Nytt umgängesavtal vid flytt?

[dressyrtant]

*börjar med att ropa på Görel*
Jo alltså. Vid separationen för 2,5 år sedan så flyttade exet 45 mil ifrån orten där jag och barnen bor.
Nu har han haft rätt (enligt beslut från rätten) att träffa barnen 8 ggr/år. Det har inte hänt än. Det har varit mycket tjafs med att han har velat byta helger och några ggr har vi kört till mötesplatsen halvvägs emellan (alltså 20 mil...) men ingen har hämtat barnen så vi har fått köra hem igen.
Men oberoende av hur illa beslutet har funkat är det ju det som gäller tills vi kommer överens om nytt avtal eller någon tar saken till domstol för nytt beslut.
Nu ska ju jag då flytta från grannland till Sverige med ungarna (ja, jag har enskild vårdnad) och har gett exet ett förslag med tre olika alternativ för umgänge. Förslaget har jag utarbetat i samarbete med soc på min ort för att det ska bli så bra som möjligt.
Eftersom resorna blir dyra, så gick mitt förslag ut på att om barnens pappa deltar i resekostnaderna eller hämtar barnen halvvägs, så kan det bli mer umgänge, men om han inte deltar i resorna, så blir det bara 3 ggr/år.
Nu har jag pratat med exet i telefon (and yes, hell froze over). Han gjorde klart att han åker ingenstans och han deltar inte med ett korvöre i resorna. Då sa jag att med de förutsättningarna så kan det inte bli fler än 3 besök/år, det är inte rimligt kostnadsmässigt för mig (kostnaden blir minst 5000 kr/gång för mig och kommer även att inkräkta på arbetsdagar för mig vilket betyder ekonomisk förlust på det viset också). Då sa han bara att jaha, då är det så då. Plus att han tyckte att det är mitt fel att barnen ser sin pappa sällan då, eftersom det är jag som flyttar...
(Jag upplyste honom om att jag ville ha gemensam vårdnad och vecka/vecka om han hade bott kvar här, men han flyttade först och ställde också till det för sig så att jag fick enskild vårdnad.)

Anyway. Nu har jag funderat på det här då. Hur det helt tekniskt sett fungerar om han inte går med på nåt förslag.
Jag har föreslagit att jag skulle köra ner till honom 45 mil och vi skulle sätta oss på hans soc och diskutera fram ett förslag som vi båda omfattar. Men det skulle han aldrig i livet göra. Han vill inte vistas i samma rum som mig, och absolut inte på "nåt sånt ställe".

Eftersom han inte har en aning om hur detta funkar så gjorde jag klart för honom att så länge vi inte har ett nytt avtal så gäller det gamla beslutet, och i praktiken är det omöjligt att följa efter flytten (hur fixar man exvis helgbesök när resan till barnens pappa tar över 12 timmar? samt den ekonomiska aspekten då när jag förväntas stå för alla kostnader...). Det ligger alltså i barnens och mitt och hans intresse att få ett avtal innan jag och barnen flyttar. Och vi flyttar i juli.

Jag är ju optimist och tycker att han mycket väl kan nappa på mitt förslag om 3 besök/år och jag står för hela kalaset. Och skulle det vara bara han skulle det kanske gå. Eller ja, i princip sa han ju i telefon att det var vad han ville. Men det är ju hans "närmaste släkt" då... Så soc både i hans och min kommun bara skakar på huvet och suckar och säger att det kommer inte att bli lätt.

Här är det så att om vi inte får till ett avtal och det gamla beslutet gäller och jag flyttar och besöken inte kan fortsätta - så kan exet begära verkställighet. Det betyder att en medlare kopplas in, konstaterar att gamla beslutet inte är funktionellt i situationen och exet och jag hörs om nytt avtal. Om vi inte kan komma överens går saken till domstol.
Men nu är ju frågan hur detta funkar iom att barnen kommer att vara svenska medborgare vid det laget och kommer att lyda under svensk lag? Vilket lands myndigheter sköter vad? Hur går detta till rent byråkratiskt och praktiskt? Har Sverige lag om verkställighet och hur görs detta då i praktiken? Vad är trolig arbetsgång?
*hundra frågor*

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Puttar egen tråd i hopp om att nån ska ha nån slags svar...

 

[Görel]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Precis som du skriver gäller det tidigare beslutet om hur han ska umgås med barnen om ni inte upprättar ett nytt.

Vad gäller umgängesresor finns det flera svenska domar som säger att föräldrarna ska dela på resekostnaderna vid umgänge om de överstiger en viss sträcka, är nästan säker på att det är 10 mil.
Jag har också sett domar där den förälder som flyttat från den tidigare gemensamma bostadsorten fått stå för hela kostnaden.

Jag tycker att om han vill ha kontakt med sina barn får han anstränga sig lite. På din beskrivning låter det som att han vill att du ska servera honom allt och det är förstås inte rimligt.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Tack Görel!!!

Jag vågar ju ännu hoppas på att han ska godkänna ett av mina förslag, även om soc både på hans ort och på min ort har sagt att det kommer att bli svårt. Inte för att förslaget är dåligt utan för att exets mamma är som hon är. Skulle det vara bara exet så hade det säkert löst sig.

Just detta att han faktiskt flyttade först från vår bostadsort gör ju att det inte är helt entydigt, eller ja, jag tycker ju att då kan jag inte förväntas stå för alla kostnader på det sättet. Men jag är beredd att stå för alla kostnader för ett visst antal besök eftersom jag utgår ifrån att annars får inte barnen träffa sin pappa alls.

Jag föreslog även för exet att jag kan försöka ordna så han kan träffa barnen på min och barnens nya hemort och på så sätt utöka umgänget. Men det skulle han ALDRIG göra. Så hans åsikt är nog rätt fast i att han inte kommer att betala ett rött korvöre, inte resa nånstans och inte komma och träffa barnen på deras ort. Det betyder att vi sitter med endast alternativet att jag betalar allt. Vilket betyder att i rimlighetens namn kan det inte bli många gånger / år som de träffar sin pappa.

Den stora frågan är ju vad som händer om vi inte får något avtal och det gamla således blir i kraft.
Jag tror att exet tror att han då kan ringa farbror polisen som ska hämta barnen med blåljus från ett annat land och föra dem gratis till honom när det står så på beslutet.
Jag (och min soc här) tror inte att det kommer att ske, och vi tycker inte heller att jag har någon skyldighet att försöka uppfylla villkoren i gamla beslutet (vilket bl a innebär angående mötesplats att jag skulle komma till gamla hemlandet rätt nära exet och sedan köra 20 mil inåt landet för att träffa exet där och sen skulle vi båda köra 20 mil tillbaka igen - han för att komma hem och jag för att komma tillbaka till Sverige). Gamla beslutet är helt enkelt inte möjligt att följa efter flytten.

Så om vi inte får ett avtal före flytten... Vad händer då i praktiken? Upphör umgänget bara eller?
Jag anser att jag har gjort vad jag kan göra när jag via min soc och hans soc har framfört ett väl genomtänkt och i sambarbete med soc utarbetat förslag till umgänge.

Situationen för oss har ju varit sådan att soc här har fått förbjuda mig att flexa med detaljerna i beslutet, för det har ex+morsa bara utnyttjat för att köra över mig och manipulera. Jag har verkligen ansträngt mig för att allt ska funka, men det enda jag får höra är att jag jävlas och gör allt fel...

 

[Görel]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Det är soc på den ort där barnen är folkbokförda som kan godkänna ert avtal.

Verkställighet begär man i tingsrätten och när rätten får höra vilka erbjudanden han fått om att träffa sina barn som han sagt nej till kan jag inte tänka mig att någon domstol i världen skulle döma till polishämtning.

Det är egentligen inte du som ska behöva anstränga dig för att se till att barnen får träffa sin pappa, han måste ju också visa någon vilja att träffa sina barn. Kan han inte tänka sig att göra någon ekonomisk uppoffring för det låter han inte särskilt angelägen.

För mig låter det orimligt att det gamla beslutet ska fortsätta gälla när omständigheterna förändras så som de gjort i och med att du flyttat till ett annat land. Jag tycker att det är rimligt att barnen träffar honom på lov och att ni betalar halva resan var.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

En miljon tack, Görel!!!
Det var ett jättebra svar!
Det var precis vad jag var ute efter att få veta, konkret hur det funkar.
Nu ska vi då bara vänta och se vad som händer. Som sagt är jag fortfarande optimist och tänker att han kanske nappar mitt förslag och vi får ett avtal. Man ska aldrig ge upp hoppet.
Ska försöka komma ihåg att uppdatera här då och då när det händer nåt.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Jag tycker att det är rimligt att barnen träffar honom på lov och att ni betalar halva resan var.

Ett rent praktiskt problem med att han ska betala halva resan är ju att jag inte öht får några pengar ur människan (underhållet får jag från kommunen, som utmäter det från exet som det är nu).
Så om han ska betala i biljetterna, så borde han dömas till att betala resepengarna till mig på förhand (i god tid så jag kan beställa biljetter när de inte är snordyra), och har han inte betalat in ett sista datum innan besöket så blir det helt enkelt inte av. Vilket i praktiken också skulle betyda att barnen aldrig skulle träffa sin pappa. Invecklat detta.
(Det är pga detta som soc både i hans och min kommun är pessimistiska till att vi ska få avtal... De vet att inget funkar...)

 

[TinyWiny]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Vilken sits du har hamnat i
Vad säger barnen?
Hur gammla är de?
Känner de överhuvudtaget sin papppa längre?

Jag förstår att du vill få till ett umgånge men det låter ju som om han inte är särskilt intresserad

 

[Görel]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

De flesta brukar ju betala en väg var så om han vill att barnen ska komma till honom kan han skicka biljetter till dig och du skickar med barnen returbiljetter.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

De flesta brukar ju betala en väg var så om han vill att barnen ska komma till honom kan han skicka biljetter till dig och du skickar med barnen returbiljetter.

Jo det hade nog varit det enklaste, men jag tror inte att det skulle funka i praktiken (har medhåll från soc i det...). Som det är nu har vi ett väldigt detaljerat beslut som vi följer och t o m det har ex+mamma lyckats såsa till...
När det står i beslutet att byte sker på ort A klockan 18 och att ex ska meddela om han inte kan ha barnen senast en vecka innan, så har jag fått sms en vecka innan besöket där det står att han ska ha barnen enligt beslutet och det är ju ort B (närmare exet) klockan 14 (mitt i min arbetsdag). När jag har påpekat att i beslutet står det ort A klockan 18 och det ska följas, så har han svarat att det får va då. Och sen ett dygn innan umgänget ska börja så har han skickat ett nytt sms om att han nog ska ha barnen enligt beslutet... *sucka*

Med tanke på det som har varit så är det svårt att få de långa resorna med alla detaljer och allt som kan gå fel att funka helt enkelt. Så problemet är inte egentligen det teoretiska beslutet. Problemet är att exet och hans morsa verkar VILJA stöka till det. Vilket betyder att det är väldigt mycket som kan gå fel när det gäller långa resor med biljetter som bör bokas på förhand. Barnen kan inte heller göra bytena tåg-buss-båt själva utan jag behöver åka med som ledsagare. Flyga kan de inte, eftersom jag inte litar på att nån tar emot dem när de kommer fram. Så detta är verkligen ingen enkel sits. Och det är också orsaken till att jag gärna åker med dem ända fram till pappan. Så att jag vet att det funkar och inget går fel.
*långt igen*

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Vilken sits du har hamnat i
Vad säger barnen?
Hur gammla är de?
Känner de överhuvudtaget sin papppa längre?

Jag förstår att du vill få till ett umgånge men det låter ju som om han inte är särskilt intresserad

Välj avelsmaterial med omsorg.
Ta INTE den killen som verkar jättehundvalpsaktig och trogen och snäll och vars mamma säger att du är det bästa som har hänt i sonens liv...
Det slutar med att du upptäcker att mamman är personlighetsstörd och killen medberoende och du har en jäkla soppa.

Barnen håller jag utanför detta. Men självklart såna gånger som vi har kört till möte och ingen har hämtat dem så har de märkt att nåt är fel... Barnen är lågstadie-dagisåldrar. Jag uppmuntrar deras relation till pappan och vi pratar om honom och så, så den biten är ok än så länge.

Det känns lite som att ex+mamma söndrar och jag lappar vartefter, men det är ingen tacksam sits.

 

[mimmipigg]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

I mina öron låter det som att detta är en pappa som man kan klara sig utan, han måste ju betyda mer besvikelse än glädje?
Jag skulle nog helt krasst lämna problemet till pappan att ordna om. Varför ska du curla för honom? Har du dessutom soc som bundsförvanter så har jag svårt att se att du skulle åka på något bakslag.
Vill pappan träffa barnen så får han ordna det praktiska i samförstånd med dig, men initiativet ska vara från honom inte från dig!
Få klartecken från soc vilka krav du kan ställa och låt sen pappan ordna det praktiska.
När dina barn blivit lite äldre kommer de förmodligen inte att vilja fara till sin pappa, barn känner av alla stämningar blixtsnabbt.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

I mina öron låter det som att detta är en pappa som man kan klara sig utan, han måste ju betyda mer besvikelse än glädje?
Jag skulle nog helt krasst lämna problemet till pappan att ordna om. Varför ska du curla för honom? Har du dessutom soc som bundsförvanter så har jag svårt att se att du skulle åka på något bakslag.
Vill pappan träffa barnen så får han ordna det praktiska i samförstånd med dig, men initiativet ska vara från honom inte från dig!
Få klartecken från soc vilka krav du kan ställa och låt sen pappan ordna det praktiska.
När dina barn blivit lite äldre kommer de förmodligen inte att vilja fara till sin pappa, barn känner av alla stämningar blixtsnabbt.

Jo... antar att du har rätt. Men det känns alltför sorgligt att bara lämnna det. Barnen älskar ju sin pappa hurudan han än är. Och behöver ha en relation till sin pappa. Jag är helt enkelt för blödig, tror jag.
Sen tror jag också att jag fortfarande sitter fast i det att jag tog allt ansvar för allting medan pappan bodde med oss. Jag är liksom van att göra det, för jag vet att annars blir det helt enkelt inte gjort.
För att ytterligare komplicera det så är det ju så att jag anstränger mig till det yttersta medans hans morsa förföljer mig och ringer runt till folk typ överallt i landet och svartmålar mig och beskyller mig för än det ena än det andra.
Så visst finns lockelsen där att helt kapa med dem, mest pga barnens farmor då. Men jag kan helt enkelt inte göra det. Jag vill veta att jag har försökt allt iaf, innan jag ger upp.
Sånt här är så svårt.

 

[TinyWiny]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Välj avelsmaterial med omsorg.
Ta INTE den killen som verkar jättehundvalpsaktig och trogen och snäll och vars mamma säger att du är det bästa som har hänt i sonens liv...
Det slutar med att du upptäcker att mamman är personlighetsstörd och killen medberoende och du har en jäkla soppa.

Barnen håller jag utanför detta. Men självklart såna gånger som vi har kört till möte och ingen har hämtat dem så har de märkt att nåt är fel... Barnen är lågstadie-dagisåldrar. Jag uppmuntrar deras relation till pappan och vi pratar om honom och så, så den biten är ok än så länge.

Det känns lite som att ex+mamma söndrar och jag lappar vartefter, men det är ingen tacksam sits.

Ja att välja med omsorg ja det vet man ju inte förren det är försent för det mesta

Varför jag undrade hur de tänker är för att frågan är om det stör dem mer att träffa någon som blir en främlinng än att inte träffa honom alls.

Jag har ju kämpat i herrans många år för att mina barn ska veta vem deras pappa är och det har blivit många tårar genom åren

Nu med "facit" så vet jag att mitt kämpande inte var förgäves, de vet vem han är även om de ibland har lite väl rosa skimmrande moln runt hans person de brukar säga att det hade varit hemskt att inte känna sina småsyskon och det är ju helt klart en fördel att känna dem

Men faktum är att jag vet inte om jag hade kämpat lika hårt idag, jag vet inte om alla mina försök, mitt bönande och bedjande kanske gjorde att han inte tyckte att han behövde kämpa själv

Idag hade jag nog sagt att barnen finns här, du får träffa dem så ofta du vill men det är du som måste skapa en relation till dem själv.

Jag hoppas att det ordnar sig till det bästa för dina barn.

 

[Enya]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Men du har försökt allt! Han vill ju inte. Det känns som om det är dags att helt enkelt låta pappan ta det där ansvaret som pappor ska ta. Och gör han inte det så får du vara ärlig mot barnen och säga att han inte är intresserad eller så. Hur du än gör så kommer de att förstå att du kämpar dig blå för att få det att funka och att pappa inte bryr sig. Det är ett hårt slag att förlora sin pappa, ett hårt slag att inse att han inte bryr sig, men jag tror det är lättare att ta om mamma berättar det istället för att själv inser det.

När Elins pappa skulle ha Elin så skulle han säga ifrån senast två dagar innan om han ville ha henne. Gjorde han inte det ( fick en tid också) så sa jag helt enkelt nej till att lämna ut henne.Det blev så här eftersom vi flera gånger var på väg till honom med Elin när jag fick ett sms eller telefonsamtal om att han inte ville ha henne, det var bara att vända då och köra hem igen och så stod jag utan barnpassning när jag jobbade ( han skulle ha henne när jag jobbade var det bestämt). Det inträffade några gånger att han kom dagen innan och ville ändra tid och så, och då sa jag att han skulle hört av sig dagen före senast kl 13 och att han inte gjorde det så då får det vara. Han blev skitsur så klart och därefter tappade han intresset i 6 månader. Han brydde sig inte om henne i 6 månader, såg inte ens henne. Därefter ( i december 07) har han träffat henne 6 gånger.

Att papporna inte bryr sig mer om sina barn är tragiskt, men man ska inte som mamma kämpa mer än vad som är nyttigt för en själv och barnen för att få pappan intresserad. Det kommer ju ändå sluta med fiasko förr eller senare.

Du har kämpat på bra redan! Ta med dig barnen till Sverige och lämna förslag på umgänge och låt honom få ta ansvar för att det funkar. Vill han inte det så strunta i honom!

 

[Mabuse]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Är mamman mer känd som "hän" här på Buke? *bara undrar*

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Är mamman mer känd som "hän" här på Buke? *bara undrar*

Kan så vara.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Tack TinyWiny och Enya!

Jag får ta mig en funderare på detta. Grejen är ju att exet och hans morsa liksom lever i en egen värld, där de tror sig veta den ultimata sanningen om världen och livet och alla andra har fel. Så det gör liksom ingen skillnad om jag anstränger livet ur mig, så kommer det inte att räcka ändå. De har inga gränser öht. Det är aldrig nog, vad det än gäller. Har fått en del skojiga (not) sms genom åren med diverse hot och utpressningar och sånt också, för att jag har haft nåt som de har velat ha. Skit samma att det är mitt, liksom, för de vill ha det och då kan man alltid hota sig till det... (Har inte lyckats så bra hittills, dock, vilket stör dem enormt.) Barnen är bara en sån sak bland många.

Bara för att jag har boendet ska de ha boendet. Har de inte boendet, så ska de iaf sabotera umgänget (för sig själva och barnen). Samt göra obefogade anmälningar för att få nåt att sätta emot mig (vilket ju inte lyckas eftersom anmälningarna alltid konstateras obefogade).
Sen var det ju så att när barnen var där sin "långa" vistelse förra sommaren, så ringde barnens farmor till soc och klagade på att det var för lång tid och att det var jobbigt... Veta vad de vill då.

Så på ett sätt är det en slags känsla av trygghet för mig att försöka göra saker "rätt". För då finns det iaf en chans att det inte blir helt åt helsicke. Jag är helt enkelt rädd för vad som skulle hända om jag bara lät allt bero.
Det har ofta varit så att jag har försökt förutse vad de ska hitta på härnäst. Men så har det varit så att det de faktiskt har gjort har överträffat mina vildaste fantasier. Och inte i någon positiv bemärkelse då.
Så jag har väldigt länge levt med känslan av att snart händer det nåt och jag vet inte vad, men det kommer att vara nåt väldigt otrevligt.
Det har hittills besannats varje gång.

Nu också så tänkte jag få spunk när nån sa att "vad skönt det ska bli för dig att få lite lugn och ro när barnen är hos sin pappa". Yeah right. Första vardan barnen är hemma igen, så har vi en ny anmälan som ska redas ut. Gå och vänta på den är inget kul.

 

[Enya]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Tack TinyWiny och Enya!

Jag får ta mig en funderare på detta. Grejen är ju att exet och hans morsa liksom lever i en egen värld, där de tror sig veta den ultimata sanningen om världen och livet och alla andra har fel. Så det gör liksom ingen skillnad om jag anstränger livet ur mig, så kommer det inte att räcka ändå. De har inga gränser öht. Det är aldrig nog, vad det än gäller. Har fått en del skojiga (not) sms genom åren med diverse hot och utpressningar och sånt också, för att jag har haft nåt som de har velat ha. Skit samma att det är mitt, liksom, för de vill ha det och då kan man alltid hota sig till det... (Har inte lyckats så bra hittills, dock, vilket stör dem enormt.) Barnen är bara en sån sak bland många.
Anmäler du hoten? Annars så gör det, varje lagöverträdelse som de gör ska anmälas, för de bryter mot lagen samt det ser inte så bra ut när de drar igång tjaffs om vart barnen ska bo och så.

Bara för att jag har boendet ska de ha boendet. Har de inte boendet, så ska de iaf sabotera umgänget (för sig själva och barnen). Samt göra obefogade anmälningar för att få nåt att sätta emot mig (vilket ju inte lyckas eftersom anmälningarna alltid konstateras obefogade).
De är några riktiga jävlar, tycker jag! Men låt dem hållas, de gräver ju en grop åt sig själv när de gör så här! Stå bara fint och titta på när de håller på och slutligen faller i den där gropen. Så gör jag, det är SÅ skönt att se att jag gör rätt och han fel och att han inte kan sätta åt mig med något.

Sen var det ju så att när barnen var där sin "långa" vistelse förra sommaren, så ringde barnens farmor till soc och klagade på att det var för lång tid och att det var jobbigt... Veta vad de vill då.

Så på ett sätt är det en slags känsla av trygghet för mig att försöka göra saker "rätt". För då finns det iaf en chans att det inte blir helt åt helsicke. Jag är helt enkelt rädd för vad som skulle hända om jag bara lät allt bero.
Det förstår jag absolut att du är! Jag känner igen känslan, känner själv liknande eftersom Elin börjar bli äldre och hans nästa mål lär nog bli varannan helg eller så. Jag kan säga som så att jag inte litar på honom för 5 öre och vill givetvis inte utsätta henne för hans konstiga åsikter och dåliga beteende.
Däremot måste jag säga att om du har soc. på två orter bakom dig så har du nog gjort vad du kunnat, tror inte att du kan göra mer rätt nu.

Det har ofta varit så att jag har försökt förutse vad de ska hitta på härnäst. Men så har det varit så att det de faktiskt har gjort har överträffat mina vildaste fantasier. Och inte i någon positiv bemärkelse då.
Så jag har väldigt länge levt med känslan av att snart händer det nåt och jag vet inte vad, men det kommer att vara nåt väldigt otrevligt.
Det har hittills besannats varje gång.
Förstår att det är hemskt!! Jag hoppas dock att det inte kommer fällas några sådana bomber över dig. Och om det gör det, så hoppas och tror jag att du är så pass stark att du klarar av att hantera det! Du kommer att klara det, du är bättre än dem, du gör rätt och de gör grymt fel!

Nu också så tänkte jag få spunk när nån sa att "vad skönt det ska bli för dig att få lite lugn och ro när barnen är hos sin pappa". Yeah right. Första vardan barnen är hemma igen, så har vi en ny anmälan som ska redas ut. Gå och vänta på den är inget kul.

Den känslan känner jag också igen, fast här med pojkarnas faster och farmor. Jag ville verkligen inte att de träffade dem, för minsta lilla pojkarna sa som kunde tolkas på er än ett sätt så blev de misstänksamma. Vi var hos familjerätten och pratade om att pojkarna skulle träffa dem, men sista gången var i november 07 och här är det faktiskt jag som inte "skött" det som vi pratade om. Alltså inget bestämdes, inte hur ofta eller så, utan mer att jag tar kontakt och så träffas vi någonstans.

 

[dressyrtant]

Sv: Nytt umgängesavtal vid flytt?

Tack igen, Enya!!!
Känns jättebra att få respons av dig när jag känner att du förstår detta precis (och jag vet ju varför...).

Anmäler du hoten? Annars så gör det, varje lagöverträdelse som de gör ska anmälas, för de bryter mot lagen samt det ser inte så bra ut när de drar igång tjaffs om vart barnen ska bo och så.

Brottsanmälan har jag bara gjort ett par gånger, och ingendera gångerna har jag yrkat på straff, för jag anser att det straffar sig själva hela tiden. Jag samlar bevis mot farmorn som bäst, och hon är inte dålig på att ordna bevismaterial åt mig iaf.
Det behövs rätt mycket här för att kunna driva ett fall, men hon börjar vara uppe i rätt höga nivåer med många poäng, tanten.
Däremot har jag ringt polisen varje gång ett hot/en utpressning har skett. Så de vet ju om hur jag har det. Jag har ju också varit inne på diverse målsägande- och andra förhör, så det finns dokumentation. Måste komma ihåg att ta med mig den dokumentationen vid flytten bara.

De är några riktiga jävlar, tycker jag! Men låt dem hållas, de gräver ju en grop åt sig själv när de gör så här! Stå bara fint och titta på när de håller på och slutligen faller i den där gropen. Så gör jag, det är SÅ skönt att se att jag gör rätt och han fel och att han inte kan sätta åt mig med något.

Jo det är ju så det har gått. Men samtidigt känner jag det som om mitt ex lider rätt mycket av att hans morsa sabbar allt för honom. Jag sörjer det helt enkelt. Men jag måste lära mig att JAG KAN INTE HJÄLPA HONOM!!!
Jag kunde det inte under alla de herrans år vi var tillsammans och jag kan verkligen inte sätta nån energi på det nu. Men det är en sorg, det är det.

Det förstår jag absolut att du är! Jag känner igen känslan, känner själv liknande eftersom Elin börjar bli äldre och hans nästa mål lär nog bli varannan helg eller så. Jag kan säga som så att jag inte litar på honom för 5 öre och vill givetvis inte utsätta henne för hans konstiga åsikter och dåliga beteende.
Däremot måste jag säga att om du har soc. på två orter bakom dig så har du nog gjort vad du kunnat, tror inte att du kan göra mer rätt nu.

Det är nog sant. Jag har ju också orsaker till att inte vara helt bekväm med när de är hos sin pappa, så det är slitsamt. Man vill att de ska få en papparelation, men den kunde ju helst vara positiv...

Förstår att det är hemskt!! Jag hoppas dock att det inte kommer fällas några sådana bomber över dig. Och om det gör det, så hoppas och tror jag att du är så pass stark att du klarar av att hantera det! Du kommer att klara det, du är bättre än dem, du gör rätt och de gör grymt fel!

Jo... Soc både här och där är lite bekymrade och undrar vad som ska hända härnäst. För det brukar ju vara väldigt oförutsägbart och konstigt det som händer. Så jag delar ju känslan med andra. Men för de andra så delar de känslan i sin yrkesroll och behöver inte ta den med hem. Det är slitsamt att ha detta 24/7. Även om jag vet att jag är stark och har klarat massor med äran och förnuftet i behåll. Men jag känner att jag inte vill ha mer. Jag vill ha lugn och ro. Stabilitet. Ett enkelt liv. Hinna leva istället för att bara överleva. Hinna uppleva livet, glädjen och sorgen. Som det är nu så är jag bara inställd på att överleva, och varje motgång som kommer så får mig att slåss som ett djur för min överlevnad. Det är väldigt stressande.

Den känslan känner jag också igen, fast här med pojkarnas faster och farmor. Jag ville verkligen inte att de träffade dem, för minsta lilla pojkarna sa som kunde tolkas på er än ett sätt så blev de misstänksamma. Vi var hos familjerätten och pratade om att pojkarna skulle träffa dem, men sista gången var i november 07 och här är det faktiskt jag som inte "skött" det som vi pratade om. Alltså inget bestämdes, inte hur ofta eller så, utan mer att jag tar kontakt och så träffas vi någonstans.

Åh vad jag känner igen detta att vad barnen än säger så ska det tolkas på världens mest märkliga sätt.
Ibland har farmors tolkningar här varit så sjuka, så jag har nästan kräkts när det har sjunkit in i mig hur hon har tänkt. För det är VERKLIGEN vridet. Barnen är ju BARN för guds skull. Varför kan de inte låta dem vara det. Vara barn. Leva. Uppleva livet.
*fattar inte*