Råd om hundras, hjälp efterlyses !

Calazirya

Trådstartare
Har funderat fram och åter på om tiden för valp börjar mogna.

Skall studera till hösten vilket innebär 4 år av mer flexibelt liv än när jag jobbat.

Har tänkt åter uppta livet på bruks igen och om det behövs, leda lite kurser och ev utbilda mig mer(intruktör ) .

Har en Schanuzer hane som fyller 8 år ( är 7 ½ ) but he´s still going strong.

Mina ambitioner är iallafall att träna/tävla lydnad, bruks och ev sök(räddning).

Men samtidigt vet jag inte om jag orkar meden hund som kräver allt för mycket av den biten och inte kan stessa av och leka soffpotatis ibland.

Dessa raser har diskuterats.

Grand Danois
Labrador ( Dual Purpose )
Amstaff
Rottweiler
Bullterrier

Rätt olika hundar egentligen men jag är helt uppe för förslag och tips.

Håranlag, storlek och färg spelar mindre roll men jakthund och ren sällskaps hund är kanske inte det ultimata ;)

Så fram med lite tips
 
Storpudel kanske? Det är ju en hund som man kan göra det mesta med. De klarar dessutom av en dag på sofflocket utan att krevera. Min storpudelkille älskar att träna och ger 110% jämt, men han är lika lycklig om vi ligger inne och gosar i soffan.

Annars skulle jag nog föreslå labrador eller golden retriever av jaktvariant eller dp.

/Anna
 
Har redan en golden hos mina föräldrar ( mer åt show ) och det känns inte som en aktuell ras just nu.
 
Dom flesta GD's är inte SÅ aktiva, men dom gillar att jobba.

Min är lite speciell för hon blir galen av att bara ligga hemm längre än några dagar i sträck, men samtidigt tycker hon inte om att träna särskilt mycket heller. Däremot ÄLSKAR hon att få vara fysiskt aktiv, och det finns inget bättre för henne än en långpromenad med en hundkompis på många timmar där dom bara får busa och strosa omkring.

Jag har mött många olikas sorters Grandisar. Många har varit som mina, dom föredrar fysisk aktivitet framför hjärgympa. Men så har jag stött på motsatsen också som fullkomligt älskar att få träna! Vi har faktiskt en viltspårchampion inom rasen också :)
Dom brukar vara väldigt duktiga inom spår, och älskar att få jobba med näsan. (Apropå det är jag impad av min! Hennes näsa är helt otrolig.)

Men vill du tävla och har lite högre ambitioner inom lydnaden så är det nog ingen ras för dig.. Dom är duktiga, men alldeles för långsamma med sina stora kropp. Så av dom jag har sett så förlorar man ofta poäng på att allt utförs så långsamt och man får ge dubbelkommando för att "skynda" på hunden lite..

Och hon är en hejare på att sova! :D När jag mår sämre så sover jag mycket mer, och hon följer villigt med i sängen och sover i många och långa timmar och njuter fullt ut av det :)
(Nästa hund blir ännu en GD, eftersom jag vet att jag inte kommer ha orken med en brukshund igen, på många år. Men när jag väl orkar igen, då kommer jag att skaffa en ny Schäfer eller malle!)

Labbe och Rottis vet jag knappt något om, så dom kan jag inte kommentera.

Amstaff lämpar sig bra för det du vill, men det är svårt att hitta Amstaff i Sverige som inte bara avlas efter utställningsmeriter. Tyvärr, för det är en underbar ras! Outtömlig energi när det gäller, men som också älskar att vara soffpotatis.

Bullterrier.. Jaadu, inte direkt hunden man väljer om man vill tävla (framgångsrikt) i lydnad. Vissa Bullar har det gått bra för, men det är inte direkt många. Envisa, egensinniga med alldeles för mycket humor ibland. Men roliga är dom att leva och umgås med!
 
Okej.

Jag har funderat mer och mer på en Rottweiler ( tik ) sneglar och hoppas att Jadzia tittar in och ger goda råd och synpunkter.

Samtidigt så har jag förälskat mig i GD;n .

Jag är väl egenligen ingen tävlingsmänniska ( ut i tåspettsen ) men "älskar" att träna och nå resultat.
 
Gillar du utmaningar så är ju GD'n perfekt. Som sagt, långtifrån några arbetsnarkomaner, men med mycket tid och mycket tålamod så blir dom bra hundar!
Och dom är duktiga på både spår och sök, såå :)

Titta in på tråden som Fraggel_Tess gjort så får du se en staaaaaackars hungrig GD-valp! :love:
 
:)

Jag tycker verkligen om utmaningar, och är själv riktigt envis :angel:

Yellow**one:s vad tycker du om dom?
( Pm:a om du inte vill skriva direkt här )
 
Med risk för att verka tjatig men.. BOXER!!!
Lydnaden är en verklig utmaning (och det ville du ju ha.. :D) men SÖK är nog det som en Boxer tycker bäst om. Särskilt med tanke på hur förtjust den är i folk och vad kan då vara bättre än att hitta dem när de "tappat bort sig" i skog och mark!?
Letar man dessutom upp de verkliga brukslinjerna så kan man få välmeriterade föräldrar och syskon inom just det du vill hålla på med, utan den där allra vassaste skärpan i vakt och i stort sett helt utan jakt.

Vill du ha tips på kennlar med brukslinjer så PMa mig!

/JES
som ska satsa på bruks och då framförallt sök med sin Boxer till hösten.
 
PM:a mig gärna med kenneluppfödare som kör brukslinjer.

Jag är som sagt öppen för förslag då denna valp kommer planeras i detalj,
vill inte råka ut för samma sak som när jag köpte Schanuzern :(
 
Ja, vad ska jag säga?
Jag är ju själv på väg ifrån rottisen eftersom jag inte tycker att den räcker till.

En rottis skulle dock kunna passa till det du vill göra. Trots att uställningsaveln breder ut sig mer och mer så har de flesta rottisar en hel del arbetsvilja i behåll. Det som saknas är föremålsintresse, men letar man aktivt efter linjert med föremålsintresse så hittar man det också. En rottis är väldigt allsidig och ställer upp på det mesta. Styrkan ligger i söket, men de spårar också med bra resultat. Potential för att vinna SM i lydnad finns inte, men man kan ta sig till elitklass med lite tur och skicklighet.

Rottisen är en självständig ras som inte har en naturlig vilja att vara föraren till lags. Man får jobba för att förtjäna hundens uppmärksamhet och med en rottis är det viktigt att inte glömma kravfasen. Allt kravställande måste dock ske på rätt sätt. Det fungerar oftast inte att läsa paragrafer eller dra dem i örat för då går många igång på social kamp. Den striden vinner människan inte. Koppel- och röstkorrigeringar fungerar bättre. Tikarna är inte lika ifrågasättande som hanarna och utnyttjar inte förarens svagheter lika mycket. Det är inte säkert att en rottis kan umgås med hundar av samma kön. De är inte avlade med det i åtanke. Dock kan och ska de acceptera hundar i sin närhet, oavsett kön.

En bra rottis är en hund med gott om mod, livligt temperament och stabila nerver. Med livligt temperament menas inte en hund av bordecollie-stuk som är på tårna hela tidne utan en uppmärksam hund som registrerar och sorterar sinnesintrycken. Något du absolut inte vill ha är en rottis med hög skärpa, liten dådkraft och som är klassad som nervös. En rottis ska heller inte ha hög grundstressnivå utan de är lite sävligare och lugnare. Stressen ska vara lagom så de både kan varva upp och ned. Inne sover de mest och ute blir de aktiva. En rottis ska också vara social, men inte klängig.

De har sällan stort viltintresse. Istället kan man märka av deras bakgrund som drivande boskapshund. Vissa vill gärna driva hästar och kor.

En rottis vill arbeta, men de kan också koppla av under längre perioder om man inte riktigt har tid med något avancerat just då. De klarar dock inte flera månader i sträck med bara sova-äta-kissa. Det är inte några arbetsnarkomaner vi talar om, om man inte köper en rent bruksavlad rottis. De uppfödarna är dock sällsynta, men det finns gott om kennlar som föder upp halvbra arbetsrottisar. En sådan skulle kunna vara något för dig.

Så vill du ha en hund till lydnad och bruks på medelnivå och känner att du orkar ge dig in i träsket av rottweileruppfödare, så satsa på en halvbra arbetsrottis. Var noga med de mentala bitarna och glöm som sagt inte föremålsintresset. Det behöver inte vara stort, men det ska finnas där. Det blir så svettigt att jobba med hunden annars. Lite social kamp är också bra, så slipper man motivera upp hunden hela tiden.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp