Positiv biopsi alltid cancer?

[Perni]

Hej.
Vår lilla Chihuahua-kille (6år) började runt jul använda Tropical clean teeth gel för att få bort lite tandsten. På bruksanvisningen står det att man ska droppa 2st droppar på tänderna vilket vi märkte var enormt svårt då det är en gelé. Att samtidigt ha en bökande hund som totalvägrar att öppna munnen och inte vill vara still med huvudet, gjorde att det blev lite för mycket.

Vår lilla kille har alltid haft en känslig mage som gjort att han blir lös i magen om han äter fel saker.

Dagen efter han fått gelén i fel mängd så bajsade han bara vatten och sen upphörde det. Efter några dagar fick han lite för mycket av gelén igen och det blev samma resultat. Vi kunde nu koppla ihop att det var just medlet som gav honom tarmstörningar så vi slutade med det.

Efter ca 1-2 veckor så gick problemet åt andra hållet. Han fick krysta länge men var inte stenhård i magen utan mest trög. När han hade klämt ett tag så fick han gå vidare till ett annat ställe och så kunde han göra säkert 3 gånger under samma promenad. Han slickade sig mot baken samtidigt som han bajsade som han var irriterad eller var öm. Vi märkte att korvarna var lite platta men inga andra konstigheter.

Problemet försvann och kom tillbaka efter ca 1 vecka igen. Nu trodde vi att analsäckarna hade blivit inflammerade just p.g.a att han varit lös och inte kunnat tömma dom själva.

Problemet försvann igen men återkom men nu var avföringen åter lösare och slemblandad och han hade även lite efterdropp av uppblandat blod.
Vi tog kontakt med veterinären som även hon sa att det lät som analsäckarna och sa att vi kunde smörja med en skyddande zinksalva tills vi fick en tid dit, mest för att bara kolla och ev tömma dom.

Vi har vid det här laget märkt att han är lite tjurig med sin egen mat (vilket han varit till och från) och även att han är på baken ofta.

Veterinären tittar på honom och säger att han har en tjocktarmsinflammation som förmodligen uppkommit av medlet för tänderna och att han ska sättas på skonkost. Hon klämmer och känner och hittar en knöl långt in i magen.

Röntgen och blodprover tas. Blodproverna var bra (vita, röda blodkroppar, samt njur och leverprover) och på röntgen tycker hon att hon ser knölen och tippar på att det är en svullen lymfa som kommer av en inflammation eller infektion, alt bara en inflammation hon ser. Jag tar upp frågan om cancer och hon svarar direkt att hon absolut INTE har den oron, utan hennes gissning var återigen inflammation. Vid den här tiden hade han snabb andning vilket jag påtalade och han lät även lite vid utandning.

Hon remitterar ändå till ett ultraljud som vi får komma på redan efter 2 dagar. Hunden har i det läget väldigt lös och blodblandad avföring som rinner i pälsen.

På ultraljudet ses en större lymfa och någon mindre i magen. Även kännbara lymfkörtlar vid boglederna.

Nu blev vi akutremitterade till Strömsholm för ev MRT och vidare utredning.

På Strömsholm läser veterinären remissen. Hon kollar ultraljudsbilderna och ser vad de andra har skrivit.
Han är trött och hängig och andas snabbt.
De tar en finnålsbiopsi på lymforna vid boglederna och även ett rör med blod. Vi får sedan diagnosen Malignt lymfom och de sa att han snabbt skulle bli värre då det är en hemsk sjukdom.

Vi valde att inte ge cellgifter men vi ville testa kortison.
Han fick kortison i 2 dagar och vi märkte att han blev tröttare, mer nedstämd, ännu snabbare andning och väldigt svårt att hitta en bra position att sova i.

Det här var under torsdag och fredag och vi bara kände att det går inte. Han skulle få somna in efter helgen och då ville vi inte bråka med kortisonet utan faktiskt låta honom vara lite gladare, sova lite bättre och kunna andas bättre.
Lördagen och söndagen så mådde han helt okej. Han såg ut som han aldrig varit sjuk. Andningen gick från 56-58/min till runt 28-30/min. (Han var snabbandad innan kortisonet med.) han busade, sov och var glad. Han orkade gå på promenad vilket han inte orkat innan.. Avföringen blev bättre och det har inte varit slem eller blod på 8 dagar. Ena körteln vid bogen har minskat.

Vi som var så övertygade om att han skulle få somna in i helgen.
Hur vanligt är det här och kan dom ha satt fel diagnos?

Jag är livrädd att han har en inflammation eller någon fästingburen smitta som kanske kan botas med antibiotika och att han ska klassas som att det är just lymfom om det är något annat som går att bota.
Blir han så dålig så han får somna in så får man egentligen aldrig veta det

 

[vallhund]

Diagnosen är väl ställd utifrån biopsin?
Mot slutet skippade jag kortisonet till fördel för smärtstillande, kanske inte för er eftersom han vekar ha känslig mage.

 

[Lenis]

Det är nog bättre att du frågar dem det, hur deras sensitivitet/specificitet är på de proverna och varför de ställt just den diagnosen. Eller det kanske du gjort? Har de förklarat varför för er eller bara sagt att diagnosen är sån, punkt? Är så olika hur pedagogiska de är o man vill ju ha förtroende för dem, det förstår jag verkligen.

Min leonberger på avataren insjuknade som er, fast med mindre avföringsproblem och mer svullnad, även ner i benen. Hon fick samma diagnos och togs bort, hon hade nån dag eller två när det var sådär mirakulöst bättre och vi tog hem henne, tror kanske att diagnosen inte var satt än just då när vi åkte hem, men sedan när hon blev sjuk igen fick hon somna, det kändes inte etiskt oavsett diagnos att driva på den typen av lidande.

Inflammation förstår jag att du tänker, men varför fästingsjukdom? Källa SVA på nedanstående:

Borrelia:
Symtom som kan kopplas till Borrelia-infektion hos hund:

• I den absoluta majoriteten av fallen: inga symtom alls, eller bara en hud reaktion (rodnad) vid fästingbettet.
• Hos hundar som utvecklar symtom kan i varierande grad ses: akut feber, dämpat allmäntillstånd, plötsliga ledbesvär. Vandrande hälta kan ses; det vill säga hunden börjar snart halta på ett annat ben, eftersom en annan led reagerat på infektionen.

TBE: De beskrivningar som finns av symtom hos hundar som insjuknat på grund av TBE-virus-infektion kommer framförallt från Centraleuropa. Dessa hundar har mycket snabbt blivit mycket dåliga, troligen inom en vecka upp till tio dagar efter att de smittats av en fästing. De sjuka hundarna hade hög feber, kraftigt nedsatt medvetande och visat symtom som kramper och förlamningssymtom. Hundarna har antingen avlivats eller självdött inom några få dagar till en vecka från det att de första symtomen upptäcktes. I Sverige har hittills inga sådana fall upptäckts.

Ehrlicios:
De flesta hundar som infekteras med Ehrlichia canis uppvisar endast milda symtom, alternativt inga symtom alls. Andra hundar blir mycket dåliga och dör trots insatt behandling.

Oftast har en hund som drabbats av monocytär ehrlichios feber. Den är trött och får en försämrad aptit. En del hundar minskar i vikt. Det kan rinna från ögon och nos. Nosblödning, eller andra tecken på blödningar är typiskt, till exempel röda fläckar i slemhinnorna i munnen. Med hjälp av ett blodprov kan man ofta se att hunden har onormalt lite röda blodkroppar, det vill säga hunden har anemi.

..jag ser inte att de klassiska infektioner man tänker på via fästing passar så bra på er hund. Bara en tanke iom att du frågar!

 

[Perni]

Diagnosen är väl ställd utifrån biopsin?
Mot slutet skippade jag kortisonet till fördel för smärtstillande, kanske inte för er eftersom han vekar ha känslig mage.

Jo det stämmer. Finnålsaspiration. Vilket jag förstått inte är lika säkert som en vanlig biopsi.

Nej smärtstillande skulle inte fungera. Hans mage brakade helt efter han hade fått Metcam för något år sen.

 

[Sol]

Stlrsta

Jo det stämmer. Finnålsaspiration. Vilket jag förstått inte är lika säkert som en vanlig biopsi.

Nej smärtstillande skulle inte fungera. Hans mage brakade helt efter han hade fått Metcam för något år sen.

Osäkerheten med FNA är främst att man riskerar att få ett falskt negativt svar. Det är inte säkert att man får med tillräckligt med celler från hela området så man riskerar att missa onormala celler. Därför kan det vara bra att gå vidare med biopsi efter en negativ FNA. Har man däremot funnit "cancerceller" i provet är det tyvärr en stabil diagnos.

Kortison kan krympa tumörer pga den antiinflammatoriska effekten och har hunden dessutom en inflammerad tarm dämpas den inflammationen också. Allmäntillståndet kan då bli mycket bättre bara mha kortison trots den tråkiga diagnosen.

Tänk på att cellgiftsbehandling på hund inte riktigt funkar som på människor. Man ger mycket lägre doser och syftet är oftast inte att bota utan att ge en god livskvalité. Pga lägre doser och preventiv behandling mot bla. illamående är det därför få som drabbas av de biverkningar vi ofta ser hos människor (alopeci, illamående mm.).