Ödets ironi och lustiga sammanträffande

[hagel]

Jag har en nära vän (som jag lärde känna gennom Buke) som hade en vän som bodde nära samma håla i Norge som jag. Senare blev dessa två ett par och det visade sig att partnerns farbror var min musiklärare i lågstadiet. Jag har alltså varit på buke-bröllop med min gamla lärare, även fast jag växte upp femtio mil norr om bruden och lika många mil söder om brudgummens hemort .

 

[Kilauea]

Min pappa hade ett väldigt, i Sverige, ovanligt efternamn. När ha och jag skulle åka till Island en gång och stod i kö för att borda så såg jag namnet på passageraren framför oss (på lilla mackapären de skannar passet i) - samma efternamn som pappa. Och de satt dessutom på raden framför oss, så pappa var ju tvungen att hälsa på sin namne .

Mamma och jag har även stött på ordföranden i mammas bostadsrättsförening (där jag är uppväxt) när vi var på Gran Canaria.

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag kan väl inte vara den enda här som råkat ut för slumpmässigt ironiska situationer och lustiga och/eller långsökta sammanträffanden?

Vad har ni råkat ut för lustigt, märkligt och slumpmässigt?
Jag får väl äran att börja:

Hösten 2017. Pappa skulle vara en (av flera) talare på en konferens som jag har för mig handlade om bärgning och olyckshantering av äldre fordon, med div. relevanta intressenter och parter, i Östergötland någonstans. Konferensen skulle framförallt handla om vilka brister och vilken utvecklingspotential som fanns på området. Bland annat fanns det en osäkerhet från olika aktörer kring hur man skulle hantera viltolyckor med äldre fordon på bästa, smidigaste och skonsammaste sätt. Pappa åkte ingen av sina äldre bilar till konferensen, utan familjens högst hatade Octavia Combi -14 (och tur var väl det!). Han kom dock aldrig fram till konferensen. Istället råkade han ut för en viltolycka, där han frontade med en råbock, och blev stående i väggrenen 3 km från där konferensen skulle hållits, i 4 h innan bärgare och viltvårdare kom. Han själv klarade sig helt oskadd som tur var, men råbocken tvärdog på fläcken och hela främre delen av fronten på Octavian krossades, såpass illa att det först var osäkert om man ens skulle laga skiten.
Även om han var arg som ett bi då, och bl.a. svor i telefon för några av de andra konferensdeltagarna om hanteringen, kan han idag skratta åt det eländiga sambandet, kan förtydligas.

Våren/sommaren 2017. Efter många om och men fick jag äntligen kontakt med H.Hs uppfödare och fick veta allt om hans tidiga liv som föl-4 åring. En fantastisk historia!
Sommaren/hösten 2018. Var med i ett större studentföreningsevent, där vi deltagare var indelade i mindre grupper. Att det både inom föreningen i stort och inom ramen för detta event dök upp folk som jag haft en/annan koppling till tidigare (gått i samma skola som, tävlat emot etc. etc) var inte särskilt märkligt med tanke på den geografiska närheten oss emellan allt som oftast. Så precis i början av detta event satt jag och min lilla grupp hemma hos en av oss och åt middag. Vi gled in på ämnet relationer och om vi kände varandra sedan innan högskolan. Det var flera som bodde i samma ort, som även om de inte var jämnåriga, hade gått i samma skolor samtidigt och liknande. Inget jättemärkligt. Så var det kille som sa "Nä, ingen människa, och kanske inte känt i den bemärkelsen heller men...*tittade på mig* Jag har känt till *H.Hs* existens i 16 år. " Ögonen höll på att ploppa ur hålorna på mig. Det visade sig att han gått i samma klass som uppfödarens ena barn och därtill kände båda dito. Det kanske inte låter märkligare än ovan nämnda samband, men bara det att; 1. Det skiljer 11 år mellan mig och honom. 2. Han (och H.H) är uppväxt 28 mil ifrån mig.

Hösten 2018. Vi hittade äntligen _det rätta_ hästsläpet för H.H. Ett Star Trailer Diamant -98 med fronturlastning och sadelkammare. Släpets första ägare, som hade det 98-05, bodde i samma by som H.H kommer ifrån.

Kanske inte lika konstigt med tanke på avstånden, men ändå lite lustigt.

Högstadiet i början av 70-talet/VT12-VT13/våren 2015. Mamma gick i högstadiet i samma kommun som jag är född, om än inte i samma ort. Runt årsskiftet -11/12 får hon en inbjudan till en klassåterträff med högstadieklassen "40 år senare". Hon kan dessvärre inte gå då hon låg hemma med influensan.
Efter jul samma år börjar i en ny skola (igen....). En av mina nya klasskamrater pratade på en rast om att hans farmor hade varit på en klassåterträff med högstadieklassen. Överhörde egentligen bara detta, men min hjärna var som , och jag kunde inte undgå att fråga honom vad hans farmor hette. Det visade sig att hans farmor hade gått i samma klass som min mamma, på pricken 40 år innan vi två gick i samma klass.

När jag sedan fick H.H på foder våren 2015 visade det sig att en av mina stallkamraters mamma också hade gått i...gissa vems klass i högstadiet?

 

[Raderad medlem 124573]

Jag kan väl inte vara den enda här som råkat ut för slumpmässigt ironiska situationer och lustiga och/eller långsökta sammanträffanden?

Vad har ni råkat ut för lustigt, märkligt och slumpmässigt?
Jag får väl äran att börja:

Hösten 2017. Pappa skulle vara en (av flera) talare på en konferens som jag har för mig handlade om bärgning och olyckshantering av äldre fordon, med div. relevanta intressenter och parter, i Östergötland någonstans. Konferensen skulle framförallt handla om vilka brister och vilken utvecklingspotential som fanns på området. Bland annat fanns det en osäkerhet från olika aktörer kring hur man skulle hantera viltolyckor med äldre fordon på bästa, smidigaste och skonsammaste sätt. Pappa åkte ingen av sina äldre bilar till konferensen, utan familjens högst hatade Octavia Combi -14 (och tur var väl det!). Han kom dock aldrig fram till konferensen. Istället råkade han ut för en viltolycka, där han frontade med en råbock, och blev stående i väggrenen 3 km från där konferensen skulle hållits, i 4 h innan bärgare och viltvårdare kom. Han själv klarade sig helt oskadd som tur var, men råbocken tvärdog på fläcken och hela främre delen av fronten på Octavian krossades, såpass illa att det först var osäkert om man ens skulle laga skiten.
Även om han var arg som ett bi då, och bl.a. svor i telefon för några av de andra konferensdeltagarna om hanteringen, kan han idag skratta åt det eländiga sambandet, kan förtydligas.

Våren/sommaren 2017. Efter många om och men fick jag äntligen kontakt med H.Hs uppfödare och fick veta allt om hans tidiga liv som föl-4 åring. En fantastisk historia!
Sommaren/hösten 2018. Var med i ett större studentföreningsevent, där vi deltagare var indelade i mindre grupper. Att det både inom föreningen i stort och inom ramen för detta event dök upp folk som jag haft en/annan koppling till tidigare (gått i samma skola som, tävlat emot etc. etc) var inte särskilt märkligt med tanke på den geografiska närheten oss emellan allt som oftast. Så precis i början av detta event satt jag och min lilla grupp hemma hos en av oss och åt middag. Vi gled in på ämnet relationer och om vi kände varandra sedan innan högskolan. Det var flera som bodde i samma ort, som även om de inte var jämnåriga, hade gått i samma skolor samtidigt och liknande. Inget jättemärkligt. Så var det kille som sa "Nä, ingen människa, och kanske inte känt i den bemärkelsen heller men...*tittade på mig* Jag har känt till *H.Hs* existens i 16 år. " Ögonen höll på att ploppa ur hålorna på mig. Det visade sig att han gått i samma klass som uppfödarens ena barn och därtill kände båda dito. Det kanske inte låter märkligare än ovan nämnda samband, men bara det att; 1. Det skiljer 11 år mellan mig och honom. 2. Han (och H.H) är uppväxt 28 mil ifrån mig.

Hösten 2018. Vi hittade äntligen _det rätta_ hästsläpet för H.H. Ett Star Trailer Diamant -98 med fronturlastning och sadelkammare. Släpets första ägare, som hade det 98-05, bodde i samma by som H.H kommer ifrån.

Jag bytte in min bil på en stor bilfirma i Skåne. Ca 1 år senare var jag på väg till Dalarna och svängde in på världens minsta bensinmack Guldsmedshyttan, en håla i södra Dalarna någonstans. Där möter jag min gamla bil

 

[athena_arabians]

Jag bytte in min bil på en stor bilfirma i Skåne. Ca 1 år senare var jag på väg till Dalarna och svängde in på världens minsta bensinmack Guldsmedshyttan, en håla i södra Dalarna någonstans. Där möter jag min gamla bil

Inte för att vara sådan men Guldsmedshyttan ligger i Västmanland men en håla är det! Jag har jobbat i de trakterna och kommer från Dalarna

 

[alazzi]

På ett jobb jag hade fick vi två fribiljetter till alla företagets biofilmer. Vissa filmer hade jag redan sett på arbetstid så jag lät mitt ex och en kompis se filmen istället. På en visning var det så att biografmänniskan kände någon med mitt ovanliga efternamn och började fråga ut min kompis om vilka hon var släkt med

 

[Araminta]

Jag bytte skola inför högstadiet och kände genast igen en tjej i parallellklassen men kunde placera henne. Vi började hänga och efter ett tag kom det fram att vi varit gamla dagiskompisar men sen inte träffats på nästan 10 år. Och för att toppa det hela så visade det sig att vi red på samma ridskola men på olika dagar.

 

[escodobe]

Jag bytte in min bil på en stor bilfirma i Skåne. Ca 1 år senare var jag på väg till Dalarna och svängde in på världens minsta bensinmack Guldsmedshyttan, en håla i södra Dalarna någonstans. Där möter jag min gamla bil

Min pappa hade en bil av en viss modell som det bara fanns några enstaka av i sverige.
En dag mötte han en av dom, på sin gata!

 

[Eloise]

Min mans mor jobbade ett år som sjuksköterska i Simrishamn 1977/1978. Hon bodde då hos en konstnär som hon kom att stå väldigt nära.
Min farmor, som är konstnär, kommer från krokarna kring Simrishamn och hade samma konstnär som mentor som min svärmor bodde hos.

Min mans mor och jag delar födelsedag. Min mamma och mannens far delar födelsedag. Min pappa och min svåger delar födelsedag.

2003 i Spanien träffade jag en tjej från Linköping. Vi pratade lite vid poolen ett par dagar.
2004 träffar jag samma tjej i Bulgarien. Hade ingen kontakt alls med varandra mellan semestrarna.

Har massvis med såna här sammanträffanden. Jag gillar ödet!

 

[prallan]

Jag är född 3/9 1973 och min syster 5/10 1969.

Jag födde barn 3/9 1999 och 5/10 2004

Dvs, jag och min mamma förlöste samma dagar.


(Jag har ändrat datumen för anonymiteten)

 

[Nenii]

Jag har lärt känna en person som är ganska ny i Sverige. Jag ser hen som en mycket uppskattad vän eller snudd på extrasyskon, det finns något bekant i personen och vi har trots galet skilda bakgrunder något som vi möts i - det är lite svårt att förklara. När vännen nu äntligen fick sitt personnummer så slumpade det sig så att de fyra sista siffrorna är exakt samma som den pinkod jag använt i typ 10 år.

Ett annat exempel är att tre av mina fyra ex hade samma födelsedag (dag och månad men olika år).

Jag tycker att märkliga sammanträffanden är överlag ganska vanliga men det kanske handlar om vad man väljer att se.

 

[Flixon]

Långt (långt, långt) tillbaka på min mammas sida av släkten var det en man som byggde sig ett slott. Lika långt tillbaka på pappas sida jobbade man som tjänstefolk i just det slottet

När jag började på nytt jobb kallpratade jag lite med en kollega. Visade sig att hennes flickvän kom från samma stad som jag. Och att min mamma haft henne på fritids! En senare kollega är också från samma stad, har hunnit bo halva livet i en helt annan del av landet men nu är vi på samma arbetsplats. Han har förstås också haft mamma på fritids... Hade kanske varit rimligt om vi jobbade i uppväxtstaden och mamma varit fritidspedagog hela sitt liv, men det skiljer 120 mil och mamma har haft annat yrke de senaste 20 åren typ.

 

[Thera]

Vi bor i en liten by på landet med cirka 1000 invånare, alla känner alla ni vet. En familj från byn var nyligen i Shanghai då ena dottern studerar där.
I tunnelbanan, i Shanghai med 24 miljoner invånare, springer de på en bekant från byn.

Min kusin reste runt i Sydostasien, på strand på en halvöde ö i trakterna kring Bali kommer plötsligt en gammal klasskompis gående.

Världen är liten ibland..

 

[karamelldrottningen]

På en kurs i en annan del av landet mötte jag en trevlig person och när vi skulle säga vart vi bodde var det
Jag: staden
Hon: jag med! Vart?
Jag: orten.
Hon: jag med! Vart?
Jag: byn
Hon: va! Jag med! Vart?
Jag: gårdens namn
Hon: va! Då vet jag precis! Jag bor i det röda huset mittemot kyrkan.
Jag: Du skämtar

 

[GoLightly]

Jag brukar hävda att det itne är nån idé att försöka lura nån. Det visar sig alltid att bilköparen typ är granne med min jobbarkompis. Eller att hästköparens man känner min kompis. Etc. Man är sällan anonym.

Väldigt sant. Jag brukar för det mesta vara väldigt ärlig, men en gång hade jag en telefonintervju för ett jobb som lät kul men som inte kändes så viktigt för mig. Jag hör hela tiden om att folk inte är helt ärliga i sina intervjuer så jag tänkte att jag testar - och fläskade på lite. I slutet av intervjun nämner han som intervjuar mig att han är god vän med chefen för min avdelning och jag kan ju avslöja att jag inte blev inkallad till några fler intervjuer den gången

 

[karamelldrottningen]

Väldigt sant. Jag brukar för det mesta vara väldigt ärlig, men en gång hade jag en telefonintervju för ett jobb som lät kul men som inte kändes så viktigt för mig. Jag hör hela tiden om att folk inte är helt ärliga i sina intervjuer så jag tänkte att jag testar - och fläskade på lite. I slutet av intervjun nämner han som intervjuar mig att han är god vän med chefen för min avdelning och jag kan ju avslöja att jag inte blev inkallad till några fler intervjuer den gången

Är lite trög denna sena timme men fattar inte. Var han inte god vän med din chef? Eller på vilket sätt blev du lurad ?

 

[GoLightly]

Är lite trög denna sena timme men fattar inte. Var han inte god vän med din chef? Eller på vilket sätt blev du lurad ?

Jag blev inte lurad. Jag ljög och blev påkommen

 

[Masqueradee]

Jag har flyttat ca 20 mil hemifrån, stöter på en kille på krogen. Vi börjar prata med varandra och lite halvt förhör varandra om vart vi kommer ifrån. Tio minuter senare bara stirrar vi på varandra när vi inser att ja, vi är typ släkt (våra morföräldrar är kusiner).

 

[Voeux]

Tänker på min mamma som tågluffade i Europa när hon var 17 en hel sommar. Utan någon förbestämd rutt, de hoppade på de tåg som passade och som de kände för. Långt innan internet och mobiltelefoner, man fick skicka vykort om man ville kommunicera med folket hemma. En månad efter att hon rest ut från Stockholm åkte hennes bästa vän ut på en liknande resa. I en souvernirbutik i Rom hör hon plötsligt en bekant röst bakom vykortshyllan och hoppade fram, ”KICKI!”

 

[godisklubba]

Det händer mycket konstigt, men givetvis minns jag ingenting nu, här är i alla fall två saker

Jag bytte team i ett spel i måndags och i det "nya" teamet pratade vi om stormen, Alfrida, när en person frågar hur vädret är hos oss andra. En person säger hur vädret är hos henne och jag säger "samma väder som hos *hennes namn*", när en person frågar var vi befinner oss svarar personen "några minuter från landvetter flygplats" vilket jag också gör och svarar "typ samma som hos *hennes namn*". Då går det upp för mig att hon är min brors (i stugan) bästaväns mamma eftersom hon även har sitt, inte jättevanliga, förnamn som namn i spelet. Hon frågar "vet du vem jag är?" varpå jag svarar "ja, jag tror det" (men eftersom jag heter banan där kunde hon inte koppla det till mig). Hon bad mig säga färgen på deras hus och namnet på deras katt vilket jag ju visste.

I tisdags gick jag till henne och sa "hej, det är jag som är banan och spelar i samma team som dig på *spelets namn*", lite lustigt då ingen av oss visste att den andra spelar spelet ens



Från samma spel, fast teamet jag var med i innan, pratade jag och en person om var vi bor. Jag svarar att jag bor i två städer och säger vilka, den ena är Göteborg. Då säger hon "där bodde jag i mellan år X och Y när jag jobbade på *jobbets namn*" och jag svarar "både min mamma och mormor har jobbat där, under samma tidsperiod" (det var bara jag och hennes familj i teamet, därför kunde vi skriva så öppet). Hon frågar "vad heter dom?" och jag svarar med mammas och mormors båda (de bytte under tidsperioden de jobbade där) annorlunda efternamn. Hon utbrister "jag minns *mormors namn* så väl, vi hade riktigt kul ihop på rasterna! Och din mamma, hon sommarjobbade på *jobbets namn* och jag var hennes handledare! Hon hade med *kusinens namn* från finland också, de var så roliga alla tre!".

Detta kändes bara så lustigt, där hittar jag ett team och så visar det sig att ledaren i det är fd kollega med både min mamma och mormor (tilläggas ska att det är typ 33 år sedan mamma jobbade där sin sista sommar, och jobbade bara där i två somrar)