På måndag får vi domen...

[lillamy73]

Sv: På måndag får vi domen...

Line_n och liten vit :-)

Jag anser att skolan nu efter fyra år borde förstå hur vår son fungerar.

Jag anser att specialpedagogen har lyst med sin frånvaro sedan hon tittade på honom i andra klass.
Jag förstår att läraren har fler elever än min son som hon måste fokusera på.
Anser att klassen behöver en resurs till då det finns fyra barn med svårigheter.

Fröken har fel tänk vilket jag påpekat flera gånger.
Då hon sätter min son tillsammans med en kille som inte kan vara tyst eller sitta still.
Han är inte emot hörsel skydd men får använda dem sparsamt.

Blev så besviken på hans slöjdlärare som skrev i omdömet av honom:
Du har förmågan till bra slöjd arbeten men utnyttjar inte tiden till att arbeta.
Din mössa borde vara klar.
Till saken hör att damen är ensam med tolv barn i en otroligt stökig miljö. Min son frågade om han fick ta med sig den hem? Men hon sa att då slarvar han väl bort den.
Det slutade med att hon kastade hans ofärdiga mössa. Vilket sonen ser som ett misslyckande :-(

Jag har flera gånger varit med i skolan erbjudit min hjälp.

Angående medicinen är jag rädd för just att han kan tappa matlusten.
Men jag känner att vi tyvärr måste prova medicin i skolan. Jag läser och läser om allt jag kan hitta.

 

[Gimlan]

Sv: På måndag får vi domen...

Det är ju värt ett försök, det kan ju göra enormt stor skillnad och ge en helt annan livskvalité för ert barn - blir biverkningarna för påtagliga sett till effekten så är det ju bara att sluta med den.

 

[MiniLi]

Sv: På måndag får vi domen...

Det låter ju verkligen som om skolan skulle kunna utveckla massor!
Kan inte läraren få konsultation med den skolpsykolog som är knuten till skolan? De brukar vara bra på att se problemet i kontexten, snarare än att lägga allt på barnet.

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Men återigen - det spelar ingen roll. Vill man inte medicinera så ska man inte tvingas till det.

Och hur vet du att skolan gjort allt de kan?

OBS att "allt dom kan" inte betyder samma sak som "allt som går att göra". Precis som jag förut skrev så skulle det säkert fungera till viss del utan medicinering om barnet har möjlighet att gå undan och få undervisning i liten grupp där det finns få distraktioner och en lärare till hands hela tiden.

Hur många skolor har råd med det? Nu för tiden då man pratar om inkludering så har man tagit det som en orsak till att ta bort alla små undervisningsgrupper (sparar pengar) även när de faktiskt är fullt befogade.

Men om man har ett barn med ADD/ADHD, ska man offra barnets välmående och skolgång tills dess att kommunerna fattar att de måste lyssna på lärarna och föräldrarna och kosta på sig den undervisning som faktiskt behövs för barn med speciella behov? Då känner jag att om det finns medicin som gör att ett barn fungerar i en större grupp och kan tillgodogöra sig undervisning även när det finns andra barn runtomkring, så skulle jag prova ge den.

Sen, om man inte ens vill prova medicinering, då får man nog ta att ens barn kommer få det jobbigt i större grupper och med undervisning. Skolan kan ju liksom inte svänga ett trollspö fast man skulle önska det. Ingen kan tvingas, men man får nog tvingas ta konsekvenserna av ens val.

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Vårt barn tar sin concerta varje skoldag. På helger och lov hoppar vi över det och då kan hen äta ordentligt.

Annars är mitt råd, baserat på vår erfarenhet: se till att servera blir högvärdig kost hemma på kvällarna när effekten av medicinen gått över, sätt fram en stadig frukost innan medicineringen på morgonen. Skicka med näringsdryck eller något annat som går ner, att ta när lunchaptiten tryter. Berätta noga för skol- och matpersonalen att medicinen ger aptitnedsättning och att det är därför din son inte kan äta ordentligt så att de inte misstar det för att han är kräsen eller så. Bra om de har förståelse för att det blir jobbigt med maten och att han tar med annat att äta på rasterna om det nu funkar.

När det gäller skolan för övrigt: huvudsaken är att informera och åter informera. Ha läraren som din medarbetare - lärare vill faktiskt att barnen ska fungera i skolan, både för barnets och gruppens skull. Alla mår dåligt om någon mår dåligt. Det kan däremot vara svårt att få till särskilda lösningar om man inte får tillgång till assistent, till grupprum, till extra tid att planera och strukturera undervisningen och material för de som behöver något utöver det vanliga. Sådant gjorde ju speciallärare förr, men nu faller det mesta oftast på klassläraren som redan har nog att göra med klassen i stort, och som dessutom oftast har måttlig utbildning i hur man tacklar olika NPF. Speciallärarutbildningen är 1,5 år på heltid, så alla de kunskaperna kan ju omöjligen en vanlig klasslärare få sig till livs genom de enstaka kvällsföreläsningar som erbjuds. Ha det i bakhuvudet så blir det kanske lättare att förstå de förutsättningar som finns i skolan och vem/vilka du ska gå på för att tillsammans med klassläraren få igenom extra resurstilldelning.

 

[MiniLi]

Sv: På måndag får vi domen...

Vem har sagt att barnet ska tas ifrån klassen?
Om man läser vad TS skriver så tycks ju skolan inte ha lagt särskilt mycket krut på att försöka lösa det här.

Och det spelar väl ingen roll att du tycker att det är bättre med medicin. TS tycker uppenbarligen inte det.

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Vem har sagt att barnet ska tas ifrån klassen?
Om man läser vad TS skriver så tycks ju skolan inte ha lagt särskilt mycket krut på att försöka lösa det här.

Och det spelar väl ingen roll att du tycker att det är bättre med medicin. TS tycker uppenbarligen inte det.

Det är ju främst DU som inte tycker det. TS ska ju prova vilket är klokt...

Vad menar du förresten med att ingen sagt att barnet ska tas ur klassen? Det är ju just det faktum som är sorgligt, att det inte finns pengar för små klasser och att det är budgetskäl som är den främsta anledningen till att man pratar om integrering. Integrering fungerar ju inte så länge förutsättningarna för inlärning för vissa barn just är lugn miljö och så få distraktioner som möjligt.

Förstår du om jag förklarar riktigt ingående: det barn som har svårt att fokusera behöver få lugn omkring sig, inte vara bland 20 andra elever som av naturliga skäl inte kan vara dödstysta och sitta still hela dagen, få möjligheten att fokusera. Behöver du få det förklarat på fler sätt vad jag menar är förutsättningen till inlärning för ett omedicinerat ADHD-barn med svåra koncentrationssvårigheter?

 

[oz_joj]

Sv: På måndag får vi domen...

När det gäller skolan för övrigt: huvudsaken är att informera och åter informera. Ha läraren som din medarbetare - lärare vill faktiskt att barnen ska fungera i skolan, både för barnets och gruppens skull. Alla mår dåligt om någon mår dåligt. Det kan däremot vara svårt att få till särskilda lösningar om man inte får tillgång till assistent, till grupprum, till extra tid att planera och strukturera undervisningen och material för de som behöver något utöver det vanliga. Sådant gjorde ju speciallärare förr, men nu faller det mesta oftast på klassläraren som redan har nog att göra med klassen i stort, och som dessutom oftast har måttlig utbildning i hur man tacklar olika NPF. Speciallärarutbildningen är 1,5 år på heltid, så alla de kunskaperna kan ju omöjligen en vanlig klasslärare få sig till livs genom de enstaka kvällsföreläsningar som erbjuds. Ha det i bakhuvudet så blir det kanske lättare att förstå de förutsättningar som finns i skolan och vem/vilka du ska gå på för att tillsammans med klassläraren få igenom extra resurstilldelning.

Tack för dessa kloka ord! Mvh klasslärare utan spec ped utbildning, med alldeles för lite planeringstid även utan barn med stora särskilda behov i klassen.

 

[MiniLi]

Sv: På måndag får vi domen...

Det är ju främst DU som inte tycker det. TS ska ju prova vilket är klokt...

Vad menar du förresten med att ingen sagt att barnet ska tas ur klassen? Det är ju just det faktum som är sorgligt, att det inte finns pengar för små klasser och att det är budgetskäl som är den främsta anledningen till att man pratar om integrering. Integrering fungerar ju inte så länge förutsättningarna för inlärning för vissa barn just är lugn miljö och så få distraktioner som möjligt.

Förstår du om jag förklarar riktigt ingående: det barn som har svårt att fokusera behöver få lugn omkring sig, inte vara bland 20 andra elever som av naturliga skäl inte kan vara dödstysta och sitta still hela dagen, få möjligheten att fokusera. Behöver du få det förklarat på fler sätt vad jag menar är förutsättningen till inlärning för ett omedicinerat ADHD-barn med svåra koncentrationssvårigheter?

Jag har inte skrivit någonting om vad jag tycker att TS ska göra.

Det var TS själv som skrev att de "utpressades" till att prova medicinering vilket de var tveksamma till.
Jag har bara skrivit att man inte ska tvingas till behandling om man inte vill.

Till skillnad från dig så antar inte jag att jag vet hur TS barn fungerar oavsett diagnos. Jag föredrar nämligen att se människor som individer snarare än diagnoser. Därför har jag, som aldrig träffat TS barn, ingen aning om vad hen behöver för att fixa skolan bättre. Det enda jag tycker mig märka i tråden är att TS är missnöjd med de åtgärder som skolan satt in, och jag kan hålla med om att det inte känns särskilt omfattande.

Jag är också väldigt övertygad om att det finns många sätt att lösa problem, det var därför jag bland annat frågade om läraren fått konsultation av skolpsykolog, att hjälpa lärare att hitta lösningar på svåra fall brukar ju ligga inom deras expertisområde.

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Jag har inte skrivit någonting om vad jag tycker att TS ska göra.

Det var TS själv som skrev att de "utpressades" till att prova medicinering vilket de var tveksamma till.
Jag har bara skrivit att man inte ska tvingas till behandling om man inte vill.

Till skillnad från dig så antar inte jag att jag vet hur TS barn fungerar oavsett diagnos. Jag föredrar nämligen att se människor som individer snarare än diagnoser. Därför har jag, som aldrig träffat TS barn, ingen aning om vad hen behöver för att fixa skolan bättre. Det enda jag tycker mig märka i tråden är att TS är missnöjd med de åtgärder som skolan satt in, och jag kan hålla med om att det inte känns särskilt omfattande.

Jag är också väldigt övertygad om att det finns många sätt att lösa problem, det var därför jag bland annat frågade om läraren fått konsultation av skolpsykolog, att hjälpa lärare att hitta lösningar på svåra fall brukar ju ligga inom deras expertisområde.

Jo du säger ju visst hur du tycker de ska göra genom kommentaren: "Och det spelar väl ingen roll att du tycker att det är bättre med medicin. TS tycker uppenbarligen inte det". utan att TS faktiskt sagt det.

Om TS är missnöjd med det skolan hittills gjort, så är det kanske just för att skolan inte kan göra så fantastiskt mycket mer, av orsaker jag redan nämnt. Ska jag upprepa dem igen?

Sedan - oj, nu upprepar jag mig iallafall helt oombett - så är det ju mycket väl så (rakt av troligen så) att inlärningssvårigheterna kommer sig av ADD:n och därför är det helt onödigt att utreda vidare innan man ser vad medicineringen åstadkommer.

Måste bara fråga:
Hur mycket erfarenhet har du av människor med diagnosen ADHD eller ADD? (Alltså på riktigt, inte på papper).
Hur mycket erfarenhet har du av barn?

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Jag föredrar nämligen att se människor som individer snarare än diagnoser. Därför har jag, som aldrig träffat TS barn, ingen aning om vad hen behöver för att fixa skolan bättre.

Och därför tar du strid mot medicinering? Så trots en diagnos, som du om någon faktiskt borde veta inte strösslas med helt lättvindigt, så menar du att diagnosen inte ger några generella fingervisningar om hur en person med ADD eller ADHD fungerar, vad som kan hjälpa och underlätta dess vardag?

Vad baserar du det på?

 

[MiniLi]

Sv: På måndag får vi domen...

Jo du säger ju visst hur du tycker de ska göra genom kommentaren: "Och det spelar väl ingen roll att du tycker att det är bättre med medicin. TS tycker uppenbarligen inte det". utan att TS faktiskt sagt det.

Är du inte läskunnig eller?
Jag har skrivit att TS inte borde tvingas till något hon inte vill.
Jag har inte skrivit ett ord om vad hon ska eller inte ska göra.
Hur du kan tolka den meningen till något annat är ju bara ett stort frågetecken. TS har på flera ställen i tråden uttryckt missnöje och att hon är osäker på medicinering då hon oroar sig över biverkningar.

Om TS är missnöjd med det skolan hittills gjort, så är det kanske just för att skolan inte kan göra så fantastiskt mycket mer, av orsaker jag redan nämnt. Ska jag upprepa dem igen?

Sedan - oj, nu upprepar jag mig iallafall helt oombett - så är det ju mycket väl så (rakt av troligen så) att inlärningssvårigheterna kommer sig av ADD:n och därför är det helt onödigt att utreda vidare innan man ser vad medicineringen åstadkommer.

Sen när blev du expert på TS barn och vad dennes problem kommer av?
Om det är någon som uttalar sig självsäkert kring hur TS barn fungerar så är det ju du.

Måste bara fråga:
Hur mycket erfarenhet har du av människor med diagnosen ADHD eller ADD? (Alltså på riktigt, inte på papper).
Hur mycket erfarenhet har du av barn?

Och såklart. Där kom den också.
Vet du att jag tänker inte ens svara för det är fullständigt orelevant i det här sammanhanget.

Och därför tar du strid mot medicinering? Så trots en diagnos, som du om någon faktiskt borde veta inte strösslas med helt lättvindigt, så menar du att diagnosen inte ger några generella fingervisningar om hur en person med ADD eller ADHD fungerar, vad som kan hjälpa och underlätta dess vardag?

Vad baserar du det på?

Jag har skrivit det flera gånger men du verkar ha svårt att förstå så jag får väl skriva det igen. Jag är INTE emot medicinering som sådant.

Diagnoser är samlingar av symptom/beteenden. Ofta kan det ge en fingervisning kring vart man kan tänkas börja, men i slutändan är det alltid individuella lösningar som är att föredra.
Gruppdata är ju just gruppdata.

Jag förstår faktiskt inte vad du sätter dig emot så mkt. Varför stör det dig att TS får lite stöd i att skolan kanske kan erbjuda mer?

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Säg den medicin som inte har biverkningar. Känner du till någon sådan?

Jag har - i motsats till dig - försökt visa på hur man kan tackla dessa biverkningar så att man ändå kan prova och se om fördelarna med medicineringen väger tyngre.

Sedan, Line, säg mig snälla att du verkligen inte är psykolog eller ens psykologstuderande. Det skulle kännas betryggande, med tanke på att du tycker att du kan uttala dig om barn och dessutom barn med ADD/ADHD-diagnos utan att ha någon praktisk erfarenhet av dessa.
Om du ändå är ute i verkligheten så kanske du med tiden kommer att märka att teori och praktik ibland måste följas åt. Det du läser på papper ska nog i de flesta fall anpassas efter verkligheten runtomkring dig. Brukar bli ett bättre resultat då.

Jag motsätter mig då inte alls att skolan erbjuder allt det stöd den förmår. Men du har ju, hoppas jag, läst och tagit till dig vad som egentligen behövs och varför skolan kan ha svårt att tillhandahålla det som behövs. Om det verkligen fanns möjlighet till liten undervisningsgrupp och 1-1 lärare till de elever som behöver det så hade ju saken (oftast men inte alltid) varit biff. Men så är det ju inte idag. Verkligheten är drygt 20 barn i ett rum och en lärare som ska räcka till alla.

 

[MiniLi]

Sv: På måndag får vi domen...

Säg den medicin som inte har biverkningar. Känner du till någon sådan?

Jag har - i motsats till dig - försökt visa på hur man kan tackla dessa biverkningar så att man ändå kan prova och se om fördelarna med medicineringen väger tyngre.

Sedan, Line, säg mig snälla att du verkligen inte är psykolog eller ens psykologstuderande. Det skulle kännas betryggande, med tanke på att du tycker att du kan uttala dig om barn och dessutom barn med ADD/ADHD-diagnos utan att ha någon praktisk erfarenhet av dessa.
Om du ändå är ute i verkligheten så kanske du med tiden kommer att märka att teori och praktik ibland måste följas åt. Det du läser på papper ska nog i de flesta fall anpassas efter verkligheten runtomkring dig. Brukar bli ett bättre resultat då.

Jag motsätter mig då inte alls att skolan erbjuder allt det stöd den förmår. Men du har ju, hoppas jag, läst och tagit till dig vad som egentligen behövs och varför skolan kan ha svårt att tillhandahålla det som behövs. Om det verkligen fanns möjlighet till liten undervisningsgrupp och 1-1 lärare till de elever som behöver det så hade ju saken (oftast men inte alltid) varit biff. Men så är det ju inte idag. Verkligheten är drygt 20 barn i ett rum och en lärare som ska räcka till alla.

Men alltså vad är ditt problem?
Självklart har alla mediciner biverkningar.
Men oavsett - ingen människa ska tvingas till behandling. Det är det enda jag framfört och jag förstår inte varför du säger emot?

Med tanke på att jag inte ens svarade på din fråga så vet jag inte varför du anser dig kunna uttala dig om min erfarenhet?
Vad tror du egentligen? Att jag lever i någon slags bubbla utan verklighetsförankring?

Är du så här nedlåtande åt alla som har en annan åsikt än dig? Trevligt.

 

[Litenvit]

Sv: På måndag får vi domen...

Men alltså vad är ditt problem?
Självklart har alla mediciner biverkningar.
Men oavsett - ingen människa ska tvingas till behandling. Det är det enda jag framfört och jag förstår inte varför du säger emot?

Med tanke på att jag inte ens svarade på din fråga så vet jag inte varför du anser dig kunna uttala dig om min erfarenhet?
Vad tror du egentligen? Att jag lever i någon slags bubbla utan verklighetsförankring?

Är du så här nedlåtande åt alla som har en annan åsikt än dig? Trevligt.

Utifrån dina inlägg så tycker jag nog det verkar som om du lever i nån sorts egen bubbla. Du skriver ju även i en annan tråd på Senior där du inte heller tycks ta till dig vad folk med personlig erfarenhet av dessa diagnoser försöker säga dig.

Sedan stämmer det inte att det enda du framfört är att ingen ska tvingas till behandling. Du har framfört en hel massa annat också i ganska många inlägg.

Jag har desutom redan svarat att ingen kan tvingas till behandling. Man kan ju tacka nej, men då får man ju ta konsekvenserna också. Är det så konstigt?

 

[ridtravare]

Sv: På måndag får vi domen...

Jag har ett barn som haft liknande problem- först med läsning- vi klistrade namn på allt ifall det lärde sig på det sättet, skolan sa fram till 3:an att det inte var ngt problem alls- den fick sitta i en skrubb intill klassrummet - litet avsides bara...(de äldre syskonen var ju sååå duktiga..)

Till 4:n var läsningen plötsligt ett problem så då lärde jag mitt barn att läsa, som jag gjort mycket tidigare om skolan hade tyckt det var ok, sedan dess har jag lärt mig - lär ditt barn vad du orkar med- för skolan orkar inte.

I högstadiet fick plötsligt barnet en lärare som hjälpte till - det var fantastiskt

gymnasiet klarades av med hjälp av mig, barnet bestämde själv att matten skulle skötas tillsammans med mig och inte i skolan- rektorn sa ok, och så blev det- proven skrevs naturligtvis i skolan... i 3:an ringde lärarna och gav råd så det skulle klara sig - barnet fick bra betyg,

men har nu den bestämt sig själv för en utredning- den hoppas få just concerta som tydligen hjälper många...Mitt barn har även provat självmedicinering av concerta -fått av kompisar och tycker det fungerar bättre på det...

Vi får se vad som händer men jag önskar dig massa lycka till!!! Och kom ihåg att du kan hjälpa ditt barn till vad barnet vill även om skolan inte vill att det sker på skoltid!

 

[Narcissa]

Sv: På måndag får vi domen...

Kl

Jag måste bara: är det 12 elever i klassen? Vi har klasser med 30 elever i och vi får inte heller fler resurser så jag förstår verkligen att inte en klass med 12 elever får extrapersonal.
Det är en väldig press att jobba i skolan för man hinner ingenting. Jag är den som lärarna ska använda sig av när de vill ha handledning mm och då gäller det 160 elever. Jag är ensam om det.
/Narcissa, specialpedagog med specialinriktning adhd, add och autism.