverige gör). Andra länder har och kommer att krascha rejält, tex många länder i södra Europa.

Det betyder fortfarande att när läget börjar normaliseras ska vi nog inte förvänta oss skattelättnader direkt. Kriskassan måste fyllas på (vilket också är en sabla balansgång, offentligt spenderande är en av motorerna i en återhämtningsfas).

Offentlig ekonomi är inte okomplicerat.

 

[mamman]

Budgetarbete funkar inte så. Du tänker privatekonomi.

speciellt inte i offentlig verksamhet som får sina pengar från skattemedel. Man har de pengar som man har. Blir det färre kommuninnevånare så har man mindre mängd pengar att röra sig med. Stiger sedan kostnadsläget så behöver man snåla.

Fast även det offentliga kan "spara i ladorna". Det är tack vare det som staten just nu kan gå in med stöd utan att allt lånas. Finns kommuner som är ganska rika genom att äga skog, företag, fastigheter. Avkastningen kan gå till drift, och ibland säljer man för att kunna göra andra investeringar eller vid kris. Normalt säljer man dock inte tillgångar för att klara driften utan att höja skatten om verksamheten kostar mer än intäkterna från skatter och avgifter, men undantag finns (läs Danderyd).

Ofta handlar det också om omfördelning när man talar om att "spara". Medel flyttas från en verksamhet till en annan där kostnaderna stiger.

 

[mamman]

Det är något som jag alltid undrat över, i många många år så ska det sparas och sparas (nu tänker jag specifikt på kommuner och landsting). Men sparas det något och isåfall på vad? Vad gör man med de sparade pengarna?

Jag är också dåligt insatt i politik, men tänker ändå att det handlar ju om pengar, ekonomi och budget, och det kan jag. Men det här "sparandet" som man aldrig får reda på hur mycket som faktiskt sparas och vad man gör med dom pengarna istället - det talas det aldrig om.
Vad sparar man till?

"spara" är ofta fel valt ord. "Förvaltning xx tvingas spara på yyy" betyder ju inte att de lägger undan pengar utan att verksamheten måste dras ner för att de inte har skattepengar till att finansiera den (eller att pengarna behövs mer någon annanstans).
Men staten (främst) sparar till framtiden genom att investera på olika sätt.

 

[mamman]

Var länge sedan jag jobbade i offentlig förvaltning, men ni som gör det eller är politiker; visst är det så att det finns ett lagkrav på att ekonomin skall vara i balans (över tid)? Man får inte låna av framtidens invånare, som det ju i praktiken innebär om man går back.

 

[Asko]

Budgetarbete funkar inte så. Du tänker privatekonomi.

speciellt inte i offentlig verksamhet som får sina pengar från skattemedel. Man har de pengar som man har. Blir det färre kommuninnevånare så har man mindre mängd pengar att röra sig med. Stiger sedan kostnadsläget så behöver man snåla.

Om man inte kan spara pengar till sämre tider så behöver man sluta kalla det för det isåfall. Det ger fel intryck till väljarna.

 

[Asko]

"spara" är ofta fel valt ord. "Förvaltning xx tvingas spara på yyy" betyder ju inte att de lägger undan pengar utan att verksamheten måste dras ner för att de inte har skattepengar till att finansiera den (eller att pengarna behövs mer någon annanstans).
Men staten (främst) sparar till framtiden genom att investera på olika sätt.

Jag har svårt att tänka mig att pengar behövs mer någon annanstans än hos sjukvården under en pandemi dock.

Men tack för dina förklaringar, de får mig att förstå detta bättre.

 

[athena_arabians]

Om man inte kan spara pengar till sämre tider så behöver man sluta kalla det för det isåfall. Det ger fel intryck till väljarna.

Vad ska man kalla det då?!

Som väljare är jag mycket medveten om vad kommuner/regioner/staten menar med att spara.