Sv: Obotlig fårskäck?
Min valack har haft en fobisk rädsla för KOR. Får var läbbiga i början men efter att ha gått i hage bredvid får ett tag så försvann det snabbt och nu ser han ulltottarna som sina kompisar och blir överlycklig varje vår när de kommer ut i hagen =)
Kossorna däremot var en annan femma. Han blev paniskt rädd och reagerade med just panik. Exploderade och blev fullständigt blockerad i sin rädsla. Man kunde se hjärtat banka på långt håll.
Vi stod utanför kohagar och tittade på kor utan resultat. Det var så att jag tittade på korna och rökte, och i ena handen hade jag en 'galen häst' som dröp av svett, hade en puls som var skyhög och bockade på stället. Enda anledningen att han inte slet sig och skenade hem var hans goda uppfostran.
Sen när jag flyttade hit 1 jan 2001 så tänkte jag att 'NU ska vi väl ändå få bukt med koskräcken'. Ena grannen har 200 får, andra grannen har massa kossor. Icke, hästen var ändå paniskt rädd för kor.
Efter en sommar så kunde han vara avslappnad i hage bredvid korna OM korna rörde sig i max slowmotion. Sprang korna fick han panik. Året efter så fick korna springa med, bara de inte sprang MOT hans stängsel. Dock att LEDA honom (eller än värre försöka rida) bredvid kor gick inte, rörde korna sig en millimeter fick han panik. Lite problem eftersom jag måste passera kor för att ta mig in/ut till sommarhagen..
Vi tränade och tränade och mot slutet den sommaren kunde han gå fint bredvid korna även om de sprang, men sprang de MOT honom blev han rädd, om än inte paniskt rädd. Vi började nu kunna rida förbi 'lugna kossor' med.
Så sommaren 2003 kom genombrottet. Jag tackar gud för att det kom då, eftersom jag hade litet föl som jag INTE ville skulle lära sig av honom att bli rädd för kor. Men som sagt, det kom ett genombrott. Ungtjurarna studsade och sprang precis vid stängslet (och mot det), bara en meter från där vi gick. Bredvid mig gick en fullständigt avslappnad häst och brydder sig inte om korna alls. Och då brydde sig ju inte fölets mamma eller fölet heller.
Sedan dess har det aldrig varit problem, grannen hade en kalv som var lite bäng och brukade gå in i hästhagen och försöka snutta på fölet, vilket ingen av hästarna i hagen sa något om (faktum var att fölet och kalven lekte ibland). Hellr inga problem att rida förbi kossor ens om de springer runt.
Så, det tar TID, och det bästa är om den inledande träningen kan få ske i hästens egen takt, dvs den kan få vara i hage, och känna att den kan fly från korna om den vill, och själv bestämma när och hur nära den ska gå. När de är lugna med kossor i hagen bredvid kan man gärna ha en kossa I hagen, det går fortare än att vänta ut det som jag gjorde.
Och naturligtvis gäller detsamma små människoätande ullbollar (får).